Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

Bakgrund: Inom den palliativa vården har möjligheten att få vårdas i hemmet ökat genom åren. Idag vet man att närstående utför betydande insatser inom vården och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmässigt mycket större än från den offentliga vården. Att vara närstående till någon som är sjuk är en upplevelse som är unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna känslor och kämpa för sin egen överlevnad kan uppstå hos de närstående som vårdar en sjuk i hemmet.Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård.Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som använts vid artikelsökningen är Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och där behandlingen övergår i en palliativ fas. Inom den pediatriska vården är det viktigt med ett familjeperspektiv vilket innebär att hela familjen ska involveras i barnets vård. Det är av stor vikt att dessa familjer får bra stöd i situationen vilket är viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstå när sjuksköterskan har svårt att förstå föräldrarnas situation och därmed blir det svårt att individanpassa det stöd som föräldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen är att beskriva föräldrars uppfattningar av att vårda sitt cancersjuka barn i den palliativa vården.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, med dålig prognos och leder ofta till döden. Då bot inte längre är möjligt blir palliativ vård aktuellt. Detta betyder att patienten bör vara fri från smärta och plågsamma symtom, att man varken påskyndar eller skjuter upp döden och att döendet ska ses som en normal process. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i den palliativa fasen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie (overview), baserad på empiriska studier inom det valda ämnet.

Bakgrund: I Sverige drabbas mer än 50000 personer av cancer varje år. Ca 35 % av all cancer går inte att bota, och vården blir palliativ. Även de närstående påverkas, och är i behov av stöd från sjukvården.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och behovet av stöd inom den onkologiska slutenvården för närstående till patienter med cancer i palliativt skede som inte är anslutna till hemsjukvård eller hospice.Metod: Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och är baserad på sju intervjuer där resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Närstående upplever sig i stort erhålla ett gott stöd från den onkologiska slutenvården. Viktigast upplevs att som närstående bli sedd och bekräftad, samt att erhålla lagom mängd information löpande under vårdtiden. Detta, tillsammans med ett gott stöd från familj och vänner, gör att närstående känner sig trygga.

Vården som utförs på intensivvårdsavdelningar präglas av övervakningsutrustning vilket kan medföra svårigheter för de närstående att komma nära den som vårdas. De gånger när livsuppehållande behandling inte räcker till tar vården en annan riktning och övergår till palliativ vård på IVA. Som omvårdnadsansvarig för patienten befinner sig intensivvårdsjuksköterskan ofta nära de närstående. För att kunna främja mötet med närstående behövs en förmåga att kunna sätta sig in i de närståendes livsvärld. Studiens syfte var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att möta närstående till patienter där livsuppehållande behandling avvecklats och övergår till palliativ vård på IVA.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not.This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet.The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it.

Att vårda en patient i livets slutskede innebär att bekanta sig med känslomässiga situationer som ofta påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandling exempelvis effektiv symtomlindring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det vårdande mötet med patienten i samband med palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativa ansatser. Sex vetenskapliga artiklar samlade in och användes som analysmaterial av denna studie. Innehållanalysen inspirerad av Graneheim och Ludman (2003) användes för att analysera insamlade data.

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas.