När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

SammanfattningBakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det här arbetet används begreppet kultur för människor från ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i världen vilket leder till en stor blandning av människor från olika kulturer, detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Att möta och vårda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund än dem själva kan vara något av det svåraste en sjuksköterska kan ställas inför.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från olika kulturer inom den palliativa vården.Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta vårdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehåll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.