Bakgrund: Palliativ vård innebär den lindrande och stödjande vård som ges till patienter när kurativ vård inte längre är effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en av den palliativa vårdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvårdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svåra besked, emotionella och existentiella frågor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

Dame Cicely Saunders, grundare av St Christophers hospice i England på 1960-talet upptäckte det stora tomrum som omgav döende patienter och deras närstående och såg ett behov av att ha familjen och de närstående involverade i patientarbetet. För att svårt sjuka och döende patienter och deras närstående skulle få en vård som inkluderade flera dimensioner krävdes flera olika professioner som alla arbetade mot samma mål, bästa möjliga livskvalitet. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som behövs för att göra närstående delaktiga inom palliativ vård. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades verbatimt. En kvalitativ innehållsanalys användes.

I Sverige bor ca 1,4 miljoner utlandsfödda personer som liksom svenskar, kan behöva palliativ vård, dvs. vård i livets slutskede. I takt med att den äldre befolkningsgruppen blir större, ökar behovet av palliativ vård vilket gör att sjuksköterskan kommer i kontakt med personer av annan kulturell bakgrund i flera olika vårdsammanhang. I vården skapas kulturmöten, såväl positiva som negativa, vilket har gjort sjuksköterskans kulturkompetens allt viktigare. Innebörden av kultur är komplex och har betydelse för hur personer med olika kulturell bakgrund ser på hälsa, sjukdom, lidande, behandling, död och omvårdnad.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

Bakgrund: På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet.

AbstraktDen palliativa vården har utvecklats under de senaste åren och hospicerörelsen med dess filosofi har vuxit sig stark i Sverige. Sjuksköterskan har en stor roll inom denna vårdform vilket innebär en aktiv helhetsvård av den sjuke patienten och dess familj. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie och antalet vetenskapliga artiklar som inkluderades var 13 till antalet. Tre kategorier växte fram av detta material och dessa var att arbeta inom den palliativa vården, copingstrategier och sjuksköterskans roll.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

Utvecklingen av svensk hemsjukvård har gjort det möjligt för alltfler personer att vårdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svårt sjuka och döende personer i hemmet ställer krav på sjuksköterskorna som ska delta i vården. Det är viktigt att redan från första mötet skapa en relation präglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svårt sjuka personer med behov av palliativ vård i hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Palliativ vård betyder att en människa inte längre vårdas för att botas utan istället vårdas för att få ett så bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vård, inklusive den palliativa vården av barn, står patienten och dennes närstående inför en svår tid med många utmaningar och motgångar. Många funderingar framkommer då de närstående många gånger ej besitter likvärdig facklig kunskap om medicin och omvårdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstår blir svårhanterliga för den drabbade patienten och dess föräldrar när kommunikationen brister med vårdpersonalen. För vårdpersonalen förekommer många laddade möten med patient, föräldrar och närstående då vårdpersonalens kommunikationsförmåga utsätts för hårda prövningar.Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vård.Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en också delvis använde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad föräldrar upplever som viktigt vad gäller kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen angående vården av patienten, det vill säga det sjuka barnet.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Fler och fler människor vårdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvården på ett bra sätt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervård. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts.

Bakgrund: Smärta är ett mångfacetterat begrepp och det vanligaste symtomet inom palliativ vård. Begreppet innefattar såväl fysisk, psykisk, social som existentiell smärta. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskan ta hänsyn till smärtans alla dimensioner genom såväl subtila tecken som direkta uppmaningar på hjälp.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med smärta inom palliativ vård.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar har använts. De vetenskapliga artiklarna är hämtade i databasen Cinahl with full text och har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012).Resultat: Resultatet av analysen presenteras i fyra huvudkategorier. Den första kategorin är Rädsla ett hinder i patientens smärtlindring och belyser en rädsla hos såväl patienter som sjuksköterskor och närstående.

ABSTRAKTPalliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att utbilda sig till sjuksköterska är inte bara en utbildning som slutförs och sedan står där en färdig sjuksköterska, det är en process för många och det händer olika saker som också förändrar sjuksköterskestudenten som människa. Vårdandet av den döende patienten förändrar studentens attityd till vårdandet och studenterna önskar att utbildning i palliativ vård bör ligga med i grunden av sjuksköterskeutbildningen. Studenterna skall kunna förstå både patienten och omvårdnadsprocessen vilket är målet med den verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Om inte studenten är väl förberedd inför mötet med den döende patienten, finns risken att studenten undviker dessa möten. De beskriver känslor så som ångest och frustration i samband med palliativ vård.