Bakgrund: Allt fler människor väljer att vårdas hemma i livets slutskede. Denna utveckling ställer stora krav på de närstående att bära ansvaret för den döende anhöriges vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet i Norden. Metod: Studien som baseras på 12 kvalitativa artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier som belyser hur de närstående upplever den palliativa vården i livets slutskede i hemmet.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den människa som har en obotlig och dödligsjukdom. Vården kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge den sjukamänniskan och dennes anhöriga en ökad livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för attpatientens basala och specifika omvårdnadsbehov tillgodoses.Då patienter i behov av palliativ vård påträffas inom i stort sett alla vårdinstanser,kommer sjuksköterskan i större eller mindre utsträckning i kontakt med dessa patienter.Att möta människor som lever med döden som följeslagare är en stor uppgift för densom vårdar. Vården som ges till patienten och dennes anhöriga är direkt avgörande förhuruvida de ges möjlighet till ett värdigt avslut och slutligen en god död. Det krävsdärmed en trygghet och ett stort mod hos sjuksköterskan att ta sig an de känslor somväcks hos patienten och de anhöriga såväl som hos sjuksköterskan själv.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att somnyutexaminerade möta palliativ vård.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer.Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys.Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse.Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Den palliativa vården har som mål att utifrån ett helhetsperspektiv stödja patienten så att denne har möjlighet att uppleva välbefinnande livet ut. Att vårdas i det egna hemmet anses vara det bästa alternativet då den bekanta omgivningen bevarar patientens självkänsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas även patientens närstående. När vården bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vården. Denna situation kan vara omvälvande och förändrar närståendes livssituation.

Today, palliative care is performed in several different areas. When the curative treatment is no longer effective the objective of the palliative care is to promote the best possible quality of life for dying patients, through an active and overall treatment. In their work nurses see death and the dying. To highlight and to reach an understanding of the significance of their work, this literature study's objective is, using Carnevali´s thoughts about health as a theoretical framework, to describe different aspects of nurses' experiences of working with dying patients within palliative care. Furthermore the occurrence of stress and possible stress factors will be examined, as well as the nurses' access to support and to established coping strategies..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av professionellt stöd vid palliativ vård i hemmet. Studien är baserad på tretton vetenskapliga artiklar som är analyserade med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vården är tillgänglig, att ha delat ansvar, att bli respekterad och känna sig delaktig och att få information och förstå. Resultatet visar att det finns ett stort behov av professionellt stöd för att de närstående ska kunna hantera situationen. Att få information på flera olika sätt var viktigt för att kunna hantera situationen på ett bra sätt och minskade rädslan att vårda den anhörige.

Parenteral nutrition och vätska (PNV) eller enbart vätska används inom palliativ vård. En döende patient genomgår en isotonisk dehydrering; en långsam dehydrering där vätska och elektrolyterna minskar i samma proportion. Muntorrhet och törst är de vanligaste förekommande symtomen och lindras lättast med munvård. Vid dehydrering och svält bildas naturlig anestesi och analgetika i kroppen som ökar patientens komfort. Virginia Henderson utgör en teoretisk referensramen i denna studie.

Parenteral nutrition inom palliativ vård kan vara både livsnödvändig och livsförlängande för vissa patienter, men värdet är ofta debatterat. Distriktssköterskan ansvarar för och har en central roll i den palliativa omvårdnaden av patienten i hemmet och rollen omfattar symtomlindring, samordning, information samt socialt och emotionellt stöd för patienten och dennes familj. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter med parenteral nutrition i palliativ vård. Tolv distriktssköterskor från primärvården i norra Sverige deltog i studien. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vård då det är betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstå den vårdande situationen. Varje möte är unikt och det krävs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsställande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård. Metoden som har använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Genom att arbeta i den palliativa vården möter sjuksköterskor döende människor och deras närstående. När sjukdomens förlopp inte går att stoppa men med god omvårdnad underlättas patientens lidande och då mår närstående bättre när de ser att den sjukes symtom lindras. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående inom palliativ vård. En manifest kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera nio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fyra kategorier; att hantera utmanande situationer; att kunna se närståendes behov av information; att visa respekt för andliga och kulturella åsikter; att anförtros en nära relation.