I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Bakgrund: MÄnga patienter i palliativ vÄrd rapporterar en minskad, eller förÀndrad, förmÄga att kÀnna smak och lukt. Smak-och luktförÀndringar (SoL-förÀndringar) kan innebÀra lidanden för den enskilde patienten, men kan Àven pÄverka nÀringsintag samt fÄ negativa följder i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförÀndringar och pÄverkan och hantering av dessa i det dagliga livet nÀr de Àr i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in frÄn Ätta deltagare, under tre mÀttillfÀllen per deltagare, via ett frÄgeformulÀr. Kvalitativ data bestÄendes av kommentarer till frÄgorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Viktigt för ett bra gruppklimat Àr bland annat gruppens kommunikationsmönster och tidigare framgÄngar, nÄgot som Àr beroende av tydliga mÄl för arbetet. Tidigare forskning har pÄvisat ett positivt samband mellan gruppens kollektiva efficacy och dess prestationer. OmrÄdet kollektiv efficacy Àr relativt vÀlforskat, dock tycks frÄgan om vilka faktorer som har betydelse för kollektiv efficacy i arbetsgruppen stÄ relativt obesvarad. Inom omrÄdet dominerar kvantitativ metod, varpÄ en kvalitativ ansats bedömdes lÀmplig i denna undersökning. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för individens upplevelse av kollektiv efficacy i arbetsgruppen.

I en personcentrerad vÄrd av Àldre Àr det viktigt att ta del av deras erfarenheter och göra dem delaktiga i planeringen av sin egen vÄrd. Forskning visar att det finns mÄnga hinder för de Àldres delaktighet som har att göra med deras utsatta situation och brister i vÄrdplaneringsprocessen. Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers upplevelse av delaktighet vid vÄrdplaneringen i samband med att de vÄrdas pÄ kortidsboende. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla data. Sex deltagare ingick i studien.

Sjuksköterskeyrket Àr ett mÄngdimensionellt och komplext yrke. Utbildningen och inskolningsperioden ska förbereda sjuksköterskan inför mötet med den nya rollen, dock upplever nyutexaminerade sjuksköterskor sig sÀllan förberedda inför den nya yrkesrollen. SvÄrigheter uppstÄr dÀrmed under transitionen. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever yrkesrollen och transitionen frÄn student till sjuksköterska de första sex mÄnaderna i yrket. Litteraturstudien baserades pÄ fjorton vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades.

Bakgrund: Psykiatri betyder vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande. Enligt socialstyrelsen vÄrdades nÀstan 50 000 individer under 2008 inom psykiatrisk slutenvÄrd i Sverige. Stort intresse finns om hur dessa patienter upplever psykiatrisk vÄrd och behandling. För vÄrdpersonal som jobbar inom psykiatri Àr det av stor vikt att förstÄ patienternas upplevelse och tillfredstÀllelse av vÄrden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av den psykiatriska slutenvÄrden.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vÄrdas med palliativ hemsjukvÄrd, vilket medför att nÀrstÄende blir involverade i vÄrden. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen mÄste hitta en balans mellan förÀndring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes upplevelser nÀr en person vÄrdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Informella vÄrdare stÄr inför en förÀndrad livssituation. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan fÄr kunskap om de erfarenheter som finns av att vÄrda en nÀrstÄende palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vÄrdare till en nÀrstÄende som vÄrdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk vÀrdegrund dÀr alla patienter har lika vÀrde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer frÄn olika samhÀllsklasser, kulturer och Äldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter frÄn utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Stroke Àr ett samlingsnamn för bÄde infarkter och blödningar som drabbar hjÀrnan. Stroke Àr bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke Àr inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan pÄverkar hela familjen.Syfte: Syftet med vÄr systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av nÀr en nÀrstÄende drabbats av en stroke och överlevt.Metod: Systematisk litteraturstudie av bÄde kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förÀndrades dÄ en nÀrstÄende drabbades av stroke. Deras eget liv Äsidosattes för den sjuke och vardagen förÀndrades. Den nya livssituationen medförde en kÀnsla av stress, otillrÀcklighet, börda och oro.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

Bakgrund: Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen i Sverige, med dÄlig prognos och leder ofta till döden. DÄ bot inte lÀngre Àr möjligt blir palliativ vÄrd aktuellt. Detta betyder att patienten bör vara fri frÄn smÀrta och plÄgsamma symtom, att man varken pÄskyndar eller skjuter upp döden och att döendet ska ses som en normal process. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i den palliativa fasen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie (overview), baserad pÄ empiriska studier inom det valda Àmnet.

Insjuknandet i schizofreni och andra lÄngvariga psykotiska sjukdomstillstÄnd innebÀren omvÀlvande och krisartad upplevelse. Isolering och ensamhet Àr ett av degrundlÀggande problemen med sjukdomstillstÄnden. Syftet med dennalitteraturstudie var att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om hur patienter meddiagnosen schizofreni och andra lÄngvariga psykotiska sjukdomstillstÄnd uppleverbemötande frÄn vÄrdpersonal. Fördjupningsarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ12 vetenskapliga artiklar som beskriver patienter med schizofreni och andralÄngvariga psykotiska sjukdomstillstÄnds upplevelse av bemötande frÄnvÄrdpersonal. De positiva upplevelserna kÀnnetecknades av omhÀndertagande,skapande av en positiv miljö, trygghet, ömsesidighet, att fÄ hjÀlp med att finnamening i sin upplevelse samt en god kommunikation.

Insjuknandet i schizofreni och andra lÄngvariga psykotiska sjukdomstillstÄnd innebÀren omvÀlvande och krisartad upplevelse. Isolering och ensamhet Àr ett av degrundlÀggande problemen med sjukdomstillstÄnden. Syftet med dennalitteraturstudie var att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om hur patienter meddiagnosen schizofreni och andra lÄngvariga psykotiska sjukdomstillstÄnd uppleverbemötande frÄn vÄrdpersonal. Fördjupningsarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ12 vetenskapliga artiklar som beskriver patienter med schizofreni och andralÄngvariga psykotiska sjukdomstillstÄnds upplevelse av bemötande frÄnvÄrdpersonal. De positiva upplevelserna kÀnnetecknades av omhÀndertagande,skapande av en positiv miljö, trygghet, ömsesidighet, att fÄ hjÀlp med att finnamening i sin upplevelse samt en god kommunikation.