Bakgrund: I Sverige drabbas mer Ă€n 50000 personer av cancer varje Ă„r. Ca 35 % av all cancer gĂ„r inte att bota, och vĂ„rden blir palliativ. Även de nĂ€rstĂ„ende pĂ„verkas, och Ă€r i behov av stöd frĂ„n sjukvĂ„rden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och behovet av stöd inom den onkologiska slutenvĂ„rden för nĂ€rstĂ„ende till patienter med cancer i palliativt skede som inte Ă€r anslutna till hemsjukvĂ„rd eller hospice.Metod: Studien Ă€r utförd utifrĂ„n en kvalitativ ansats och Ă€r baserad pĂ„ sju intervjuer dĂ€r resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: NĂ€rstĂ„ende upplever sig i stort erhĂ„lla ett gott stöd frĂ„n den onkologiska slutenvĂ„rden. Viktigast upplevs att som nĂ€rstĂ„ende bli sedd och bekrĂ€ftad, samt att erhĂ„lla lagom mĂ€ngd information löpande under vĂ„rdtiden. Detta, tillsammans med ett gott stöd frĂ„n familj och vĂ€nner, gör att nĂ€rstĂ„ende kĂ€nner sig trygga.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre mÀn och tvÄ kvinnor, alla födda pÄ 30-talet utom en man som föddes pÄ 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kÀnnedom om lÀmpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början.

Syftet var att beskriva anhörigvÄrdarens erfarenheter av palliativ vÄrd av sin nÀrstÄende i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, kÀnsla av otillrÀcklighet och meningsfullhet trots allt.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not.This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet.The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it.

Cancer Àr i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som fÄr beskedet cancer kan uppleva stora förÀndringar. Alla mÀnniskor reagerar olika och dÀrför Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap och förstÄelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de fÄr ett cancerbesked. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback pÄ rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört Àmnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig anvÀndning. Genom att lÄta deltagare anvÀnda och utvÀrdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat anvÀndarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfÀrda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan nÀrvaron av visuell feedback pÄ hover-funktionen och anvÀndarens effektivitet och upplevelse.

Bakgrund Inom palliativ vÄrd möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frÄgor relaterade till döden. Dock Àr det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frÄgor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmÀnskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjÀlpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frÄgor i möten med patienter som vÄrdas  i den palliativa vÄrdens sena fas.

Palliativ vÄrd innebÀr vÄrd i livets slut nÀr det inte lÀngre finns nÄgra medicinska behandlingar för sjukdomen. VÄrden kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss pÄ upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vÄrd, utifrÄn ett nÀrstÄendeperspektiv. VÄrd i livets slut i hemmet kan innebÀra en stor förÀndring för hela familjen. NÀrstÄendes livsvÀrld förÀndras nÀr en familjemedlem blir sjuk.

År 2009 berĂ€knades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset. Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vĂ„rdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större stĂ€der rekryterades med nĂ€tverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes. Analysen frambringade tre domĂ€ner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med tvĂ„ till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhĂ€ndertagna och respektfullt bemötta.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vÄrd i livets slutskede. Syftet var Àven att vÀrdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i GÀvle. En metodologisk granskning av de ingÄende artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: VÄrd i livets slutskede krÀvde teamarbete dÀr bÄde vÄrdpersonal, patient och nÀrstÄende ingÄr. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhÄllningssÀtt dÀr patient och nÀrstÄende inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans nÀrvaro och lyhördhet i omvÄrdnaden men beskrev Àven vikten av att bevara en balans mellan nÀrvaro och distans.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

I bakgrunden beskrivs begreppen smÀrta och postoperativsmÀrta tillsammans med Travelbees vÄrdteori. Den postoperativa smÀrtupplevelsen Àr alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smÀrtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet Àr att belysa patienters upplevelser av postoperativ smÀrta. Metoden för uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr kvalitativt vetenskapliga artiklar har anvÀnts.

Bröstcancer Ă€r idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta Ă€r medelĂ„lders eller Ă€ldre. Tidigare forskning har fokuserat pĂ„ hur kvinnor i övriga vĂ€rlden upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krĂ€vs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förstĂ„elsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna bemöta dem pĂ„ ett adekvat sĂ€tt och dĂ€rmed kunna lindra deras lidande och öka vĂ€lbefinnandet.

MÄnga mÀnniskor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig ÄterhÀmtar sig. Hos dessa patienter försÀmras tillstÄndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) dÀr det lÀngre inte Àr motiverat att fortsÀtta med den kurativa behandlingen. NÀr den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvÄrdnadsÄtgÀrderna till att patienten upplever vÀlmÄende i livets slutskede.Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar identifikation av brytpunkten hos svÄrt sjuka patienter, samt pÄ vilket sÀtt omvÄrdnadsÄtgÀrderna Àndras efter denna identifikation. En kvalitativ innehÄllsanalys pÄ aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

NÀr en patient drabbas av en total hjÀrninfarkt och blir aktuell för organdonation stÀlls det höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvÄrdssjuksköterskor oroas av att vÄrda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes nÀrstÄende. Syftet var att belysa intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelse av att stödja nÀrstÄende till patienter med total hjÀrninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehÄllsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom tvÄ huvudkategorier, NÀrstÄendes behov och IntensivvÄrdssjuksköterskans förmÄga att ge stöd. IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse pÄverkades i hög grad av hur nÀrstÄende reagerade pÄ situationen gÀllande organdonationsprocessen.