NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

Fatigue/uttalad trötthet Àr det mest frekvent rapporterade problemet för personer med cancersjukdom under pÄgÄende cytostatikabehandling. Syftet med denna studie var att beskriva fatigue/uttalad trötthet och erfarenheter av att hantera fatigue med en strategi. Tre personer med cancersjukdom som behandlades i palliativt syfte med cytostatika deltog i denna fallstudie. Personerna intervjuades med en narrativ intervjumetodik samt förde dagbok under fyra veckor dÄ en strategi för att hantera fatigue prövades. Kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera intervjuerna och dagboksanteckningarna.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillrÀcklig smÀrtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde, OmvÄrdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smÀrta och har en nyckelposition nÀr det gÀller att bedöma patienters smÀrta samt utvÀrdera smÀrtbehandlingen.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

SjÀlvskadebeteende innebÀr ett upprepat och ett impulsivt beteende dÀr individen skadar sig sjÀlv. Handlingens syfte Àr inte att dö utan att lindra psykisk smÀrta. MÀnniskor uttrycker sitt lidande pÄ olika sÀtt, ofta rÀcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vÄrt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av sjÀlvskada utförs oftast i syfte att dÀmpa Ängest och befria sig frÄn svÄra kÀnslor. VÄrt syfte med studien Àr att belysa upplevelsen av att vÄrda patienter som sjÀlvskadar utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns nÄgra skillnader i hur mÀn och kvinnor i dialys upplever de faktorer som pÄverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och kÀnslor i samband med lidande, förlust av frihet, begrÀnsningar samt förÀndrade relationer. Det gick inte att urskilja nÄgra skillnader i mÀns och kvinnors upplevelse av de faktorer som pÄverkar livskvaliteten. Resultatet kan anvÀndas till att möta dessa patienter med en ökad förstÄelse och kunskap om deras situation..

BÄde nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta lÀnder. Sjukdomsdebuten kryper allt lÀgre ned i Äldrarna och krÀver att individen utför en adekvat egenvÄrd för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvÄrden vid typ 2 diabetes. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig pÄverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvÄrd: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vÄrdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förstÄelse och Upplevelsen av att hantera sina kÀnslor.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Fysisk inaktivitet Àr en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohÀlsa. Det Àr ett folkhÀlsoproblem som kostar samhÀllet stora pengar varje Är. Fysisk aktivitet pÄ recept Àr en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande. Sambandet mellan upplevelsen av hÀlsa och fysisk aktivitet pÄ recept behöver klarlÀggas tydligare. Syftet med arbetet Àr att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet pÄ recept och hur det pÄverkar patientens hÀlsa.