Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjÀrtsviktsdiagnos, vilket innebÀr att det Àr en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvÄrden. HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd med besvÀrande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet pÄverkas av individens fysiska och psykiska hÀlsa, grad av oberoende, sociala förhÄllanden och hÀndelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos personer med svÄr hjÀrtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vÄrd stÀller stora krav pÄ kunskap och empatisk förmÄga. I vÄrdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga Àr vissa faktorer och problemstÀllningar sÀrskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte Àr att belysa vÄrdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vÄrden pÄ hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrÄn följande teman: kommunikation (inklusive samtal), kÀnslor och relation.

Bakgrund: En stor del av de patienter som vÄrdas inom den somatiska slutenvÄrden har smÀrta och underbehandlad smÀrta Àr Äterkommande bland dem. Sjuksköterskor Àr genom sin roll i omvÄrdnaden och som administratörer av lÀkemedel delaktiga i patientens upplevelse av underbehandlad smÀrta. Det finns omfattande forskning inom smÀrta och smÀrtbehandling, men sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smÀrta Àr ett eftersatt forskningsomrÄde.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smÀrta inom den somatiska slutenvÄrden.Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom nio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom den somatiska slutenvÄrden. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framgÄr tre kategorier som belyser sjuksköterskors perspektiv; Sjuksköterskors erfarenhet inom underbehandlad smÀrta och dess ursprung, Den komplexa smÀrtbedömningen och smÀrtlindring samt Konsekvenser av underbehandlad smÀrta.Konklusion: Genom misstro mot patienterna och deras subjektiva upplevelse av smÀrta samt frÄnvaro av reflektion hos vÄrdpersonalen skapar underbehandlad smÀrta onödigt vÄrdlidande och etiska dilemman inom vÄrden. Genom reflektion och tilltro till patientens upplevelse skapas möjlighet att förbÀttra patienters upplevelse av vÄrd och minska förekomsten av underbehandlad smÀrta..

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan förÀldrars attityder (krav, förvÀntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgÄr frÄn Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhÄllandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. EnkÀter delades ut till förÀldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att förÀldrarnas attityder Àr positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress Àr lÄg. Inget samband pÄtrÀffades mellan förÀldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Den hÀr studien bygger pÄ fem informanter pÄ Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hÀstar. Minnet mÄste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva sÄ mÄnga aspekter och detaljer som de kom ihÄg utifrÄn upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrÄn följande delperspektiv; upplevelsen av samspelet med hÀsten, upplevelsen av landskapet samt upplevelsen av hÀlsa, för att fÄ en djupare kunskap kring dessa omrÄden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett vÀldigt nÀra samspel med hÀsten, dÀr förtroende och glÀdje Àr viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser pÄ hÀsten som en vÀn eller partner och strÀvar efter att utveckla relationen dem emellan. NÀr allt fungerar kan ryttaren fÄ en upplevelse av att bli ett med hÀsten och uppleva en kÀnsla av motstÄndslöshet.

Trots att hjÀrtinfarkt fortfarande Àr den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken stÀndigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjÀrtinfarkt med fokus pÄ upplevelse av mening, lidande och den mellanmÀnskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjÀlpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begrÀnsningar, oro inför framtiden, rÀdsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förÀndrat sjÀlvförtroende.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjÀrtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var mÀn och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var frÄn nio mÄnader till 20 Är. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehÄllsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

Bakgrund: Venösa bensÄr Àr ett vÀxande problem som orsakar smÀrta, begrÀnsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att frÀmja egenvÄrd till patienter med venösa bensÄr kan sÄrlÀkning förbÀttras. EgenvÄrd Àr en hÀlso- och sjukvÄrdsÄtgÀrd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva sjÀlv eller med hjÀlp av nÄgon annan. Sjuksköterskors nyckelroll Àr att frÀmja och optimera följsamhet av egenvÄrd. Patientdelaktighet leder till att mÄlen med vÄrd och behandling uppfylls bÀttre.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med venösa bensÄr.Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient pÄverkar upplevelsen av vÄrd. Upplevelsen av vÄrden Àr sÄledes en betydelsefull komponent för patienten och dess hÀlsotillstÄnd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhÄllande som pÄverkar manliga patienters upplevelse av vÄrd. Teoretisk ram för arbetet Àr Madeleine Leiningers Transkulturell omvÄrdnad och dÄ frÀmst hennes sunrise modell som inspirerat författarna bÄde betrÀffande enkÀtframstÀllan, analys och tolkning av materialet. Metoden Àr en empirisk studie som behandlar sexton enkÀtsvar frÄn onkologisk klinik i SkÄne.