Kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem, dÄ vÄldets konsekvenser innebÀr ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger pÄ tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att kÀnna rÀdsla, skam och skuld samt Att inte kÀnna stöd.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar vÀldigt olika pÄ olika skolor. Vi vill fÄ en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lÀrare, och har dÀrför valt att ha elevers och lÀrares perspektiv pÄ detta som utgÄngspunkt för vÄr undersökning. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elevers och lÀrares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vÄr undersökning Àr att försöka förstÄ individens (lÀrarnas och elevernas) upplevelse. Vi har dÀrför Àven lÄtit oss inspireras nÄgot av fenomenologin dÀr den intervjuades upplevelser stÄr i fokus.

BakgrundPalliativ vÄrd innebÀr vÄrd vid livets slutskede och Àr enligt World Health Organisation ett tillvÀgagÄngssÀtt dÀr mÄlet Àr att fÄ en förbÀttrad livskvalitet hos patienter och dennes nÀrstÄende, som stÄr inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede Àr det ofta komplicerat att vara en nÀrstÄende. Det kan vara den nÀstÄendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att sÀkerstÀlla att patienten mÄr sÄ bra som möjligt kan vara sjÀlvklart för mÄnga nÀrstÄende, medan det för andra kan innebÀra stora uppoffringar. De nÀrstÄende lever i en ovisshet dÀr de Àr oroliga för den som Àr sjuk, utan att veta vad som kommer att hÀnda och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de nÀrstÄendes erfarenheter av stöd vid palliativ vÄrd.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och fÄ en översikt pÄ det nuvarande kunskapslÀget.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstÄr ur förÀldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjÀlp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nÀmnda upplevelse och dess eventuella följder hos förÀldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavÄrden.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga kÀnslor av negativt slag sÄsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjÀlplöshet o.s.v. DÀrmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvÀr som tenderade att eskalera i Àrendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning pÄverkade samtliga aspekter i förÀldrarnas liv, frÀmst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvÀrrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, dÀr undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att Àrendet avslutades..

Uppkomsten av dagens Web 2.0 har skapat möjligheter till större interaktivitet hos anvÀndarna. Denna utveckling har Àven följts av en möjlighet att skapa anvÀndargenererat innehÄll, ett fenomen som benÀmns User Generated Content (UGC). En av de viktigaste aspekterna inom UGC Àr att det mÄste uppnÄ en god anvÀndbarhet, men likvÀl mÄste tjÀnsterna ocksÄ erbjuda en rik subjektiv upplevelse. Denna subjektiva upplevelse benÀmns som User Experience och Àr ett uttryck för den upplevelse och tillfredstÀllelse en anvÀndare kÀnner dÄ den stÀlls inför ett interaktivt grÀnssnitt. Syftet med uppsatsen var att identifiera User Experience av UGC-tjÀnster.

Alla drömmer om att komma bort frÄn vardagen Àven om det bara Àr för nÄgra timmar. NÀr en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvÀrda hÀndelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen pÄ ett personligt sÀtt. Karlstad CCC Àr en tillflyktsplats dÀr gÀster kan fÄ energi och drömma sig bort för en kvÀll, genom bland annat en minnesvÀrd förestÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva gÀstens upplevelse under en förestÀllning pÄ Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkÀtundersökningar och experiment.

Background: Within palliative care setting persons with terminal illness is cared for. The aim of the care is to enhance the quality of life for the patient through a holistic approach. The disease can lead to major suffering and require the person to handle the situation. If the personÂŽs ability and capacity to do so is insufficient the identity may be perceived as threatened and quality of life diminished. Self-care can help a person to cope with loss of identity, enhance independence and improve quality of life.Aim: The aim of this study is to explore self-care strategies of patients within palliative care setting.

NÀr en familjemedlem fÄr palliativ vÄrd i livets slut i hemmet förÀndras livssituationen för hela familjen. NÀrstÄende kan uppleva att de bÀr huvudansvaret nÀr vÄrden sker i hemmet, Àven om de fÄr stöd frÄn vÄrdarna. Vissa nÀrstÄende önskar att vara delaktiga i vÄrden medan andra blir det ofrivilligt. Om vÄrdarna tar del av familjens förÀndrade livsvÀrld finns förutsÀttningar för att skapa en god vÄrdrelation med bÄde familjemedlemmen och dennes nÀrstÄende. Genom att ta del av nÀrstÄendes upplevelser och förvÀntningar kan vÄrdarna fÄ en bÀttre förstÄelse för nÀrstÄendes livssituation och ge stöd utifrÄn detta.

SammanfattningSyfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vÄrden.Metod: En beskrivande litteraturstudie bestÄende av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie.Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebÀr att ha förstÄelse för patientens behov, ge holistisk vÄrd och agera som patientens föresprÄkare. Den stödjande rollen innebÀr att tillmötesgÄ patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hÄlla hoppet uppe. Sjuksköterskorna mÄste upprÀtthÄlla en god kommunikativ förmÄga, ha förstÄelse för olika gruppers synsÀtt och instÀllning. De behöver ocksÄ ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som lÀnk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, Àr viktig.Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vÄrden kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en kÀnsla av meningsfullhet.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingÄr varierande arbetsuppgifter. OmvÄrdnad Àr ett omsorgsyrke dÀr patientens olika behov ska tillgodoses samtidigt som de administrativa uppgifterna och den medicinska disciplinen ska skötas. Sjuksköterskan konfronteras med stressade situationer dagligen i sitt omvÄrdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stressrelaterade konsekvenser i omvÄrdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie gjordes som grundats pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Palliativ vÄrd i hemmet Àr en ökande företeelse. NÀrstÄende vill ofta delta i vÄrden som informella vÄrdgivare trots att det innebÀr stor pÄverkan pÄ deras livssituation. Den palliativa vÄrdens uppgift Àr att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett sÄ bra liv som möjligt inte bara för patienten utan ocksÄ för dennes nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀrstÄende upplever sin situation i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna anvÀndes kvalitativ metod, i tvÄ artiklar kvantitativ metod och i tre bÄde kvalitativ och kvantitativ metod.

Att flyttas frĂ„n intensivvĂ„rdsavdelning (IVA) till vĂ„rdavdelningen kan ur patientens perspektiv leda till olika upplevelser, bĂ„da positiva och negativa. SjĂ€lva överflyttningen kan ge Ă„ngest, oro och otrygghet till patienterna men kan ocksĂ„ upplevas som positivt och oproblematiskt. Överflyttningen till vĂ„rdavdelningen kan vara abrupt eller vĂ€lplanerat och detta kan pĂ„verka patienternas upplevelse och kĂ€nsla. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av överflyttning frĂ„n IVA till vĂ„rdavdelning. Kvalitativ metod anvĂ€ndes med intervjuer som datainsamlingsmetod dĂ€r nio patienter intervjuades.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vÄrd behöver nÀrstÄende existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svÄra livssituationen det innebÀr att leva med en nÀra i livets slutskede. NÀrstÄende har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det sÄ bra som möjligt. Syfte: Att belysa nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.