Sexualiteten är en integrerad del av oss alla, men trots det är detta ett ämne som alltförofta negligeras i vården. WHO fastställde 1975 att problem med sexualiteten ärviktigare och mer genomträngande för individers hälsa än vad man tidigare tillstått.PLISSIT är en samtalsmodell som är användbar när man skall prata om sexualitetoch den är ett ramverk för att underlätta samtalet. Denna litteraturstudies syfte var attta reda på vad PLISSIT-modellen innebär och hur sjuksköterskan kan använda sig avden när hon eller han skall prata om sexualitet med patienten. Frågeställningar somskall besvaras är när det är lämpligt att ta upp frågor av sexuell karaktär och vemsansvar det är att ta upp frågor kring sexualitet, vad det finns för hinder och möjligheterhos sjuksköterska respektive patient och hur man kan formulera frågor på PLISSIT-modellens olika nivåer. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar ochmetoden har varit en blandning av deduktiv och induktiv ansats med PLISSITmodellenskategorier som utgångspunkt.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur arbetet går till med Umeå-modellen som läs- och skrivinlärningsmodell samt vad olika lärare anser vara modellens för- och nackdelar.  För att ta reda på olika lärares åsikter om Umeå-modellen intervjuade vi åtta yrkesverksamma lärare varav fyra som arbetar med modellen, fyra som inte arbetar med den samt en läs- och skrivmentor. Vårt resultat visade att de som använder Umeå-modellen arbetar noggrant efter den och ser många fördelar med modellen. De som däremot inte använder Umeå-modellen har svårare att se fördelar med modellen och använder sig i stället av delar av olika ljudenliga läs- och skrivinlärningsmodeller. Nackdelar som framkom var att Umeå-modellen är för strikt, det krävs gedigen utbildning samt att det saknas läromedel.  .

Sexualitet inom omvårdnad är ett problem som underprioriteras och är tabubelagt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Eftersom att definitionen är bred gällande sexualitet, har vi valt att utgå från relationer och sociala kontakter, sexuell kontakt och erotik, kroppsförändringar och kroppsbild, kärlek, personlighets- och självförtroendeförändringar när materialet analyserades. En litteratursökning gjordes och 14 vetenskapliga artiklar analyserades i en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att förlora kroppens tidigare utseende och behov: Att möten och relationer med andra blir annorlunda: Att tvingas hitta nya vägar och bli starkare.

Att genomgå hysterektomioperation kan för många kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att känna befrielse och få bättre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvär, att sakna menstruationen och förmågan att föda barn, att få sämre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förändringar som uppstår efter operationen är den viktigaste omvårdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen är ett användbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.

För personer som drabbas av sjukdom kan det innebära att känslan av den bekanta och den igenkännliga kroppen förändras. Cancer i de sexuella- och reproduktiva organen påverkar kvinnor och mäns sexualitet efter cancerbehandling. Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp som hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer som genomgått cancerbehandling i de sexuella- och reproduktiva organen. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Varje år får allt fler män diagnosen prostatacancer och behandlas för sjukdomen. Detta innebär också att fler män drabbas av de biverkningar som behandlingen kan medföra. Impotens ar en vanlig biverkning. Syftet med studien var att belysa hur den förändrade sexualiteten i samband med behandling av prostatacancer kan påverka mannens självbild och relationer. Metoden som använts var litteraturstudie.

Livmoderhalscancer påverkar de drabbade kvinnorna och deras närstående. Att inom sjukvården samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och känna sig otillräcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna behov av närhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Sexualitet kan uppfattas som obekvämt och därmed undviks det ofta att prata om det inom vård och omvårdnad. Gynekologisk cancer kan ha en stark på-verkan på kvinnors sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid gynekologisk cancer. En litteratursökning genomfördes och 15 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: Oro och rädsla för samlagssmärta; förändrad kroppsuppfattning och förlust av kvinnlighet; oro och sorg över risken att vara infertil; försämrade parrelationer eller oro över framtida parrelationer; oförändrad eller stärkt relation samt lättnad över att vara besvärsfri.

Varje år får allt fler män diagnosen prostatacancer och behandlas för sjukdomen. Detta innebär också att fler män drabbas av de biverkningar som behandlingen kan medföra. Impotens ar en vanlig biverkning. Syftet med studien var att belysa hur den förändrade sexualiteten i samband med behandling av prostatacancer kan påverka mannens självbild och relationer. Metoden som använts var litteraturstudie.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Att livet är viktigast, men anpassning krävs: Att en förlorad funktion är svår att ersätta: Att inte längre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att vilja veta, få stöd och förståelse.

Impotens eller erektil dysfunktion drabbar män av olika orsaker och påverkar främst mäns sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av impotens vid prostatacancer och dess behandling. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna förlust av sexuell förmåga men ha bibehållen lust, att känna ett förändrat förhållningssätt till kvinnor, att känna förlust av könsidentitet och att känna sig generad att prata om och söka hjälp för sina problem. Problem som impotens förorsakade har länge varit känt.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.

För att prissätta optioner är val av modell en viktig fråga. I denna kandidatuppsatsbeskrivs både Black & Scholes modell och SABR-modellen. Förstnämnda modell ärenklare än SABR-modellen men bygger på antaganden som inte stämmer överens medverkligheten. Den ger heller inte någon explicit formel för den implicita volatilitetenoch predikterar inte heller på ett korrekt sätt fenomenet volatility smile vilketobserveras på marknaden.Syftet med uppsatsen är att utvärdera prestandan hos SABR-modellen ochanvändarvänligheten, samt att undersöka lite av teorin bakom modellen och vissa avdess egenskaper. Till grund för beräkningarna ligger datamaterial hämtat från NasdaqOMX Nordic.Enligt mina beräkningar är resultatet att SABR-modellen endast presterar marginelltbättre än Black & Scholes-modellen.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.