Vindkraft är en förnyelsebar och utsläppsfri naturresurs. En fortsatt global utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft är att vänta. Fördelar med vindkraft till havs är bättre vindförhållanden och lägre krav på hänsyn till landskapsbild och närboende, vilket medför att vindkraftverken kan byggas större och därmed kan vinden utnyttjas mer effektivt. För havsbaserade vindparker krävs en lösning för grundläggning som är rationell och anpassningsbar. Vid dimensionering av konstruktioner till havs är det viktigt att ta hänsyn till den cykliska belastningen från vind och vågor konstruktionen utsätts för.

Under åren 2003-2004 byggdes en del av väg 364 om, delsträckan genom samhället Hjoggböle i Västerbottens län. Den nya sträckningen passerar en flack dalgång där undergrunden huvudsakligen består av en relativt låghållfast sulfidjord. När vägbanken var uppbyggd till en höjd av ca 2 m gick ett skred längs en ca 100 m lång sträcka av vägen. Under byggtiden inträffade totalt tre skred. Det framkom senare, efter det att skreden inträffat, att det aktuella området är utsatt för artesiskt grundvattentryck.

On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey was performed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kV substation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performed in Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of the induction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps to the plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients each time the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by the coupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of the bearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.

I detta arbete har fångdammar vid Vittjärv och Näs kraftstationer studerats, främst med avseende på hur ansvar har fördelats och hur frågor och problem har hanterats i projekten. Som bakgrund ingår dels ett avsnitt om hur fångdammar kan utformas och byggas och dels ett avsnitt som tar upp vilka lagar och regler som gäller för fångdammar. De generella aspekter som tas upp i dessa avsnitt har sedan beaktats när erfarenheterna från projekten i Vittjärv och Näs har utvärderats. När en fångdamm ska byggas kan beställaren välja två huvudalternativ. Antingen överlåter man hela fångdammen, inklusive dimensionering, på entreprenören eller så står man själv för konstruktionen och anlitar entreprenören endast för att utföra själva byggnadsarbetet.

Dammar har byggts världen över i flera tusen år men det är först nu under de senaste femtio åren som tekniken och kunskapen gjort att allt större dammar kan konstrueras. Dessa dammar är relativt unga och har dimensionerats efter det högsta uppmätta flödet i älven multiplicerat med en säkerhetsfaktor. 1983 bildades Flödeskommittén vars uppgift var att ta fram nya riktlinjer för dimensionerande flöden. 1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nästan alla svenska dammar är underdimensionerade med avseende på extremflöde. Under perioden 2002-2007 kommer Sveriges största dammägare, Vattenfall, att investera 1.2 miljarder i dammsäkerhetshöjande åtgärder hos sina anläggningar.

Vid stabilitetsutredningar som utförs i anslutning Göta älv och även andra vattendraguppkommer ofta frågeställningen hur lerans odränerade skjuvhållfastheten skall modelleras ien övergångszon mellan land- och vattenområde. Denna frågeställning är relativt outforskadoch få publikationer och riktlinjer finns tillgängliga. Geotekniska fältundersökningar blir oftakostsamma inom vattenområden vilket mestadels resulterar i ett begränsatundersökningsunderlag. Dessa nämnda faktorer resulterar i att den odräneradeskjuvhållfastheten modelleras på relativt uppskattade grunder vilket i slutändan resulterar i enmissvisande totalsäkerhetsfaktor.Syftet med examensarbetet har varit att med hjälp av resultat från geotekniska undersökningaroch den geologiska historian föreslå en modell för hur den odränerade skjuvhållfastheten börmodelleras i den rubricerade övergångszon. Inom södra Göta älvdalen har geotekniskaundersökningar analyserats i fem sektioner som samtliga är belägna inom Göteborgskommungränser.