Modell för lerans odränerade skjuvhållfasthet i anslutning till Göta älv
Vid stabilitetsutredningar som utförs i anslutning Göta älv och även andra vattendraguppkommer ofta frågeställningen hur lerans odränerade skjuvhållfastheten skall modelleras ien övergångszon mellan land- och vattenområde. Denna frågeställning är relativt outforskadoch få publikationer och riktlinjer finns tillgängliga. Geotekniska fältundersökningar blir oftakostsamma inom vattenområden vilket mestadels resulterar i ett begränsatundersökningsunderlag. Dessa nämnda faktorer resulterar i att den odräneradeskjuvhållfastheten modelleras på relativt uppskattade grunder vilket i slutändan resulterar i enmissvisande totalsäkerhetsfaktor.Syftet med examensarbetet har varit att med hjälp av resultat från geotekniska undersökningaroch den geologiska historian föreslå en modell för hur den odränerade skjuvhållfastheten börmodelleras i den rubricerade övergångszon. Inom södra Göta älvdalen har geotekniskaundersökningar analyserats i fem sektioner som samtliga är belägna inom Göteborgskommungränser. Dessa undersökningar omfattar förutom uppmätta hållfasthetsvärden ävenkonsolideringsförhållanden och materialegenskaper. Resultatet av dessa undersökningar visaratt de ytligaste sedimenten i älvbotten har en markant lägre odränerad skjuvhållfasthet än påmotsvarande nivå inom landområdet. Den odränerade skjuvhållfastheten inom älvområdetökar därunder ickelinjärt för att på ett djup under älvbotten som i stort sätt motsvarar detrådande vattendjupet nå landområdets hållfasthetsnivå på motsvarande nivå. Vidare följssedan älv- och landhållfastheten åt mot djupet.En rad empiriska beräkningar har utförts och jämförts med de olika geotekniskaundersökningarna för att undersöka hur väl det odränerade skjuvhållfasthetsförhållandet kanuppskattas och då främst det område under älven med lägre hållfasthet. Det har visat sig attden empiriska uppskattningen kräver kunskap gällande framföralltkonsolideringsförhållandena och spänningsförändringarna som den av- respektive pålastningsom skapats under Göta älvdalens geologiska historia.Vidare har en enklare spänningsanalys utförts i FEM-programmet Plaxis för att illustrera vilkaeffektivspänningsförändringar och spridningseffekter en av- respektive pålastning medför i enhomogen lera. Resultatet visar framförallt att spridningseffekter uppkommer i sidled vid bådepå- och avlastning.Slutligen utfördes även en generaliserad stabilitetsanalys för att påvisa hur olika sätt attmodellera den odränerade skjuvhållfastheten påverkar totalsäkerhetsfaktorn. Denna analysresulterade i att en markant högre totalsäkerhetsfaktor erhölls för den modell där hållfasthetenmodellerades enligt de uppmätta resultaten än några av de vanligt förekommande modellersom tidigare använts i utredningar.Det kan till sist noteras att osäkerheten gällande hållfasthetsförhållandet inom älven i mångafall resulterat i ett konservativt sätt att modellera den odränerade skjuvhållfastheten därkonsekvensen blivit en underskattad totalsäkerhetsfaktor.