Sammanfattning Mitt examensarbete strävar efter att ta reda på högläsningens betydelse för barns framtida läsinlärning och läslust. Genom litteratur och forskning inom ämnet belyser jag olika effekter som högläsning kan ge. Forskning inom området visar att föräldrar läser mindre för sina barn idag än tidigare, en trend som verkar hålla i sig För att se hur högläsningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, där eleverna är 6-8 år, innehåller arbetet en föräldraenkät där frågor angående högläsningsvanor återfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkätundersökning med syftet att ta reda på vad de tycker om högläsning samt om någon läser för dem hemma.   Arbetet innehåller även två intervjuer med lärare där deras tankar och arbetssätt redovisas, lärarnas åsikter och arbetssätt kopplas sedan till litteratur inom ämnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att högläsning är så mycket mer än bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lärarna visar på många positiva effekter som högläsning kan ge.

Denna uppsats behandlar den nya prototypen för radiosystem som tagits fram inom projektet GTRS. Systemet jämförs med det äldre taktiska radiosystemet Radio 180 för att få fram vad som egentligen skiljer mellan dessa. Därefter behandlas Nordic Battlegroup 2011, där det utreds vilka uppgifter förbandet skall klara av och några typfall baserat på uppgifterna. Uppbyggnad och funktion för förbandets sambandssystem beskrivs också där själva kommunikationsnätet från Sverige till missionsområde avhandlas. Även de olika radioapparaterna som nyttjas och deras användningsområde behandlas.

This essay examines the decline of reading comprehension in Swedish schools, and also aims to provide insight into the debate concerning a literary canon and its usage in schools. While some claim that the literary canon is only a list of irrelevant white dead men which only serves to perpetuate feelings of alienation in, for example, female students, others see it as a means to bring society together using the only literature that stood the test of time. This essay will look to studies concerning reading comprehension, and questions regarding reading habits which our own students answered. It will also explain the different viewpoints of both sides of the canon debate.There are several studies that show this decline in reading comprehension, PISA and PIRLS being the foremost of them. They point to a trend where the reading skills of boys are much worse than those of girls, a trend which still has not panned out.Bloom and the different researchers who are the basis for Verhaest's thesis are of the opinion that canonical literature serves a purpose in that it teaches students aesthetic literary values.

Det här arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingår i. Uppsatsens frågor berör därmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftspråk, samt vilka redskap de använder sig utav då detta sker. Arbetets teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön är av stor betydelse för människans lärande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmätningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjärdeklassares läsförmåga har försämrats. Då Sverige jämförs med andra länder såsom Indien i dessa mätningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftspråkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

Uppsatsen undersöker hur det finländska partiet Sannfinländarna framställs i sex olika tidningar i samband med riksdagsvalet 2011. Studien är komparativ och utgår från gestaltningsteorin och tidigare forskning om populistiska partier i medierna. Den bygger på en kvantitativ innehållsanalys gjord på utvalt material från Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Nya Åland, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, sammantaget 141 artiklar som publicerades under 14 dagar i samband med valet i april 2011.Studien visar att de som röstar på Sannfinländarna inte får komma till tals i medierna. Även de Sannfinländska politikerna är underrepresenterade i materialet. När de väl får uttala sig så bemöts sällan deras påståenden av journalisten.Undersökningen visar också att Sannfinländarna ofta slängs in i alla möjliga sammanhang i de finlandssvenska tidningarna.

"A discourse analysis of the debate on prostitution 1993-2011" The aim of this essay is to investigate how prostitution is constructed in the debate. The analysis is based off debate articles from four of the biggest Swedish news papers. Articles from two periods of time has been chosen, 1993-1999 and 2008-2011. The specific periods were selected because they revolve around the Swedish ban on the purchase of sexual services in 1999, and when it was evaluated in 2008. With a constructivist aim based on gender research, the themes and subject positions of the debate are explored via discourse analysis.

Sammanfattning Historia blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen.

Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

Att läsa innebär att både kunna avkoda ord och att ha en språklig förståelse för det som läses. Läsförståelsen av faktatexter hos svenska elever har i de senaste PISA och PIRLS- undersökningarna försämrats.Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare i årskurs 1-3 beskriver att de använder faktatexter i sin undervisning för att utveckla elevernas läsförståelse.Frågeställningen är:Hur beskriver lärarna användningen av faktatexter för att utveckla elevernas läsförståelse?En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts där sex lärare i årskurs 1-3 intervjuades. Datamaterialet har analyserats utifrån fenomenologins meningskoncentration. Resultatet presenteras i tre olika teman vilka har skapats utifrån våra tolkningar av lärarnas beskrivningar.

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie är att undersöka om och hur läsförmågan på en skola sjunkit. Ett annat syfte är att undersöka vad detta fått och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar på de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av Säljös och Vygotskijs teorier om lärande, det vill säga lärande i det inlärningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers läsförmåga förändras, förändras också den sociala miljö som karaktäriserar inlärningsklimatet.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvärdering med syfte att kartlägga patienters upplevelse av bemötande från beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts på uppdrag av verksamheten. Syftet är att jämföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundläggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns någon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). Utvärderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94.