Sökresultat:
182 Uppsatser om PEFC- certifiering - Sida 5 av 13
Utveckling och konstruktion av analysatorverktyg för styrsignaler i HDMI-gränssnittet
Utveckling av produkter som skall stöda HDMI-standarden medför många hinder som behöver överkommas. Ett av problemen är certifiering mot standarden. Det är svårt att testa att standardens alla krav uppfylls på ett utvecklingsföretag då testutrustningen är kostsam och därför ej tillgänglig. Ett enkelt verktyg har därför utvecklats för att underlätta testning av att standarden följs.Denna rapport inleds med en problemställning och grundläggande teori om relaterade ämnen. En förstudie följer sedan där olika sätt att lösa problemet presenteras.
Social hållbarhet i planeringen av Masthusen : en komparativ studie från vision till Breeam-certifiering
Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal
nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både
för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har.
Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat.
Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering?
Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska
Centralbyrån tagit fram.
Naturvårdshänsyn i boreal bruksskog : En studie om avverkningar och avverkare i skogarna runt Saxdalen i södra Dalarna
As the past century?s technological development has progressed the Swedish boreal forests have transformed into dense, highly productive, homogenous and coniferous forests. The area around Saxdalen in Ludvika municipality has long been dominated forests which have been heavily worked since the 18th century. There are in Ludvika 119 000 hectares of productive forest land. Around 70 percent are owned by forest companies and 20 by private forest owners.
Rengöringssystem för automatiska maskiner för filterkaffe
Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.
Fördjupad förståelse för fritidspedagogers arbete med hållbar utveckling inom fritidsverksamheten
Syftet med vår studie är att få syn på hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hållbar utveckling. Vi inleder vårt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hållbar utveckling uppkommit i stort och hur detta ämne tog plats i läroplanen. För att få syn på vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger på tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för år 2010. Resultaten av intervjuerna visade på att alla fritidshem källsorterar och komposterar men det är bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom området för hållbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hållbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..
Kvalitetssäkring av provtagningen vid Käppala reningsverk
Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.
Vinstmaximering och certifieringssystemens roll inom svenska skogsbruk.
I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsätts för naturvårdsändamål ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsägare och skogsbolag är vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsättningar än icke-certifierade skogsbruk. Syftet är att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter får den naturvård de betalar för, gällande just andelen frivilliga avsättningar, och om naturvården håller en högre standard än den beträffande produkter vars ursprung är icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsägare och skogsbolag inte är fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter än ekonomiska för att frivilligt avsätta produktiv skogsmark för naturvård. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvård i allmänhet.
SKYREVs betydelse för den Kommunala Revisionen
Syftet är att redogöra för målsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna består av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel på den kommunala revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sätter prägel på den kommunala revisionen och på de kommunala revisorerna..
Lunds stadspark : finns förutsättningar för GSA-certifiering?
Målet med min uppsats var att undersöka Lunds stadspark och bedöma dess kvaliteter. För att kunna göra det på ett objektivt sätt ville jag utgå från ett standardiserat
bedömningsmaterial som även kan användas på andra parker och platser. Jag fann bedömningsförfarandet för Green Space Awards (GSA) vara tillämpbart. GSA som organisation var också intressant, då det är ett relativt nytt nätverk som verkar för att uppmärksamma goda parkmiljöer med hög kvalitet. Därför blev min frågeställning:
Har Lunds stadspark de förutsättningar som krävs för att bli GSA-certifierad?
Med följdfrågan;
Vilka åtgärder och förbättringar skulle behövas för att nå dithän?
Med min uppsats har jag inte för avsikt att ge ett komplett svar på frågan om stadsparken har möjlighet att bli GSA-certifierad.
Integrerad modulär avionik med virtualisering
Det finns huvudsakligen tre olika sätt att konstruera ett partitionerat system på: Federerad arkitektur, Integrerad Modulär Avionik (IMA) med ARINC 653 eller IMA med virtualisering. I den här rapporten undersöks de olika arkitekturernas egenskaper och vilka möjligheter som finns för certifiering av dem. Efter den teoretiska undersökningen har Virtualisering, och framförallt Xen, valts ut för en testimplementation och tillförlitlighetstester.Testimplementationen består av fyra partitioner där varje partition har sin specifika uppgift att lösa. Den fjärde partitionen används för att undersöka hur Xen hanterar en partition som aggressivt nyttjar I/O, processor eller arbetsminne.Testerna visar att Xen har en svag punkt: all I/O hanteras via en egen, speciell, partition. Denna partition saknar dessutom möjligheter att prioritera I/O från specifika partitioner.
V3 : Vertikalt vindkraftverk från prototyp till produkt
Rapporten beskriver konstruktionsarbetet av det vertikala vindkraftverket V3 från prototyp till produkt. Det är det nystartade företaget Windforce som arbetar med att ta fram smarta hybridsystem där V3 är en del i konceptet. En serieproduktion av V3 är planerad till hösten 2010. V3 är klassat som ett litet vindkraftverk, har en rotordiameter på 3 meter och en kapacitet på 5 kW. Vindkraftverket kräver inget bygglov i Sverige och ska säljas till gemene man som vill bli självförsörjande på el.
ISO 14001 : Från ledningsbeslut till certifiering
Tidigare ombesörjde organisationen karriär och karriärutveckling för den anställde och karriärkontraktet byggde på livslånga anställningar. Det nya karriärkontraktet bygger istället på en så kallad proteisk karriär (Hall, 1996), vilket utmärks av att individen ser sig själv som ansvarig för och drivande av sin karriär, att egna värderingar får styra samt att psykologisk utveckling är främsta mål. Studiens frågeställning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, självkänsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriärattityder. I studien användes kvantitativ metod och en enkätundersökning genomfördes på studenter. Korrelationsberäkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriärattityder var korrelerade.
Kvalitetssa?kring av livsmedelshandeln
De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.
Introduktion till Certifierad Grafisk Produktion på Jernström Offset
The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset?s work procedures..
KRAV-certifiering - en möjlighet till förändring inom lantbruket? : En studie av svenska mjölkgårdar i Hallands län.
Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret.