Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs studieresultat hans/hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre studieresultat.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.

Trygghet hos eleverna kan ses som en viktig faktor i skolan då man talar om en lärande miljö, detta då en otrygg elev har svårt att fokusera på något annat än att bekämpa sin egna otrygghet.Med utgångspunkt i variationsteorin har femton kvalitativa intervjuer gjorts på elever i årskurs 7-9, där syftet var att få fram elevernas egna tankar och funderingar om vad de anser vara otryggt i skolmiljön.Resultatet som presenteras i uppsatsen visar att det finns en mängd olika variabler för en lärare att ta i beaktande i sitt strävande mot att skapa en trygg miljö för eleverna, då det fanns en variation i elevernas svar och i de kategorier som utformades efter desamma. Svaren berörde skilda faktorer så som gruppen, hemmet, skaderisken och misslyckande i olika former. Studiens begränsade omfång gör det dock svårt att dra några generella slutsatser kring resultatet men man kan ana att det är viktigt för läraren att ha en god relation till eleverna då det finns en variation i vad som de uppfattar som otryggt..

  Elitidrott kan klassas som underhållning och konkurrerar därför med andra serviceaktiviteter som att gå på bio eller restaurang. Det är viktigt att få många nöja besökare till en idrottsarena. Ett sätt att göra detta är att leverera hög servicekvalitet. Vad innebär servicekvalitet under ett arenabesök? Vad förväntar sig åskådarna på en av MODO Hockeys hemmamatcher i Swedbank Arena? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett servicemarketing perspektiv söka närma oss vad som innebär servicekvalitet för arenabesökare på en hockeymatch i Swedbank Arena i Örnsköldsvik.

Bakgrund: Skog beaktas av IASB som biologisk tillgång och skall redovisas till verkligt värde i börsnoterade företag inom EU sedan 2005. En tillgång kan redovisas till verkligt värde på tre olika sätt beroende på tillgänglig marknadsinformation. Om marknadsinformation saknas kan företag beräkna verkligt värde genom en egen värderingsmodell som baseras på antaganden. Denna tredje värderingsnivå är den som är utsatt för mest subjektivitetsproblem men är likväl den nivå där flest tillgångar värderas. Holmen AB värderar sina skogstillgångar med hjälp av en modell som kallas DCF.

Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin.

Dagens industrirobotar är mycket mer komplexa än vad de var för några år sedan. Regleringen baseras på matematiska modeller och för att prestandan ska var lika bra eller bättre än förr krävs det att modellerna är anpassade till individen. Det krävs därför att modellparametrarna justeras för att stämma överens med den aktuella roboten.Rapporten handlar om hur de flexibla modellparametrarna ska trimmas för robotens leder så att verktygets svängningar minskar. På grund av att en rörelse på en axel påverkar de övriga axlarna, blir detta ett sexdimensionellt minimeringsproblem. Detta kan dock lösas genom att låsa vissa leder i olika positioner och på så sätt delas minimeringen upp i flera steg med som mest tre variabler att minimera över.

Att vårda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts på utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehålls har dessutom varit i forskarnas blickfång. I dagens forskning åtskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.Syftet med denna uppsats är att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, även är tillämpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjälp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sägas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och väl fungerande mätinstrument. Däremot bör bättre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att på bästa sätt kunna analysera kundrelationer även inom denna dimension..

Detta arbete är en magisteruppsats i Systemvetenskap med inriktning data och systemvetenskap, 10 poäng, vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen klargör vilka faktorer som avgör en användning eller icke-användning av Case-teknologin. Case-teknologin möjliggör ett ingenjörsmässigt närmande till mjukvaruproduktion och systemutveckling genom att tillföra nödvändig systematik, standardisering, automation och kvalitetssäkring. Ett stort antal undersökningar är gjorda genom årens lopp med syfte att förstå och förklara varför det som teoretiskt borde vara lösningen på problemet med undermåliga system inte tycks ha blivit detta. Resultatet av undersökningen tyder på att de variabler som Prekumar och Potter kom fram till i sin forskningsmodell ? relativa fördelar, kostnad, komplexitet, kompabilitet, produkt förespråkare, stöd från ledningen och operativ expertkunskap har störst påverkan på användningsbenägenheten av Case-teknologi..

Avsikten med denna studie var att undersöka om generell begåvning (GMA) och personlighetsdragen i femfaktormodellen (FFM) kan predicera arbetsprestation bland konsulter. Tidigare studier har visat att mätningar av GMA och personlighetsfaktorerna i FFM, i synnerhet samvetsgrannhet, är framgångsrika variabler att testa för i rekryterings- och urvalssammanhang. Predicting Job Performance, PJP, är ett psykometriskt test som integrerat mäter personlighetsfaktorer i FFM samt GMA. PJP har genomförts av 26 verksamma konsulter på ett specifikt företag för uppskattning av faktorerna. Vid en multipel regressionsanalys erhölls inga signifikanta värden mellan faktorerna i PJP och arbetsprestationsmåttet.

Denna uppsats undersöker konsumentbeteende vid köp av en sällanköpsvara, i detta fall en bil. Syftet är att undersöka om ett urval av bilföretaget X's konsumenter agerar enligt Schmidt och Spreng's teori om informationsinhämtning. Denna teoretiska modell redogör för olika variabler som påverkar i vilken utsträckning konsumenter söker efter extern information. Undersökningen var av kvantitativ art med kvalitativa inslag, för att urskönja dels hur mycket information kunderna sökt, dvs. i hur många olika källor och dels vad deras personliga uppfattning var om de olika källorna.

Begreppet självkänsla definierar i vilken mån en individ är nöjd eller stolt över sig själv. Det har tidigare framhållits att en individs självkänsla kan erhållas via hans/hennes bedrifter och prestationer. Prestationer har kommit att bli viktiga i dagens samhälle eftersom de dels ger oss en grundtrygghet i form av pengar, men också utgör ett sätt att visa oss själva att vi duger. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det kausala sambandet mellan självkänsla och studieprestationer. Har individer med låg självkänsla bättre studieresultat än de med högre självkänsla? Påverkar en individs studieresultat hans/hennes självkänsla? Resultaten visade att låg självkänsla inte kan bevisas leda till bättre studieresultat.

Syftet med detta arbete har varit att ge en bild av de privata skogsägarnas kontakter och informationsvägar med skogliga organisationer och tjänstemän. Dessutom indelades den undersökta gruppen i mindre grupper utifrån identifierbara variabler för att undersöka om undergrupperna ser olika på kontakter och informationssätt med skogliga organisationer och tjänstemän. Det gjordes även en undersökning av några av Södras skogsinspektorers informations- och kontaktarbete. I slutändan var målet att se om inspektorerna motsvarade skogsägarnas preferenser gällande informations- och kontaktsätt. En enkätstudie per telefon med skogsägare och intervjuer med ett antal inspektorer på Södra, region Syd genomfördes. Enkäten innefattade slutligen 51 enskilda skogsägare av urvalet som var 120 stycken.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Syftet med denna uppsats är att studera ett tjänsteföretags implementering av CSR för att få en ökad förståelse om vilka faktorer som påverkar implementeringen av den. Vi har utgått från det interna företagsperspektivet för att på lämpligt sätt kunna besvara vår problemformulering. Vi har gjort en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt med abduktiv ansats. Vi har utgått från traditionella modeller och teorier som Intressentmodellen, värden och värderingar, Carrolls CSR-pyramid samt belyst informations/kommunikationsbehovet. Vi berör även teorier som behandlar strategiska förändringsprocesser.