Psykografi beskriver en konsuments beteende och psykologiska karaktäristika genom att kartlägga faktorer som exempelvis livsstil, värderingar och personlighet. Psykografiska variabler har blivit allt mer aktuella vid marknadssegmentering och det är detta användningsområde för psykografi som behandlas i denna uppsats. Av den litteraturgenomgång som gjordes innan uppsatsen verkar marknadsundersöknings-instituten i allmänhet vara flitiga användare av psykografi som segmenteringsmetod, men en del forskare ställer sig kritiska och ifrågasätter användbarheten, validiteten och reliabiliteten för denna segmenteringsmetod. I det material vi studerat finns indikationer på att forskningsresultaten inte får den uppmärksamhet och genomslagskraft hos instituten som utför undersökningarna. Det finns en diskrepans mellan användandet och forskningen vilket gör att det uppstår ett problem skapat utifrån att användarna och forskarna har olika åsikter om nyttjandet av psykografisk segmentering.

This study has the purpose of looking at the current and future position of record labels from a context involving the technological developments, while the opportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industry find themselves in an ever changing climate where traditional supply chains are threatened by new technology, the record labels need to change the way they work in order to maintain their existence in the music industry. The study has been conducted by interviewing a number of people involved in the music industry, by using a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that the traditional way of doing business by treating music as a product that makes revenue is gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties in order to survive and be profitable, especially since artists can now in control of activities that used to be controlled by the record label..

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

In early January 2010 the authors participated in a meeting with the chief engineer for a company in which a central part is manufacturing of printed circuit boards (PCB). At this meeting it emerged that the machinery and production methods have changed substantially since the early 1990's. The spreadsheet for preliminary production time calculations by the company is today based on conditions from almost 20 years ago. The company has over the years been trying to adjust the spreadsheet template. The result of these adjustments has filled it with historical residue, something which makes the template difficult and time consuming when the primary user tries to handle it.The purpose of this study was to help the company increase its accuracy in the representation of the production times for the different PCB-based products by developing a new costing model based on an already existing but inadequate spreadsheet template. The company also expressed the wish that the new costing model would be less time consuming to work with.The methods used to achieve the goal are interviewing, participatory observations and meetings with relevant persons. The data obtained were analyzed using the theory on PCB production and visualization of data.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ?kvalitetsbrister? som att de har fått skört skelett.

Titel: Standardisering/anpassning som internationella marknadsföringsstrategier inom upplevelseindustrinNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Heiko Voeste och Olga GutmanHandledare: Akmal Hyder Datum: 2014 ? 05Syfte: Forskningen om upplevelseinriktade företags marknadsföringsstrategier anses vara otillräcklig, trots att denna industri tillhör den snabbt expanderande tjänstemarknaden. Vi valde därför att utföra denna forskning för att bidra till utvecklingen av teorin inom detta område.Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur internationella företag inom upplevelseindustrin arbetar med marknadsföringsstrategier, med avseende på anpassning och standardisering av marknadsföringsmixen.I vårt arbete har vi studerat:? hur upplevelseinriktade företag utformar sina internationella marknadsföringsstrategier;? olika faktorer som påverkar valet av strategier;? hur företag utformar marknadsföringsmixen för att skapa unika erbjudande för sina kunder.Metod: Vår empiriska undersökning baseras på kvalitativ forskning i form av flerfallstudier. Vi undersökte tre verksamheter som agerar inom upplevelseindustrin och har genomfört tio semi-strukturerade intervjuer inom dessa tre företag.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i denna studie var att de undersökta upplevelseinriktade företagen använder sig av både standardiserings- och anpassningsstrategier.

I denna uppsats tillämpas multipel regressionsanalys med syfte attpredikera huspriser i Falun. Data som består av dels priset vid ett antalhusförsäljningar och dels ett antal eventuellt samvarierande förklarandevariabler analyseras. Två lämpliga, modeller som på ett så precist ochenkelt sätt som möjligt förutsäger en kommande försäljning av ett hus tasfram. I den första finns en mäklarfirmas utropspris med som förklarandevariabel i den andra inte. Prediktionsförmågan för de båda modellernablir inte användbar i praktiken men bättre då utropspris finns med.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder.

Denna uppsats handlar om en kartläggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och påverkar utvecklingen på aktiemarknaden.Före kartläggningen av dessa faktorer framhävs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens på världens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehåller två delar med separata kartläggningar av faktorer som påverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som också innehåller olika delar där observationer och undersökningsresultat jämförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros påverka hela marknadsutvecklingen är styrräntenivån, inflationen, konjunkturläget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervärdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osäkerhet samt rapporteringsperioder. Däremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill säga omtalade och återkommande perioder där aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten på börserna.Beträffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förändringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehåll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar från olika källor har alla en verkande effekt på en aktiekursutveckling. Däremot har det konstaterats att aktiens fundamentala värde inte har någon större effekt på investerarnas köp- eller säljbeslut och därmed inte har någon verkan på kursförändringen.Under arbetets gång har det även uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ändå får en betydande verkan på en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna är den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjärde och det sista kapitlet diskuteras och ifrågasätts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Uppsatsens syfte är att identifiera väsentliga påverkansfaktorer på svenskt entreprenörskap. Uppsatsens uppkomst beror på nutidens fokusering på entreprenörskap och företagande. Det genomförs många lagändringar med olika politiska krafter i bakgrunden. En viktig påverkansfaktor har varit EU. Mycket fokus ligger på företaget men färre debatter handlar om individen.

Att göra bedömningar av risk för våld hos frihetsberövade personer på fängelser och i olika former av tvångsvård är en viktig del av arbetet med att reducera antalet våldsincidenter, vilket är till nytta både för frihetsberövade personer och för personalens arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att göra en kunskapsöversikt över vad forskningen säger om att bedöma risk för våld hos frihetsberövade personer, beskriva aktuell forskning om riskbedömningar, hur strukturerade instrument för riskbedömningar definierar våld, vilka teoretiska utgångspunkter till uppkomst av våld som används och i vilken utsträckning riskbedömningsinstrument tar hänsyn till interaktion mellan personal och frihetsberövade personer.Studien genomförs igenom en litteraturstudie med en innehållsanalys av forskning på området utifrån frågeställningarna i syftet. Sökorden är ?inmate?, ?inpatient?, ?violence?, ?risk?, ?assessment?, ?juvenile? och ?youth?.Reslutatet av studien visar att det finns ett flertal instrument som som forskningen visar har god validitet och även inter-bedömarreliabilitet för att bedöma risk för våld, nämligen Brøset Violence Checklist (BVC), Historical-Clinical-Risk management-20(HCR-20), Dynamic Appraisal of Situational Agression (DASA) och Structured Assessment of Violencerisk in Youth(SAVRY). Utöver detta finns även några bedömningsinstrument som använder enbart statiska variabler för att bedöma risk för våld hos frihetsberövade, även kallade aktuariska modeller.

Förändringarna på arbetsmarknaden har lett till en ökadkänsla av anställningsotrygghet för arbetskraften.(Hartley,Jacobson, Klandermans, & van Vuuren, 1991) Syftet med denhär studien var att undersöka om ett internt kontrollokus ochfrivillighet för anställningsformen samt yrket samverkar föratt ge mindre anställningsotrygghet. Även variablernafrivillighet, kontrollokus, anställningsbarhet samt ett pardemografiska variabler undersöktes för att prediceraanställningsotrygghet. Urvalet bestod 69 stycken lokalvårdaresvarade som på enkäten. Den multipla hierarkiskaregressionsanalysen visade att ett internt kontrollokus ochfrivillighet inte samverkar för att ge lägre anställnings-otrygghet . Däremot framkom att ålder, vårdnadsform ochkontrollokus kunde predicera anställningsotrygghet.Resultaten beror troligen på att variabeln frivillighet ensaminte gav mindre anställningsotrygghet, vilket kan ha berott påatt urvalsgruppen var homogen vad det gäller bland annatålder, kön och anställningsform. .

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..