Historiskt sett har lantbruk under en lÀngre tid haft sÀmre lönsamhet Àn mÄnga andra branscher. Det Àr en bransch som karaktÀriseras av kapitalintensiva investeringar och mÄnga osÀkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan Àr inget nytt fenomen, sÄ mÄnga som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i nÄgon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sÀnka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .

Företagsnamn har visat sig spela en allt viktigare roll pÄ den vÀxande marknaden. Allt fler företag vÀljer att anta ett annat namn och dÄ detta Àr sÄ aktuellt har vi ansett det intressant att studera namnbyten och processen kring det. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat representanter för fyra företag, Swedbank, Nordea, Telenor samt E.ON. Vi har antagit ett företagsledningsperspektiv dÄ vi anser att det skulle vara det bÀsta sÀttet att finna svar pÄ vÄr problemformulering: Vilka Àr de huvudsakliga drivkrafterna till att företag byter namn och hur ser denna process ut? Syftet med studien Àr sÄledes att skapa förstÄelse för varför företag byter namn samt beskriva hur beslutsprocessen ser ut.

Brommaplan Àr en viktig trafiknod i Stockholm i stort behov av upprustning. I andra jÀmförbara förorter har gallerian en dominerande position. Till skillnad mot innerstadens torg flankeras alla förorters (de av staden utnÀmda till s.k. "tyngdpunkter") torg av en galleria. Alla.

För tolv Är sedan sÄlde Göteborgs kommun 3806 allmÀnnyttiga lÀgenheter till storföretaget GE Capital. DÄ utlovades lÄngsiktighet och socialt ansvarstagande. Fem Är senare hade i stort sett hela bestÄndet sÄlts vidare. I Bergsjön syntes inte ett spÄr av ansvarstagande, men vÀl av fastigheter i behov av upprustning. Idag tvingas mÀnniskor i ett av vÀrldens rikaste lÀnder leva med fukt och mögel i sina hem, medan de som borde ta ansvar skyller pÄ varandra..

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Varje Är drabbas cirka 3000 mÀnniskor av hjÀrtstopp pÄ sjukhus i Sverige. Behandling vid ett intrÀffat hjÀrtstopp Àr hjÀrt- och lungrÀddning, HLR, vilket innefattar bröstkompressioner, inblÄsningar och eventuellt defibrillering. Ibland kan det dock bli aktuellt för lÀkare att i förvÀg fatta beslut om att inte utföra HLR vid ett hjÀrtstopp. Detta kan exempelvis gÀlla patienter som befinner sig i livets slutskede eller om HLR förmodas ge ett dÄligt överlevnadsresultat pÄ grund av patientens tillstÄnd. TvÄ av sjuksköterskans uppgifter Àr att lindra lidande och frÀmja för en vÀrdig död.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

SammanfattningI takt med att marknaderna blir allt mer globala stÀller det högre krav pÄ effektivitet i företag för att de skall behÄlla sin konkurrenskraft. Företaget mÄste fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet för att behÄlla sin spetskompetens pÄ marknaden. Outsourcing har lÀnge varit ett medel för att koncentrera sin verksamhet till de omrÄden som Àr mest konkurrenskraftiga.Vi fann det dÀrför intressant att studera hur beslutsprocessen ser ut i de företag som vÀljer att lÀgga ut hela eller delar av en process pÄ en extern leverantör. Vilka Àr de faktorer som företagen beaktar och vilka risker ser de med outsourcing? VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för den beslutsprocess som företagen gÄr igenom vid outsourcingbeslut.

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgÄtt frÄn hypotesen att företag under vissa omstÀndigheter har stora möjligheter att pÄverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrÄn denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. VÄr stÀllda frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. NÀr vi svarar pÄ denna frÄgestÀllning visar vi genom att anvÀnda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney pÄverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag Àr viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsstÀllande kunna analysera Àmnet mÄste komma ner pÄ individnivÄ.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Syfte med uppsatsen Àr att ur ett konsumentperspektiv:Analysera vilka faktorer som Àr av betydelse vid köp av kött.Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav pÄ produkten.Tydliggöra varumÀrkets roll i köpprocessen av kött.Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en deduktiv karaktÀr. Det empiriska materialet bygger pÄ en enkÀt bestÄende av sex frÄgor, 15 pÄstÄenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som Àr av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med tvÄ djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom Àmnet.Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig pÄ matmötesplatser vÀrderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung nÀr de köper kött. Det har Àven framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent vÀrderar smak och kvalitet högre Àn de konsumenter som köper kött mer sÀllan.

Denna kvalitativa studies syfte Àr att undersöka, kartlÀgga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen pÄ Migrationsverkets asylprövning utifrÄn asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare frÄn olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare vÀxlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjÀlp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsÀtts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget pÄvisar studien den administrativa mÀnniskans begrÀnsade rationalitet.

Denna studie underso?ker ha?llbart ro?stanva?ndande. Underso?kningen go?rs genom en kvalitativ enka?tstudie i vilken fem sa?ngpedagoger svarar pa? hur de arbetar med sina elever fo?r att bygga upp det de anser a?r sund ro?stteknik som fo?rebygger ro?sttro?tthet. Underso?kningens resultat indikerar att det finns tva? viktiga faktorer i sund ro?stteknik: att sa?ngaren a?r medveten om hur ro?sten fungerar, det vill sa?ga dess anatomi och fysiologi, samt att sa?ngaren ka?nner till sin ro?sts begra?nsningar.