Sökresultat:
12695 Uppsatser om Pćverkan pć barn - Sida 11 av 847
Incitamentsystem. En studie om ett prestationsbaserat incitamentsystems p?verkan p? medarbetare
Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares
motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa
fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare
forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt
inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare
och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare
forskningen p? ?mnet.
Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus
p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att
komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat
incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.
Att leva med DAMP och ADHD - en empirisk studie om hur pedagoger kan underlÀtta och stödja barn som lever med DAMP och ADHD
Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.
LÀsförmÄga och arbetsminne hos barn med hörapparat eller cochleaimplantat
I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.
Synskadade barn i förskolan
Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.
Framtagning av finansiella och icke finansiella prestationsm?tt f?r milj?m?ssig h?llbarhet
Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande
milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information
f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga
prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p?
detaljniv? f?r prestationsutveckling.
Tv och film i lekens vĂ€rld - Ăr det möjligt att trĂ€ffa Superman i förskolan?
VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av
problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I
vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter.
Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har
hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga
Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig?
UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur
yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som
inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien
har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.
Psykosomatiska symtom hos barn - sambandet mellan vÄrdnadshavarnas och barnens rapportering
Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.
Barn i behov av sÀrskilt stöd : En kvalitativ studie av sydafrikanska pedagogers perspektiv
Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.
Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogers roll i det pedagogiska arbetet med barnen
Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.?
Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar.
Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder:
? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande?
? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn?
Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.
FörÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer
Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn
stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med
studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer.
Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt
Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade
i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras
barn drabbades av cancer.
Jag Àr inte som du - döm mig inte : En studie om att integrera barn med autism i förskolan
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.
Elevers attityder till naturvetenskap : En modell av orsak-verkan och ÄtgÀrder
Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gÄngen för mer Àn 30 Är sedan och liknande pÄstÄenden dyker alltjÀmt upp inom nyhetsrapportering dÄ utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga omrÄdet har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs vÀlutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels Àr det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min frÄga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem.
Barn och stress - Specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet/Childern and stress - the roll of the education teacher in the stress prevention
Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..
Aminosyratillskott ? en m?jlig behandling mot muskelf?rtvining? En systematisk ?versikt p? personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Syfte:
Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Metod:
Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.
Barn med ADHD diagnos berÀttar om sig sjÀlva och skolan
Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.