I denna uppsats har jag valt att titta närmare på den svenska sinnessjukvårdens syfte, verkan och utveckling, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsen behandlar endast Salberga mentalsjukhus, eftersom det varit en teknisk omöjlighet att granska samtliga svenska mentalsjukhus. Jag har tittat närmare på varje enskild behandlingsmetod som förekom på sjukhuset mellan åren 1930-1963 dels för att uppmärksamma den vanvård som förekom och dels för att se hur vården förändrades i takt med samhällsutvecklingen. Underlaget till studien kommer från ögonvittnesskildringar, rapporter samt tidigare utgiven litteratur, samtliga huvudkällor har en direkt koppling till Salberga mentalsjukhus. De slutsatser jag kunnat dra av arbetet har varit att det förekommit stora förändringar under årens lopp.

Populariteten för optionsprogram som belöningssystem har ökat de senaste åren. Företags allmänna åsikt är att optionsprogram är det främsta alternativet om de vill öka prestationen och motivationen hos nyckelpersoner men även ökad riskbenägenhet är en viktig aspekt. Litteraturen visar dock att åsikterna kring optionsprogram som belöningssystem till anställda skiljer sig åt. Problematiken ligger främst i om optionsprogram får den effekt som företagen eftersträvar. Syftet med denna uppsats är att identifiera motiv för tillämpning av optionsprogram som belöningssystem samt undersöka målöverensstämmelse mellan avsedd effekt och verkan av optionsprogram som belöningssystem.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Merparten av nyexploatering gällande flerbostadshus sker på mark som är detaljplanelagd ? det finns därmed ramar för vad som kan tillåtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" från detaljplanen om den är fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillämpas i praktiken.Den första tydliga upptäckten jag gjorde i detta arbete är den näst intill totala avsaknaden av rättspraxis gällande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lägger ett stort an-svar på kommunala tjänstemän ? då de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

Syftet med denna uppsatts är att utreda hur befintliga servitut påverkas vid fastighetsbildning? vad som gäller enligt svenskt regelverk och hur det tillämpas praktiskt. Fastighetsbildning innebär förändring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut är en begränsad rättighet som är belägen på en fastighet, som belastas av rättigheten, och som får nyttjas av en annan fastighet, som har förmån av rättigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att påverkas på olika sätt.De metoder som använts är: (1) en litteraturgranskning där den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie där utförda förrättningar studerats om huruvida befintliga servitut påverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrättningslantmätare som arbetar på Lantmäteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut påverkas vid fastighetsbildning.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Under 1990-talet märktes en tydlig förändring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgängliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lämpliga för operationer i urbaniserad terräng och fordonstjänst. Med invasionen av Afghanistan och den därefter följande upprorsbekämpningen upplever många försvarsmakter problem, eftersom striderna sker på antingen väldigt korta eller väldigt långa avstånd. Den ena situationen kräver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen kräver ett vapen med lång pipa för att kunna uppnå verkan mot en fiende som ofta anfaller från avstånd på 500 meter eller mer.

Inom Försvarsmaktens vädertjänst används ett PC-program för att beräkna illuminansen från måne och stjärnor under loppet av en vald natt. Korrektion för moln görs därefter genom ett schematiskt förfarande. I detta arbete ges förslag till två förändringar av ljusprognosmodellen.1. Parametern ?markytans tillstånd? införlivas i modellen, samtidigt som hänsyn tas till mängden (och typen av) moln.

Uppsatsen ställer frågan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill säga som ett sammanhang där betydelser skapades genom många människors samverkan. Syftet är att visa på en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförståndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmåga i inglasade miljöer. Hur det är möjligt att använda dagsljuset i samverkan med växtlighet samt färg, form och textur hos miljöns fysiska element för att påverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum är påtagligt närvarande, något som inte går att ta på men på samma gång kan dess strålar ibland uppfattas närmast som materia. Ljuset är variationsrikt och en avgörande förutsättning för visuell gestaltning. I det här arbetet har jag fått använda mig av synsinnet som ett mätinstrument genom att visuellt utvärdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i några inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har även kvantitativa mätningar av ljusets styrka gjorts.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvårdsrum. Däremot finns inte lika mycket forskning om hur närstående upplever intensivvårdsrummet. Forskning visar att närståendes närvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att återfå hälsa och välbefinnande. Närstående förmedlar trygghet till patienten genom att berätta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. Intensivvårdsmiljön innehåller avancerad utrustning och det kan te sig skrämmande för närstående, därav är det av intresse att fånga deras upplevelser.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.