Sök:

Sökresultat:

3388 Uppsatser om Pćtvingat beslut - Sida 30 av 226

Är Skatteverkets agerande rĂ€ttssĂ€kert vid taxeringsrevision : Om inte vilken roll har JO

RÀttssÀkerheten blir idag allt viktigare och mer framtrÀdande. I vÄr uppsats har vi valt att se hur rÀttssÀkerheten efterföljs vid revision. Vi har ocksÄ valt att titta pÄ vilka skyldigheter den reviderade samt Skatteverket har vid en revision. Ett problem för Skatteverket Àr de lÄnga handlÀggningstiderna. Detta Àr nÄgot som kritiserats bÄde av de skattskyldiga samt av sakkunniga pÄ omrÄdet.NÀr ett företag blir taxeringsreviderat kan det ifrÄgasÀttas om detta sker pÄ ett rÀttssÀkert sÀtt.

VÀrdeskapande strategier i Telekombranschen : En studie om ÄterförsÀljarnas överlevnad i Telekombranschen

Det problem som behandlas i denna undersökning Àr följande: Vilka faktorer Àr viktiga för att ÄterförsÀljare pÄ Telekommarknaden skall ha förutsÀttningar för att skapa mervÀrde?Telekommarknaden har utvecklats vÀldigt snabbt under det senaste Ärtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus pÄ kundanpassning istÀllet för pÄ den tekniska produkten. FörmÄgan till anpassning efter marknadens förÀndringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sÀnka samtalspriserna och tillverkarna pressar pÄ utvecklingen av produkterna.

Nationella Insatsstyrkan : Nutid och framtid

Anledningen till att Nationella Insatsstyrkan skapades var en utredning som tillsattes efter mordet pÄ Olof Palme. Utredningen kom fram till att Sverige behövde en styrka som skulle kunna anvÀndas vid terrorangrepp. Innan styrkan skapades figurerade det flera förslag pÄ hur styrkan skulle se ut, var den skulle vara placerad, och hur stor den skulle vara. Den 21 juni 1990 beslutade regeringen att en styrka pÄ ca 50 man skulle bildas och att den skulle inrÀttas vid dÄvarande polismyndighet i Stockholm. Sedan dess har ansvaret för styrkan flyttats och Àr i dagslÀget inrÀttad under Rikskriminalpolisen.

Ledarskap vid interna förÀndringar : En kvalitativ studie om hur enhetschefer genom sitt agerande pÄverkar utfallet vid förÀndringar

I dagens samhÀlle sker det frekvent förÀndringar i de flesta branscher. Organisationerna mÄste kontinuerligt utvecklas och genomföra mindre förÀndring för att undvika behovet av större förÀndringar som Àr riskfyllda och kostsamma. I samband med förÀndringar har cheferna ett stort ansvar för utfallet. I en organisation finns det flera skikt av chefer med olika uppgifter nÀr förÀndringar ska genomföras. Medan toppledningen fokuserar pÄ övergripande beslut Àr det upp till cheferna pÄ lÀgre position att operationalisera toppledningens beslut.Syftet med studien var att undersöka hur chefer pÄ lÀgre position i en organisation agerar nÀr mindre interna förÀndringar genomförs samt ifall vi kunde urskilja olika faktorer som leder till effektivt utfall.

Argentinas roll inför kriget om Falklandsöarna 1982 : en vild chanstagning eller en kalkylerad risk?

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Investeringsbeslut under osÀkerhet : en fallstudie pÄ Perstorp Declam AB

Titel: Investeringsbeslut under osÀkerhet ? en fallstudie pÄ Perstorp Declam AB Författare: Christer Grövnes Handledare: Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola Problem: Traditionellt har affÀrsskolorna lÀrt företagsledare att investeringbeslut kan Äterkallas om förhÄllandena Àndras, vilket betyder att de pÄ nÄgot sÀtt kan göras ogjorda och att utgifterna kan Ätervinnas. Om det Àr sÄ att investeringarna inte kan Äterkallas, Àr de en frÄga om nu eller aldrig tillfÀllen, vilket innebÀr att möjligheten gÄr förlorad om man inte tar tillfÀllet i akt att göra investeringen. IstÀllet för att se pÄ investeringar som Äterkalleliga betonar den senaste forskningen pÄ omrÄdet det faktum att företagen har möjligheten att investera och att de mÄste utnyttja dessa möjligheterna mer effektivt. Forskningen bygger pÄ att man ser investeringar som optioner dvs som rÀttigheten men inte skyldigheten att handla pÄ ett visst sÀtt i framtiden, vilket Àr analogt med en finansiell köpoption (call option).

"Den dag vi slutar bli bÀttre, slutar vi vara bra" : Ledarskapets inverkan pÄ medarbetares motivation till stÀndiga förbÀttringar

Syfte - Syftet med studien Àr att fÄ en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med stÀndiga förbÀttringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production.Design/ metod - I vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts.Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till Àr att medarbetarna Àr i lÄg utstrÀckning delaktiga i förbÀttringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som Àr delaktiga i beslut Àr ocksÄ mer engagerade i arbetet.Metodkritik ? Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger pÄ respondenternas uppfattningar.

Beslutsfattande i extrema miljöer : En studie om hur GrupptÀnk, Riskhantering och Eskalerande engagemang pÄverkar beslutsfattandet i extrema miljöer

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

NÀr insidan rÀknas : En studie om sjÀlvledarskapets pÄverkan pÄ kundbemötandet inom detaljhandeln.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om hur frontpersonal inom detaljhandeln upplever sjÀlvledarskap.Konkurrensen ute bland företag inom detaljhandeln ökar och det gör att företag mÄste hitta nya sÀtt att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Service har idag blivit ett sÀtt för företag inom detaljhandeln att avskilja sig frÄn konkurrenter. Frontpersonalens kunskap och kundbemötande Àr idag avgörande för att kunderna ska kÀnna att de fÄr bra service. Forskning har visat att graden av service har en positiv effekt pÄ företags framgÄng.SjÀlvledarskap inom företag anvÀnds som ett redskap för att skapa inre motivation och vÀlbefinnande för medarbetarna pÄ arbetsplatsen. Ett företag kan med stöd av sjÀlvledarskap skapa frihet och större potentialer för personalen att agera efter egna beslut med hjÀlp av företagets vÀrderingar.

Är samarbete nyckeln till kundens hjĂ€rta? En jĂ€mförande studie mellan Stenalyckan och Flygstaden

Den svenska detaljhandeln har under senare Är genomgÄtt en betydande förÀndring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera pÄ externa handelsomrÄden istÀllet för i stadens centrala delar. Nya omrÄden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsomrÄdena. Kunden mÄste ta ett beslut vilket omrÄde de vill besöka. Detta beslut tas genom att jÀmföra hur intressant ett omrÄde Àr i sin helhet i förhÄllande till ett annat.

Konsumentskydd enligt KköpL 16 §: SÀljarens felansvar

I dagens samhÀlle Àr konsumenten en underlÀgsen part, detta dÄ nÀringsidkaren besitter mer kunskap, pengar och makt. Det som Àr det största problemet, i det flesta fall, Àr avsaknaden av kunskap hos konsumenten om vilka rÀttigheter denne faktiskt har. Denna uppsats har dÀrför för avsikt att utreda vad som gÀller för konsumenten nÀr ett köp inte blivit som denne tÀnk sig, samt att se pÄ sÀljarens möjligheter att komma undan sitt felansvar. I uppsatsen har Àven undersökts hur konsumentskyddet fungerar i praktiken och vilka möjligheterkonsumenten har till att fÄ hjÀlp och rÄd i dessa situationer. För att ta reda pÄ detta har en rÀttsdogmatisk metod anvÀnts, vidare har Àven AllmÀnna ReklamationsnÀmndens beslut studerats i brist pÄ rÀttsfall frÄn domstolar.

KartlÀggning av kunskap och erfarenhet hos TjÀnsteman i Beredskap inom HÀlso- och sjukvÄrd : en enkÀtundersökning

Katastrofer krÀver omedelbara beslut och ÄtgÀrder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser frÄn tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbÀttras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnÄs. I Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd Àr det regional TjÀnsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig hÀndelse. Syftet med denna studie var att kartlÀgga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀt konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hÀlso- och sjukvÄrd i Sverige.

Ceder : Virkesegenskaper och anvÀndningsomrÄden

I samband med ett bygge av en privatvilla stÀlls man inför mÄnga val. Det Àr inte ovanligt att trÀdgÄrden hamnar i skymundan i förhÄllande till alla interiöra beslut som ska fattas.Min utgÄngspunkt i den hÀr uppsatsen Àr att det finns en efterfrÄgan pÄ lÀttskötta trÀdgÄrdar bland Àgare till nybyggda villor i GÀvle. Genom intervjuer med tio familjer som nyligen ?blivit med trÀdgÄrd? och genom intervjuer med mÀnniskor med erfarenhet i byggbranschen har jag tagit fram ÄtgÀrdsförslag för den skötselextensiva trÀdgÄrden..

RÀtten till bostad - En kvantitativ vinjettstudie om kommunernas handlÀggning av boendeÀrenden

Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de personer som vistas dÀr. Det finns dock personer dÀr det inte Àr sjÀlvklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialtjÀnstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillÀmpas samt att undersöka om socialtjÀnstens handlÀggning av boendeÀrenden uppfyller rimliga krav pÄ rÀttvisa. AnvÀnder sig handlÀggare av samma beslutsmetoder och fattar de i huvudsak samma beslut utifrÄn givna förutsÀttningar? Om inte, vilka faktorer Àr dÄ avgörande för vilket bistÄnd som beviljas.

Strategisk ekonomistyrning i ett kunskapsföretag

Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle pÄ ett mer nyanserat sÀtt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för kÀnsla och intuition. Strategier Àr verktyg att nÄ drömmar om framtiden och det Àr dÀrför rimligt att anta att kÀnsla och intuition finns med som en stark bestÄndsdel. Denna studie utgÄr frÄn Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundlÀggande teorigrund Àr Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har anvÀnt denna. Dessa tvÄ modeller har sammanfogats till en analysmodell.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->