Att upprätthålla en god affärsetik är viktigt för många företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark ställning på marknaden krävs även att företagen är konkurrenskraftiga. Ökad konkurrenskraft kan fås genom konkurrentbe- vakning, då information inhämtas från konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- gränsande företeelser på marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan påverka ett företags självständighet att ta beslut. Detta har även fastslagits av domstolen och artikeln måste därför anses omfatta informationsutbyte.

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.

Abstrakt:Denna uppsats är en kvalitativ studie med kritisk realism som vetenskapligt perspektiv och där syftet är att få en djupare förståelse för rekrytering och förstå på vilka grunder rekryteraren fattar beslut om den arbetssökandes lämplighet. Frågeställningarna lyder; Hur ser företagens rekryteringsprocess ut? Och på vilka grunder fattar rekryteraren beslut om den arbetssökandes lämplighet? För att besvara frågeställningarna har sju semistrukturerade intervjuer med rekryterare genomförts. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Bourdieus kapitalteori och Giddens struktureringsteori. Slutsatserna blev att annonsen har betydelse i rekryteringsprocessen genom att den attraherar lämpliga sökande.

Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillväxttakten i  samhället. En stor andel av företagen är småföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjärde största industrigren och en förutsättning för att småföretagen ska expandera och stärka sin konkurrenskraft är genom att genomföra lönsamma investeringar. Det är därför väsentligt att investeringsprocesserna är väl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms på ett lämpligt sätt. Syfte: Att beskriva hur investeringsprocessen ser ut. Genom att jämföra småföretags faktiska investeringsprocess med de normativa teorierna inom ämnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Bakgrunden till detta arbete är att samfälligheten Långbacka där en av författarna bor har haft betydliga problem med värmeförluster. Vår uppsats bygger på att hjälpa styrelsen att lösa denna problematik. Till denna praktiska frågeställning har vi lagt en vetenskapsteoretisk aspekt genom att problematisera beslutsfattande i styrelsearbete.I denna uppsats har vi haft som syfte att ikläda oss styrelsens roll och genom att själva vara en del i processen få känna på den komplexitet som uppstår kring beslut.Metod: Vår teori är insamlad utifrån tre olika synvinklar. Dessa är rationell, icke rationell och en ekonomisk beräkningsmodell. Till dessa teorier har vi empiriskt samlat in information dels genom strukturerade intervjuer men även öppna samtal.

Spänningsförhållandet mellan det allmänna och den enskilde är särskilt påtagligt i den verksamhet som Försäkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten ägnar sig åt utpräglad myndighetsutövning vid sin ärendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det är därför nödvändigt att den enskilde skyddas från godtycklig maktutövning och tillförsäkras rättssäkerhet enligt grundläggande rättsstatliga principer. Försäkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den återkommande kritiken mot Försäkringskassan är befogad ur ett rättsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgränsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsäkringen.

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag.

Dagens samhälle kräver att varje enskild individ måste ta beslut över alla de val som vi ställs inför. När det gäller val som antingen gynnar eller missgynnar vår hälsa är möjligheterna idag oändliga. På grund av detta finns det många som ökar i vikt och därmed kan behöva hjälp med att göra en livsstilsförändring. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat och motiverat i valet av att göra en gastric bypass operation, samt att urskilja vilka förändringar som följer efter den typen av livsstilsförändring. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där fyra informanter deltog och studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningSpelberoende är ett ökande samhällsproblem som börjat uppmärksammas allt mer i takt med att spelindustrin expanderar. Allt fler blir spelberoende och drabbas hårt både privat och ekonomiskt. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur individens väg in i spelberoendet ser ut samt vilka händelser som lett fram till individens beslut att lämna spelandet bakom sig. Den teoretiska utgångspunkten koncentrerar sig till Custer & Milts tre faser om vägen in i spelberoende och Dolans tre faser om vägen ut samt en litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på intervjuer med fyra spelberoende män som idag är spelfria och är eller har varit aktiva i en spelförening i Göteborg.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen.Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande.Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen.

Risken att drabbas av sjukdom och bli beroende av vård är stor, och att vara utbildad sjuksköterska och bli beroende av vård kan skapa svåra situationer. För att belysa detta komplexa och relativt orörda område valdes syftet att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vara patient. Analysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys av en biografi och en autobiografi, vilket resulterade i fem kategorier som låg till grund för resultatet. Resultatet i studien visar på värdet av att behandla alla patienter som unika individer oavsett vilken kunskap eller erfarenhet de kan tänkas ha. Att alla patienter, även patienter med sjuksköterskeutbildning, har behov av enkel och tydlig information, bekräftelse och stöd.

Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frågor som utgör viktigare förändring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagarna. Denna primära förhandlingsskyldighet gäller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen är dels att belysa den här primära förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillämpas i praktiken. Frågeställningarna som behandlas är därför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frågor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sätt att komma överens än genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller är det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frågor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs på ett företag i syfte att studera den praktiska tillämpningen av nämnda lagrum.På företaget där undersökningen ägde rum har tillämpningen av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifråga har stående möten en gång i veckan där personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna är närvarande.