Sökresultat:
3388 Uppsatser om Pćtvingat beslut - Sida 15 av 226
Reviderade Ärsredovisningar : Vilken betydelse har de vid kreditgivning till smÄföretag?
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor Àr enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under tvÄ Är inte överstiger mer Àn ett av följande krav: 1) nettoomsÀttning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anstÀllda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag Àr det upp till de sjÀlva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sÄdant beslut Àr det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbÀttringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrÄgan pÄ krediter stigit de tvÄ senaste Ären (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).
Budgetprocessen i en kommunal verksamhet: en fallstudie av
Jokkmokks kommun
Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.
Patienters upplevelser av delaktighet och uppfattning av information pÄ en allmÀnmedicinsk vÄrdavdelning : En kvantitativ studie
Syfte: Syftet var att undersöka patienternas tillfredsstÀllelse med den information de erhÄller under inneliggande vÄrd pÄ en allmÀnmedicinsk vÄrdavdelning pÄ ett mindre sjukhus i Mellansverige. Vidare var syftet att undersöka om patienterna ansÄg sig vara delaktiga i beslut kring behandlingar, undersökningar och omvÄrdnad.Metod: Kvantitativ deskriptiv enkÀtstudie. 32 patienter deltog i studien. Datainsamlingen pÄgick under tio veckor och data analyserades med hjÀlp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten av deltagarna uppfattade att de helt eller delvis fÄtt tillrÀcklig information gÀllande sitt sjukdomstillstÄnd, aktuella behandlingar och undersökningar samt den omvÄrdnad som utförts av vÄrdpersonal. MÀn uppfattade i större utstrÀckning Àn kvinnor att informationen hade varit tillrÀcklig.
Ekonomiskt bistÄnd : Ett geografiskt lotteri?
Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistÄnd utifrÄn vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. UtifrÄn syftet, och med stöd av tidigare forskning pÄ omrÄdet, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gÀllande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistÄnd, skickades ut till samtliga kommuner i VÀstra Götalands lÀn, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd och totalt erhölls svar frÄn 16 olika kommuner. Resultatet pÄvisar stora skillnader i bÄde bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts.
Beslutsprocessen : en studie om beslut angÄende den frivilliga revisionen
En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.
FrÄn fikamöte till beslut : en studie om intresseorganisationers pÄverkan pÄ den politiska beslutsprocessen och dess utfall
Syfte - Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för förslaget om en skrotningspremie pĂ„ lastbilar som lagts fram av Sveriges Ă
keriföretag till regeringen samt redogöra för de pÄverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom Àmnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag.Metod - Denna undersökning bygger pÄ intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, tvÄ politiker och tvÄ statstjÀnstemÀn.Teoretiskt perspektiv - De teorier som anvÀnds i uppsatsen behandlar politiska beslut och pÄverkansmetoder genom pluralism (innebÀr att staten sÀtter inte upp nÄgra tilltrÀdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare fÄr empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock Àr det inte enhÀlligt faststÀllt om en beslutsprocess Àr öppen för alla eller om det Àr resurserna som avgör tilltrÀde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen fÄr ett relativt svagt stöd i denna uppsats.Slutsats - Pluralismens tvÄ sidor fÄr störst stöd i uppsatsen.
Polismyndighetens förelÀggandebeslut om bristande tillsyn av hund och rÀttssÀkerhetsaspekter
Under handlÀggning av ett Àrende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde mÄste rÀtta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrÀtten ska prÀglas av ett rÀttssÀkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det Àr ocksÄ nÄgot som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut frÄn myndigheter. Polismyndigheten utreder Àrenden, med stöd av till innehÄllet skiftande förvaltningsrÀttslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmÀnheten mot hundar som Àr under bristande tillsyn.
Investeringsprocesser i ett divisionaliserat företag : -En fallstudie inom Södra SkogsÀgarna
I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.
Aktiebolagens prospekt under utveckling
ProblemstÀllningar och syfte:Förevarande utredning bedrevs utifrÄn problemstÀllningar kring skyldigheten att upprÀtta prospekt, dess innehÄll, ansvar för dÀri lÀmnad information samt utvecklingen inom nÀmnda omrÄden. Syftet som följde dÀrav var att bena upp och beskriva svenska aktiebolags skyldighet att i vissa situationer upprÀtta prospekt samt utreda utvecklingen av prospekt över det senaste kvartsseklet (1976-2002). Vidare syftade uppsatsen till att diskutera förkomsten av samband och kopplingar mellan Ä ena sidan regler och ansvarsprinciper och Ä andra sidan prospekten i praktiken. Metod:Metoden som valdes var av kvalitativ karaktÀr, vilken satte fokus pÄ sammanhang och strukturer. Metoden rÀttfÀrdigades av det behov av flexibilitet som förelÄg.
Ăr kunskap, kontroll och förvĂ€ntningar pĂ„ mötet med vĂ„rdpersonal centralt för patientens beskrivning av delaktighet i vĂ„rden? Litteraturstudie ur ett patientperspektiv
Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten lÀggs pÄ kÀnslan av delaktighet det vill sÀga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsÀttningar ges sÄ att patienten kan bli delaktig i sin vÄrd. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet Àr nÀr det finns en upprÀttad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos bÄda parterna. Det Àr viktigt att sjuksköterskan förstÄr hur patienter upplever delaktighet i vÄrdmötet.Syftet Àr att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vÄrd och behandling utifrÄn ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts.
Supply chain simulering : simuleringsverktygs betydelse vid beslut om flytt av företag
Examensarbetets problemomrÄde Àr relativt nytt och outforskat vilket gör det desto mer aktuellt. Supply chain simuleringsverktyg Àr en kombination av supply chain verktyg och simuleringsverktyg. Denna kombination erbjuder nya undersöknings- och planeringsmöjligheter för företag och blir ett nytt verktyg för företagen att stÀrka dess konkurrenskraft.I examensarbetet utreds om simulering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att pÄvisa fördelar vid beslut om att flytta företag eller delar av dess verksamhet. För att besvara frÄgestÀllningen har en litteraturstudie, intervjuer med tre handelsföretag samt simuleringar genomförts.För varje företag har dess beslutsprocess vid lokaliseringsfrÄgor sammanstÀllts. UtifrÄn dessa sammanstÀllningar har sedan en generell simuleringsmodell tagits fram.
Kommunikation vid Alzheimers sjukdom ? hÀmmande faktorer som pÄverkar patientens och anhörigas delaktighet.
Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rÀtt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvÄrdnadshandlingar. NÀr patienten sjÀlv inte kan föra fram egna Äsikter har nÀrstÄende en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vÄrdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom fÄr dock patienter och nÀrstÄende inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vÄrd. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och nÀrstÄendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar, Ätta med kvalitativ och tvÄ med kvantitativ metod, som alla fokuserade pÄ patienters och nÀrstÄendes upplevelser av kommunikation i vÄrdsituationen.
Vad Àr formeln?: om humorn i klipprummet
En uppsats om humorn i klipprummet, hur man kan pÄverka slutresultatet i en filmproduktion i klipprummet. Vilken betydelse alla olika beslut som görs i klipprummet har..
VÀgval : En undersökning av instÀllning till studier och arbetsliv hos sista Ärs elever i gymnasieskolan
Allt fler satsningar lÀggs pÄ insatser för att komma tillrÀtta med den höga ungdomsarbetslösheten inom Sverige. Huruvida insatserna korrigerar problemet kan bero pÄ hur vÀl förankrade de Àr med hur ungdomar sjÀlvstÀndigt fattar beslut. Studien syftar till att via gruppintervjuer undersöka hur elever pÄ sista terminen pÄ gymnasiet ser pÄ framtida arbetsliv och studier. Vidare syftar undersökningen till att studera hur individens handlingshorisont och beslutsfattande pÄverkas av den sociala omgivningen. Studien utförs bÄde i glesbygd och i en större stad för att se om det finns likheter och skillnader i ungdomars instÀllning.
Den sÀllskapliga mÀnniskan i det organisatoriska samtalet - social responsivitet i organiseringsprocesser
MÀnniskan Àr en sÀllskaplig varelse. Att samtala Àr för henne en lika sjÀlvklar handling som den vid nÀrmare granskning Àr komplex. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt imÀnniskans sÀllskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstÄs medavseende pÄ den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hÀnsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen Àr central.