Sökresultat:
550 Uppsatser om Pćlagt skratt - Sida 26 av 37
KlagomÄl : Med inriktning pÄ vad konsumenterna anser om klagomÄlshantering
Vi har valt att studera klagomÄlshantering ur kundens synvinkel eftersom det Àr kundens Äsikter om detta som spelar roll för butiken. Kunderna mÄste vilja Äterkomma till butiken för att den ska kunna bli lönsam. Problemet som vi stÀllde för den hÀr uppsatsen handlade om hur klagomÄlshantering kan hjÀlpa en butik till att behÄlla sina kunder och vÄrda sina kundrelationer samt vad som pÄverkar ifall en kund vÀljer att framföra sitt klagomÄl eller inte och vilken respons de önskar sig frÄn butiken? Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur konsumenterna uppfattar klagomÄlshantering och vilken roll klagomÄlshantering kan spela för butiken. Teorier som anvÀndes i denna uppsats berör marknadsföring, kundtillfredsstÀllelse, personlig försÀljning, vÀrdskap, klagomÄl samt word of mouth.
Rektorers instÀllning till introduktion av nyexaminerade lÀrare
I Sverige Àr skolan en av de största arbetsplatserna dÀr det Àr av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det Àr arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lÀrare. Jag önskade Àven undersöka vilken betydelse de sÄg sig sjÀlva ha pÄintroduktionen. Mina frÄgestÀllningar var hur sker introduktionen av nyanstÀllda enligt rektorerna?Vilka Àr de uppfattningar som rektorerna har om vÀrdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.
Ensamkommande barn. - Har omvÄrdnaden blivit bÀttre?
BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.
What Gets Measured Gets Done : En kvalitativ studie om nÀtverkens arbete med prestationsmÄtt och utvÀrdering i projekt
Bakgrund: Mot bakgrunden av den allt högre graden av globalisering har nÀtverk fÄtt en allt större betydelse för företag och organisationer. Globaliseringen har lett till en ökad konkurrens vilket har gjort att företag och organisationer idag upplever en större osÀkerhet. NÀtverk har dÀrför blivit ett effektivt sÀtt att hantera denna osÀkerhet pÄ. Projektform har blivit den vanligaste arbetsformen i nÀtverk som med flera olika aktörer krÀver en tydlig styrning, kommunikation och samarbete för att lyckas. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med nÀtverksorganisationer förklara och beskriva hur de arbetar med utvÀrdering och prestationsmÀtning i projekt med deltagande medlemsorganisationer.
FamiljeanstÀlldas arbetsmotivation i familjeföretag : En studie med fokus pÄ altruism och prestationsbaserade belöningar
SammanfattningTitel:FamiljeanstÀlldas arbetsmotivation i familjeföretag?En studiemed fokus pÄ altruism och prestationsbaserade belöningarDatum:2012-05-21Författare:Caroline Sy och Noor SharifHandledare:Andreas JanssonExaminator:Sven-Olof Yrjö CollinUtbildning:Civilekonomprogrammet med redovisninginriktning,Linnéuniversitetet i VÀxjö, 240 hpKurs:4FE03E, Examensarbete för Civilekonomprogrammet, 30 hpBakgrund och problem:Majoriteten av vÀrldens ekonomier domineras avfamiljeföretag, inklusive Sverige. Trots att dessa företag Àr en vanlig företagsformi vÀrlden, finns det ett begrÀnsat forskningsfÀlt gÀllande altruism ochprestationsbaserade belöningar i familjeföretag. Familjeföretag Àr speciellaeftersom det sker en sammanlÀnkning mellan familj och företag. Studienfokuserar pÄ hur prestationsbaserade belöningar kan pÄverka familjeanstÀlldasarbetsmotivation.
MotstÄnd och Mullvadar En studie om skolstyrning och implementering av de nationella genusmÄlen (Lpo94) i tvÄ skolor i Malmö stad
Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt som de nationella genusmĂ„len i den verksamma lĂ€roplanen Lpo94 har implementerats i tvĂ„ enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare pĂ„ Barn- och Ungdomsavdelningen och tvĂ„ bitrĂ€dande rektorer i tvĂ„ valda skolorna.VĂ„ra teori har bestĂ„tt av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg sĂ„som reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi anvĂ€nt oss av Ă€r diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder.Analysen visar att de nationella genusmĂ„len som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden pĂ„ kommunal sĂ„vĂ€l som lokal nivĂ„. Ăven i det fall dĂ€r man inte har nĂ„got medvetet genusarbete sĂ„ har man tillgĂ„ng till en genusmĂ€ssig begreppsapparat.
Revisionsbranschens framtid : En studie om revisionsbranschens uppfattningarom en möjlig höjning av grÀnsvÀrden och vad det innebÀr för deras framtida utveckling och tjÀnsteutbud
Bakgrund och problem: Revisionsbranschen Àr under stÀndig förÀndring. Flera historiska hÀndelser och politisk beslut har pÄverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag pÄ förÀndring av bland annat grÀnsvÀrdena för den lagstadgade revisionen. Nya grÀnsvÀrden kom sedermera att frÄn 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förÀndringen Àr att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.
Stadens skelett - analysering och tillÀmpning av olika planeringsideal pÄ oljehamnen i Karlskrona.
Sammanfattning
En stad och dess stadsdelar kan planeras pÄ olika sÀtt, mycket beroende pÄ
tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den
struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett vÀxer staden som ett
ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer
beroende pÄ hur det ska anvÀndas, fÄgel, fisk eller mitt emellan. PÄ samma sÀtt
kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.
Tanken med detta arbete Àr att pÄ ett omrÄde i Karlskrona kommun, göra
olika planförslag enligt mitt sÀtt att se pÄ de olika planeringsidealen.
Hur gör vi egentligen? : ? En fallstudie om företagskultur
MISA Àr ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsÀttning för mÀnniskor med funktionshinder. PÄ grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det vÀxt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstÄ deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i Àmnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att bÄde förstÄ och rama in företagets kultur. Uppsatsen anvÀnder sig bÄde av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom Àmnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstÄr som viktiga.
VÀgen mot en ISO 9001 certifiering pÄ Höglands Logistik AB
Syftet med detta examensarbete Àr att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lÀmplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan pÄverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.
En likvÀrdig utbildning i Àmnet idrott och hÀlsa : En kvalitativ studie om lÀrares förhÄllningssÀtt i undervisningen till elever med annan religiös eller kulturell bakgrund.
Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.
Varför rÀnta? : Ett rÀntekritiskt perspektiv
I dagens samhÀlle Àr det nÀstintill omöjligt att inte stöta pÄ rÀnta. Förr eller senare kommer individen i behov av att lÄna pengar. Behovet av att lÄna kapital och placera sparandeöverskott koordineras pÄ kreditmarknaden. RÀnteverksamhet Àr den alltmer dominerande formen. Trots att rÀnta anvÀnts under flera Ärhundraden, har det funnits kritiker mot rÀnta, under en lika lÄng tid.
Mannen som blev ishockeyspelare - maskulinitetsideal och fair play i diskussionen om svensk ishockey 1969-1976
Varför Àr det viktigt att undersöka pÄ vilka sÀtt maskulinitetsideal i svensk ishockey har Àndrats över tid? Den hÀr frÄgan har flera svar. I den hÀr uppsatsen har jag haft ambitionen att relatera maskulinitetsideal till svensk ishockeys utveckling Ären 1969-1976 i ett vidare perspektiv. Under dessa Är genomgick svensk ishockey mÄnga förÀndringar, men den största var förmodligen skiftet frÄn att vara en amatörsport till att bli en professionell. Genom att studera hur förvÀntningarna pÄ spelare Àndrades under den hÀr tiden, kan man bilda en förstÄelse för hur professionaliseringen av sporten pÄverkade enskilda spelare.
IÂŽm a good parent and i take responsipility. A discourse analysis on discussions about the social servicesÂŽ interventions in families with children on Familjeliv.se
Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur bilden av socialtjÀnsten förmedlas pÄ internetforumet Familjeliv.se. VÄrt fokus har legat pÄ barnfamiljers kontakt med socialtjÀnsten. Vi har undersökt om vi kan se nÄgra mönster i hur socialtjÀnsten beskrivs och om detta skiljer sig Ät om Àr en ?klient? eller en socialarbetare som skriver inlÀgget. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur ett internetmedie pÄverkar sÀttet att kommunicera.
Datorstöd i undervisningen : -
Datorn Àr en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme fÄr den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda pÄ hur, om och varför datorn anvÀnds inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vad ser lÀrarna för skÀl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur fÄr lÀrarna sina kunskaper om datoranvÀndning, Àr delar jag ocksÄ Àmnar undersöka.Jag har riktat in mig pÄ lÀrarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, verksamma pÄ fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad lÀroplanen sÀger samt vilka möjligheter och barriÀrer som datorn har mött under vÀgen in i skolan. Jag har lagt min utgÄngspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta.