Sök:

Sökresultat:

550 Uppsatser om Pćlagt skratt - Sida 14 av 37

Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv

Uppsatsens titel lyder: Första linjens chefer ur ett nationalkulturellt perspektiv ? en komparativ studie om svenska och tyska första linjens chefer inom tillverkningsindustrin. Studiens syfte Àr att undersöka skillnader och likheter mellan chefer pÄ linjenivÄ pÄ ett svenskt och ett tyskt företag inom tillverkningsindustrin, dÀr vi dels fokuserar pÄ deras upplevelser som första linjens chef och dels i vilken utstrÀckning nationalkulturen pÄverkar och styr den första chefsrollen. Vi har valt att göra en komparativ fallstudie pÄ linjechefsnivÄn dels pÄ Saab i TrollhÀttan och dels pÄ Polytron i Bergisch-Gladbach. Det primÀra tillvÀgagÄngssÀttet har utgjorts av en deduktiv ansats dÀr semistrukturerade kvalitativa intervjuer med första linjens chefer anvÀnts.

KaraktÀrer & Protagonisten

Protagonist Àr ett starkt ord inom filmbranschen. Det Àr oftast denna karaktÀr som stÀlls i rampljuset nÀr en film ska lanseras. Vi har i detta kandidatarbete fokuserat pÄ protagonisten och dennes utveckling beroende pÄ vad som hÀnder honom/henne i filmen. Protagonisternas resor kan vara vÀldigt lika trots att genren och berÀttelsen Àr olika. DÀrför har vi Àven lagt tyngd pÄ monomytens hjÀlteresa dÀr Star Wars Àr ett tydligt exempel.

Konsekvenser av införandet av IFRS 3

Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. VÄrt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag tvÄ Är efter införandet. För att fÄ en mer varierad syn valde vi Àven att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanstÀllts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i frÄga. RegelÀndringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gÀller redovisningen frÄn företag vÀrlden över.

Specialpedagogik i förskolan : En studie om pedagogers tankar kring specialpedagogik och specialpedagoger

Syftet med studien Àr att kartlÀgga förskolepersonalens uppfattning angÄende behovet av specialpedagogiskt stöd inom förskolan och vilken kompetens och kunskap personalen förvÀntar sig att specialpedagogen ska tillföra. Undersökningen har Àven lagt fokus pÄ hur pedagogerna ser pÄ specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr skriven utifrÄn en kvalitativ modell och undersökningen har genomförts med hjÀlp av metoderna; enkÀt och fokusgruppsamtal. EnkÀten besvarades av tio respondenter i tre olika förskolor en vecka innan samtalen Àgde rum. De tre fokusgruppsamtalen utgick frÄn fem omrÄden; pedagogiska diskussioner, specialpedagogik, specialpedagogens roll, integrering/inkludering och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att nÀrhet och tillgÀnglighet till specialpedagog ses som förutsÀttningar för det förebyggande arbetet och för att specialpedagogen ska kunna vara ett komplement till den övriga personalen.

Hur stÄr det till med motivationen? : Vad motiverar eleverna pÄ Transportteknisk inriktning pÄ Fordonsprogrammet?

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som fÄr eleverna att söka sig till Fordonsprogrammets inriktning Transportteknik. Studien undersöker Àven hur utbildningen motsvarat elevernas förvÀntningar samt hur eleverna ser pÄ sin motivation att slutföra studierna. Som metod har jag valt att göra en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ Transportteknik pÄ en gymnasieskola. Jag har lagt stor vikt vid att informanterna ska förbli anonyma. EnkÀten hade till största delen öppna svar för att jag ville minska risken att styra elevernas svar och för att fÄ reda hur eleverna ser pÄ sina studier ur deras perspektiv.

SkadestÄnd till nÀrstÄende -En analys av 5 kap 2 § 3p SkadestÄndslagen

FrÄn och med den 1 januari 2002 har nÀrstÄende till en person som dödats genom en skadestÄndsgrundande handling en i lag (5 kap 2 § skadestÄndslagen) reglerad rÀtt till skadestÄnd för personskada som har Äsamkats dem till följd av dödsfallet. Lagstiftaren har lagt ett stort ansvar pÄ rÀttstillÀmparen gÀllande inte minst dÄ det gÀller att avgrÀnsa gruppen ersÀttningsberÀttigade. HÀr tvingas jurister göra svÄra bedömningar som ej Àr att beteckna som strikt juridiska, till exempel att avgöra vem som ?stod den avlidne sÀrskilt nÀra?. I uppsatsen presenteras en arbetsmodell som utgÄr frÄn de fyra kriterierna blodsband, hushÄllsgemenskap, tidsaspekt och förhÄllandet personerna emellan i övrigt.

GenusdockvrÄn : fyra pedagogers attityder till dockvrÄn

 En dockvrÄ Àr ett rum i förskolan som ofta Àr inrett med saker som finns i vÄra hem, till exempel spis, bord och stolar, husgerÄd, dockor och vagnar. Vi har under vÄr utbildning förstÄtt att utformningen i förskolan Àr av stor betydelse för barns utveckling och lÀrande och dÄ blivit nyfikna pÄ hur dockvrÄn passar in i detta. DockvrÄn Àr ett rum som har funnits sedan vi sjÀlva var smÄ och vi har lagt mÀrke till att innehÄllet inte har förÀndrats nÀmnvÀrt.Syftet som vi har med denna studie Àr att genom intervjuer undersöka vad personal pÄ förskolan har för attityder till dockvrÄn utifrÄn ett genusperspektiv.För att fÄ en djupare förstÄelse har vi Àven utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar. För att ta reda pÄ vilka attityder som pedagogerna har om dockvrÄn i olika förskolor har vi anvÀnt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har vi gjort pÄ fyra verksamma pedagoger i tvÄ olika förskolor i Mellansverige.

De yngsta barnens samspel : En studie om hur samspelet tar form för de yngsta barnen pÄ förskolan

Den hÀr studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som Ànnu inte har ett verbalt sprÄk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att fÄ syn pÄ vad som hÀnder i samspelet mellan barnen. Det som vÀckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp pÄ förskolan oftast inte ser ut att leka med nÄgon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den hÀr studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare Àr samspel och lek mellan barnen.I tidigare smÄbarnsforskning anses att det inte förekom nÄgot samspel för barn före tre Ärs Älder utan det har hÀvdats att hÀrmandet Àr det beteende som var det mest framtrÀdande hos barn i den Äldern.

En inkluderande matematikundervisning - Öppna frĂ„gestĂ€llningars möjligheter till en mer inkluderande miljö

Enligt bÄde nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste Ären. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sÀmst i undersökningen. Just PISA-undersökningen Àr till stora delar baserad pÄ problemlösning och förstÄelse, med utgÄngspunkt av detta har jag lagt fokus pÄ att utveckla inkludering och förstÄelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag gÄtt igenom forskning inom matematik men Àven inkludering, kommunikation. Jag har Àven tagit del av flera rapporter frÄn skolverket. Jag mÀrkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frÄgor Àr nÀst intill obetydlig.

Allvarliga olyckor med fritidsbÄtar

Under 2005 omkom 34 personer i olyckor med fritidsbÄtar. Av de 981 sjörÀddningsinsatserna som genomfördes 2005 utgjorde cirka 70 % rÀddningsinsatser för fritidsbÄtar. Det stÀlls idag inga som helst krav pÄ formell kompetens pÄ den som vill framföra en bÄt sÄ lÀnge den inte Àr lÀngre Àn tolv meter och bredare Àn fyra meter. BÄten fÄr dessutom lov att gÄ hur fort som helst. Sammanlagt Àger de svenska hushÄllen ungefÀr 718 000 fritidsbÄtar.

Aldrig mera krig? : Synen pÄ Europas utveckling utifrÄn nÄgra svenska tidskrifter mellan 1920-1923

Med bakgrund av de hÀndelserika Ären 1917-1920 (ryska revolutionen, vÀrldskrigets slut, Versaillesfreden, bildandet av NF med mera) vill jag se vad det kan finnas för framtidsvisioner och farhÄgor vad gÀller utvecklingen i Europa i nÄgra svenska tidskrifter mellan Ären 1920 och 1923. Den största fredsglÀdjen har vid denna tid lagt sig och de första konsekvenserna av kriget var allmÀnt kÀnda och debatterade.Jag vÀljer att granska sex stycken tidskrifter, vilka dels har olika politiska inriktningar; en konservativ, en socialistisk, en högerextrem, en vÀnsterextrem. Dels med olika intressesfÀrer; AllmÀnna försvarsföreningens tidskrift och Svenska freds- och skiljedomsförenings tidskrift.Versaillesfreden blev genomgÄende utdömd i de analyserade tidskrifterna. Freden mÄste inom kort revideras, fredligt med initiativ frÄn segermakterna, eller sÄ var ett nytt vÀrldskrig oundvikligt. MÄnga skribenter förutsade att de hÄrda villkoren skulle stÀrka den tyska nationalismen, och att Tyskland snart skulle samla krafter till ett revanschkrig..

Avgiftens inverkan pÄ avkastning - en studie av tillvÀxtmarknadsfonder

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det föreligger nÄgot positivt samband mellan svenska tillvÀxtmarknadsfonders avgifter och avkastning under perioden 2002 till 2006. Metod: Metoden som har tillÀmpats för undersökningen Àr av det kvantitativa slaget. Regressionsanalyser har genomförts för att utreda huruvida sambandet mellan fonders kostnader och avkastning ser ut. De fonder som ingÄr Àr svenskförvaltade tillvÀxtmarknadsfonder med historik om fem Är (2002 till 2006), dÀr det juridiska sÀtet Àr lagt till Sverige. Slutsatser: I motsats till tidigare forskningsresultat i Àmnet pekar studiens resultat, trots brister i undersökningen, pÄ ett positivt samband mellan de undersökta fondernas avgifter och avkastning.

AnvÀndbarheten pÄ högskolornas och universitetens hemsidor ur studenternas perspektiv.

ProblemomrÄde: En del av de högskolor och universitet som har hemsidor har inte lagt sÄ stor vikt pÄ anvÀndbarhet dÄ deras funktionalitet brister. Det Àr svÄrt för deras studenter att pÄ ett sÄ enkelt sÀtt som möjligt nÄ den information de behöver. Hypotes: ?AnvÀndbarheten pÄ högskolornas- och universitetens hemsidor kan förbÀttras med hjÀlp av att krav stÀlls frÄn studenterna.? Genomförandet: För att undersöka hypotesen har tre undersökningar gjorts. Den första var en granskning av de utvalda högskolornas och universitetens hemsidor av författarna.

KaraktÀrer & Protagonisten

Protagonist Àr ett starkt ord inom filmbranschen. Det Àr oftast denna karaktÀr som stÀlls i rampljuset nÀr en film ska lanseras. Vi har i detta kandidatarbete fokuserat pÄ protagonisten och dennes utveckling beroende pÄ vad som hÀnder honom/henne i filmen. Protagonisternas resor kan vara vÀldigt lika trots att genren och berÀttelsen Àr olika. DÀrför har vi Àven lagt tyngd pÄ monomytens hjÀlteresa dÀr Star Wars Àr ett tydligt exempel.

The Chronicles of Shaveman : Serietidningsfilm

Det hÀr projektet beskriver en kortfilm som Àr uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gÄng har vi inspirerats av en hel del filmer och serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskÄdespelare. Största delen av filmen Àr inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), dÀr Àven bakgrunder har lagts till.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->