Volvo Group Trucks Operations tillverkar motorer, växellådor och lastbilar till koncernens varumärken Volvo, Renault, Mack och UD-Trucks. Powertrain Production är produktionsenheten inom AB Volvo som producerar dieselmotorer och motorkomponenter. I Skövde består Volvos produktionsprocesser av gjutning, bearbetning och montering. Gjuteriet använder metaller och legeringar för att producera färdiga komponenter och delar. Tillverkningsmaterialet förvaras och hämtas från fabrikens materialgård.Materialgårdens tillväxt har skett okontrollerat genom åren.

Orsaken till tidig sprickbildning i nygjutna betongplattor är ofta den plastiska krympningen. Plastisk krympning uppstår under de första timmarna efter gjutning i samband med att betongen utsätts för tidig uttorkning. Då är fortfarande betongen form- och vibreringsbar och det egentliga hårdnandet har inte påbörjats. I de fall krympningen utsätts för mothållande krafter kan dragspänningar uppstå i massan och sprickor kan uppkomma. Den plastiska krympningen antas bero av två samtidiga vattentransporter i betongmassan, nämligen avvattning (vattentransport från provkroppens inre delar till ytan) och avdunstning (vattenavgång från ytan).

Mindre stålaktörer i högkostnadsländer kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lägst kostnad. Utvecklingen för dessa sker därför mot en marknadsstrategi som innebär ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebär i sin tur att försäljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav på flexibilitet i produktionssystemet. Dock karakteriseras stålindustrin av oflexibla produktionssystem med höga investerings- och förändringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som därför uppstått mellan produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien är att identifiera viktiga faktorer för att uppnå ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt produktionssystem hos stålproducenter.

Detta examensarbete utfördes som ett tvärfunktionellt projekt mellan Scanias motorutveckling och motormontering i Södertälje under sommaren och hösten 2007. Arbetet var mestadels förlagt till Scanias motormontering, by 150. Examensarbetet utgör den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i maskinteknik, inriktning maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet. Projektet behandlar ritningskrav på täthet för gjutgods och metoder för att kontrollera tätkraven. Läckage är förutom prestanda den dominerande anledningen till att ca 10% av Scanias motorer inte godkänns efter provkörning i samband med monteringen.

Efter introduktionen av Eurokoderna har mängden minimiarmering i betongkonstruktioner ökat. Denna ökning beror på skillnader i metoderna som nu används för att beräkna mängden minimiarmering i olika typer av betongkonstruktioner och de som användes tidigare då BKR var den gällande normen. Minimiarmering används i betongkonstruktioner för att omfördela tvångsdeformationer. I detta arbete undersöks om mängden minimiarmering kan minskas utan att dess huvudsakliga funktion går förlorad. I arbetet har ett antal metoder för att beräkna minimiarmering jämförts för att se hur stora skillnaderna i armeringsmängd blir, varför dessa uppkommer och vilka för- och nackdelar som finns med metoderna.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av CBI Betonginstitutet. Handledare till examensarbetet har varit professor Johan Silfwerbrand från CBI och examinator Per Roald från Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.  Idag är betong ett byggmaterial som används i stor omfattning tack vare sin beständighet, miljövänlighet och lönsamhet. Betong hittar man i både gamla och nyproducerade konstruktioner. Även med bra egenskaper kan betong vara ofullkomlig när den prepareras på fel sätt.  För att underlätta gjutning och arbetbarhet av betong användes förut i många fall mycket vatten och detta resulterade i att beständigheten på betong försämrades. De flesta gamla betongkonstruktionerna är nu i stort behov av renovering.