Sökresultat:
1046 Uppsatser om Pćgćende arbeten - Sida 66 av 70
Hur kan man öka gallringen hos privata skogsÀgare? : En kvalitativ intervjustudie
Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvÄrdskonsulenter, inom Företaget X köpomrÄden, ta fram underlag för samt utreda vilka ÄtgÀrder man kan anvÀnda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsÀgare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nÀra genomsnittet för Sverige pÄ ca 50 ha.
Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ de olika distrikten med sÄvÀl virkesköpare pÄ Företaget X som med skogsvÄrdskonsulenter pÄ Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmÀssigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade sjÀlv fÄtt styra med följd att de varierat sÄvÀl med avseende pÄ tidsomfattning som innehÄll.
Delaktighet - en friskfaktor i arbetslivet för alla
PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Design som i en liten ask : en undersökning om att skapa för att lÀra
I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.
Gymnasielevers problem med procentrÀkning.
Undersökningen handlar om gymnasieelevers svÄrigheter med procentavsnittet i matematik. Syftet var att undersöka vilka svÄrigheter eleverna har att lösa olika sorters rÀkneuppgifter av procentkaraktÀr. Vi ville Àven veta om det skiljer i svÄrighet att lösa sifferuppgifter respektive textuppgifter samt hur det Àr med den matematiska begreppsförstÄelsen. Studien Àr gjord pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstsverige och omfattar 68 elever frÄn fyra olika klasser i Ärskurs 1 pÄ teknikprogrammet. Samtliga elever har svarat pÄ ett skriftligt test i form av ett diagnostiskt prov och av dessa har sedan 19 elever ocksÄ intervjuats.
Kvalitetsbristkostnader i monteringshallen : Vad beror de pÄ, hur stora Àr de och vad gÄr det att göra Ät dem?
SammanfattningMonteringshallen hos Metso Paper Karlstad Àr beroende av mÄnga utomstÄende funktioner och processer. De som jobbar med montering och utcheckning mÄste koordinera sina arbeten med tillverkningen, underleverantörer, inköp, konstruktion och skeppning.Alla Àr medvetna om att det finns problem i monteringshallen och att det mÄste det göras nÄgot för att komma till rÀtta med dem. Men vilka orsakerna Àr till problemen finns det olika uppfattningar om. En del upplever det ocksÄ som att problemen Äterkommer gÄng pÄ gÄng. FÄ försök har gjorts för att pÄ metodiskt sÀtt fÄ en gemensam syn pÄ problematiken eller ta fram fakta som kan ligga till grund för beslut om förbÀttringsomrÄden.
HÀlsenesmÀrta hos vÀrnpliktiga. Förekomst och förebyggande behandling: En pilotstudie
PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).
Mentala problem i samband med sÄng inför publik - En studie i hantering av nervositet och scenskrÀck
Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ varför mentala problem vid ett framtrÀdande i sÄng uppkommer samt att hitta lösningar till dessa. Bakgrunden till att jag vill skriva om detta Àr att jag under praktiker och arbeten med sÄngelever mÀrkt att just mentala problem ofta hindrar mÀnniskor frÄn att bland annat framtrÀda inför en publik. Dessutom kÀnner jag mig sjÀlv hindrad av denna typ av problem vid framföranden. Mina frÄgestÀllningar har bland andra varit hur sÄngaren pÄverkas av sin nervositet och vad kritik spelar för roll. SjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla Àr förutom nervositet och kritik termer som dykt upp vid flertalet tillfÀllen under arbetets gÄng.
Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015
I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.
Att handleda gymnasieelever i deras lÀrprocesser: en kvalitativ undersökning i den egna verksamheten av nÄgra lÀrares erfarenheter av handledning
Olika reformer har avlöst varandra i skolans vÀrld och varje reform har medfört förÀndrade krav pÄ skolans verksamhet. Varje lÀroplan bygger pÄ förestÀllningar om vad kunskap och lÀrande Àr. NÀr Lpf 94, lÀroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns dÀr en förÀndrad syn pÄ kunskap och lÀrande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de sÄ kallade fyra f:en. FörstÄelse av fenomen har fÄtt en central plats och eleven förvÀntas att inta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt till sina studier genom ett djupinriktat lÀrande.
Nya vÀgar till empowerment : Argentinska arbetares mobilisering för att ta sig ur den politiska, ekonomiska och sociala krisen 2001
I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rÀdda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de Ätertagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anstÀllda ockuperade och Ätertog sina fabriker nÀr de gÄtt i konkurs och de tidigare Àgarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lÄng och hÄrd kamp rÀtt att styra företagen i egen regi.Vi reste till Buenos Aires för att komma nÀrmre detta Àmne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda pÄ vad Ätertagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del.
I min lilla lilla vÀrld av blommor : hur svenska kvinnliga konstnÀrer har anvÀnt sig av flickrumsestetik? : Hur kan begreppet flickrumsestetik definieras?
Under 90-talet började en del kvinnliga konstnÀrer buntas ihop inom en kategori som kallades flickkonst eller flickrumskonst. De hade gemensamt att alla var relativt unga konstnÀrer och kvinnor. En av drivkrafterna till det hÀr arbetet har varit att försöka reda ut det lite mÀrkliga begreppet flickrumsestetik och ta reda pÄ vilka typiska element och koder som ryms inom det. Min frÄgestÀllning Àr, Hur har svenska kvinnliga konstnÀrer anvÀnt sig av flickrumsestetik? Det Àr ett litet förenklat uttryck som man slÀnger sig med.
Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet
I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.
Stabilitetsanalys av 20 m hög bergvÀgg i befintlig kanal mellan sand- och klarningsmagasin i Aitik : En utvÀrdering av berÀkningsmodeller
Aitikgruvan drivs av Boliden AB och Àr en Europas största koppargruvor. Eftermalmutbrytningen genomgÄr malmen en anrikning varvid det bildas en restprodukt, s.kanrikningssand. Anrikningssanden tillsammans med vatten pumpas ut i nÀrliggandedammanlÀggningar, sk. gruvdammar och magasineras. Magasineringen sker i storasandmagasin dÀr sanden fÄs sedimentera och vattnet leds vidare till ett klarningsmagasin viaen utskovskanal.Detta examensarbete undersöker utskovskanalens sÀkerhet genom en stabilitetsanalys avkanalvÀggarna och en framtagning av en deterministisk sÀkerhetsfaktor mot brott.
Musikens roll i dagens arbetsliv : En jÀmförande studie av musikens betydelse pÄ olika arbetsplatser
Musik pÄ arbetet Àr ett Àmne som Àr relativt oexploaterat och ouppmÀrksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare pÄ hur musik pÄverkar mÀnniskor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan anvÀndas för att pÄverka mÀnniskor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhÀlle dÀr arbeten i stor grad Àr kunskapsbaserade, gör att Àmnet blir sÀrskilt intressant. Syftet med vÄr undersökning har dÀrför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha pÄ olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat pÄ arbetsuppgifter som Àr av komplicerad karaktÀr och dÀrför krÀver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt pÄ arbetsuppgifter som Àr mer monotona och rutinmÀssiga.