Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control pÄverkas av arbetslöshet. Personlighet mÀts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen Àr att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och lÄngtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. FrÄgeformulÀr innehÄllande pÄstÄende om ovanstÄende faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp lÄngtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Aktivitetsgarantin Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti Är 2000. I den hÀr uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt pÄ sannolikheten att erhÄlla arbete. För att utvÀrdera den genomsnittliga effekten anvÀnds en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten Àr nÄgot varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete Àr svÄrt att finna. DÀremot visar det sig att om arbetslösheten fortgÄr under Ätminstone 6 mÄnader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin..

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en fördjupad insikt i en lÀrares arbete, och fÄ kunskap om hur stress och utbrÀndhet kan pÄverka arbetet som lÀrare. För att fÄ denna förstÄelse har jag intervjuat en manlig lÀrare, Ove. Han har arbetat som lÀrare i fyrtio Är. Genom att anvÀnda mig utav livsberÀttelsemetoden har jag fÄtt tagit del av hans erfarenheter. I hans berÀttelse framkommer det att stress var inledningsvis nÄgot som var positivt för hans arbete.

Sammanfattning I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.

Syftet med forskningen Àr att ta reda pÄ hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att fÄr svar pÄ syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I tvÄ dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och dÀrefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet sÄ teorilöst som möjligt för att lÀsaren skall fÄ en helhetsförstÄelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter Àr bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrÄgor, lönekartlÀggning, ekonomi samt hjÀlpa övriga anstÀllda i olika frÄgor inom det personaladministrativa omrÄdet.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gÀllande att lÀraren vid utvecklingssamtalet skall i en framÄtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nÄ mÄlen, har varit ett stöd för lÀrarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete pÄ deras respektive skolor. UtifrÄn resultatet av intervjuer med lÀrare och skolledare pÄ tvÄ skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vÄr slutsats. Det finns inget svar som Àr gemensamt för alla, tvÄ av lÀrarna anser inte att tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem nÄgot nÀr det gÀller deras arbetssÀtt medan de andra tycker att det hjÀlpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var ocksÄ att undersöka om AMA hjÀlper dessa deltagare att motiveras och kunna ÄtervÀnda till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom omrÄdet har ofta fokuserat pÄ samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förvÀntningar pÄ och vÀrderingar av arbete. Motivation sÀgs vara pÄverkad utifrÄn sÄvÀl inre som yttre faktorer. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Becks teori om risksamhÀllet samt tvÄ motivationsteorier, dels en teori om förvÀntningar och dels en teori om sjÀlvbestÀmmande.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt extraversion Àr relaterat till arbetstillfredsstÀllelse, val av yrke med hög eller lÄg utbildning samt utÄt- eller inÄtriktat arbete. En enkÀtstudie genomfördes pÄ anstÀllda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgÄngspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse samt Hollands teori om arbetstillfredsstÀllelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som överensstÀmmer med deras personlighet. Resultaten pekar pÄ att individer med höga och lÄga extraversionspoÀng redovisar högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som ligger nÀra deras personlighet.

VĂ„rat arbete visar hur man kan arbeta frĂ€mjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika anvĂ€ndningen bland ungdomar har ökat pĂ„ senare Ă„r. Vikten i detta arbete har lagts pĂ„ grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i lĂ„g Ă„lder Ă€r lĂ€ttare att pĂ„verka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet Ă€r ett utbildningspaket dĂ€r ungdomar fĂ„r lĂ€ra sig om kamratskap, lag- och rĂ€tt samt information om alkohol, narkotika och tobak.