Sökresultat:
767 Uppsatser om Pćbyggnad av fastighet - Sida 51 av 52
SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter
Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds
med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan
innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan
plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend
i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det
i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr
det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ
av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.
HÄllbar bebyggelse: förslag till detaljplan för Katten 6 i
LuleÄ
Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i LuleÄ Centrum och Àgs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrÄgorna har blivit alltmer uppmÀrksammade i samhÀllet och i samband med ett antal viktiga förÀndringar pÄ intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planÀndring pÄ fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planomrÄdet Àn tidigare. * Dels bidra till en hÄllbar utveckling av bebyggelsen i LuleÄ centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gÀllande planering i LuleÄ, klargöra planeringsförutsÀttningar och utforska vilka olika alternativ det finns gÀllande hÄllbar bebyggelse samt genom att vÀrdera dessa utifrÄn fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts pÄ insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebÀr att kvalitativ metod har anvÀnds.
Miljöskador till följd av vÀgtransporter av farligt gods inom Göteborgs ytterhamnsomrÄde. En ersÀttningsrÀttslig studie och analys av hur berörda aktörer stÀller sig till lagstiftningens ansvarsregler
SammanfattningVÀgtransporter av farligt gods inom Göteborgs ytterhamnsomrÄde utgör en stÀndig risk för miljöskador, sÄvÀl pÄ kort som pÄ lÄng sikt. Det rÀttsliga regelverk som knyter an till vÀgtransportrelaterade skador pÄ miljön syftar i olika grad till att kompensera för de skador som kan tÀnkas uppkomma. Mest lÄngtgÄende Àr de förvaltningsrÀttsliga avhjÀlpandeansvarsreglerna i 10 kap miljöbalken, enligt vilka en skadevÄllande för vissa sÄ kallade allvarliga miljöskador har att ÄterstÀlla den skadade miljön till sitt ursprungliga skick. I samma kapitel uppstÀlls Àven ett ansvar för föroreningsskador, det vill sÀga miljöskador pÄ sÀrskilt angivna naturresurser som kan medföra skada eller olÀgenhet för mÀnniskors hÀlsa eller miljön. I dessa regler föreskrivs att den som orsakat en sÄdan skada ska förebygga, hindra eller motverka densamma.
Funktionellt och attraktivt boende i GĂ€llivare: Bostadstyper, funktioner och attraktivitet
Malmberget som Àr en ort i GÀllivare kommun stÄr inför ett lÀge som innebÀr att i stort sett hela de centrala delarna mÄste rivas eller flyttas pÄ grund av gruvbrytningen. I dagslÀget rÄder en brist pÄ lediga bostÀder i samhÀllet och pÄ grund av situationen i Malmberget kommer fler nya bostÀder att behövas i kommunen. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram ett underlag som ska vara ett stöd för GÀllivare kommun i deras fortsatta arbete med den pÄgÄende samhÀllsomvandlingen och för den framtida bostadsplaneringen i kommunen. Arbetet kartlÀgger vilka bostadstyper och upplÄtelseformer som efterfrÄgas av invÄnarna i tÀtorten. Utredningen behandlar Àven vilka funktioner som efterfrÄgas gÀllande nya bostÀder och vilka egenskaper som kÀnnetecknar ett attraktivt bostadsomrÄde i GÀllivare.
Utveckling av lokaler och gemensamma utrymmen i ett allmÀnnyttigt flerbostadshus byggt under miljonprogrammet.
Byggbranschen stĂ€lls inför stora prövningar med högt satta mĂ„l inom klimat- och energipolitiken och en omfattande pĂ„verkan pĂ„ naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsĂ€ttning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssĂ€ttet (FemenĂas, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar pĂ„ miljöanpassad nyproduktion, finns det ocksĂ„ ett stort behov av god förvaltning av vĂ„ra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas vĂ€ldigt lĂ„ngsamt; drygt 90 procent av de hus som finns Ă„r 2020 Ă€r redan byggda (MiljövĂ„rdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpĂ„verkan (Byggsektorns kretsloppsrĂ„d, 2001), vilket stĂ€ller höga krav pĂ„ fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport Ă€r att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hĂ„llbar utveckling, men ocksĂ„ den eventuella problematik som rĂ„der med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.
Förnyelse av hamnomrÄde i Mollösund. Inspiration och underlag för utveckling av industritomt med fokus pÄ turism och ett levande samhÀlle
Orust Kommun stÄr inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriomrÄde vid hamnen i Mollösund. MÄlet Àr att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa pÄ ett levande samhÀlle, den viktiga turistnÀringen samt tillfredstÀlla mÄnga mÄlgrupper. Rapportens syfte Àr att föra en diskussion och dÀrmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förÀndring av industritomten belÀgen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie dÀr ett antal befintliga omrÄden analyseras, vilka alla Àr relevanta för industriomrÄdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas pÄ industritomten och analysera vilka som Àr mer eller mindre lÀmpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhÀmtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstÄ bakgrunden till Mollösunds identitet.
ANDERSBERG : att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats.
Applicering av konceptet Passivhus pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ
I och med att det svenska samhÀllet blir mer och mer medvetet om dagens
energifrÄgor sÄ har bestÀllare börjat söka sig till energieffektivare
lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvÀndning gÄr till
bostadssektorn och 85 procent av denna gÄr till husets drift- och brukstid.
En ökning av byggnaders energieffektivitet har dÀrmed en stor betydelse för
att uppnÄ en effektivare energianvÀndning i Sverige. Syftet med denna
rapport Àr att undersöka en av dessa lösningar, nÀmligen Passivhus, och se
hur denna kan appliceras pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ.
Metoderna som anvÀndes för att samla in data till examensarbetet var:
litteraturstudier av sÄvÀl böcker, rapporter, examensarbeten,
licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet. Författarna
genomförde Àven tvÄ kortare intervjuer och det förekom Àven en del samtal
med kunniga personer för att fÄ bukt med en del frÄgetecken som uppkommit
lÀngs arbetets gÄng.
Applicering av konceptet Passivhus pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ
I och med att det svenska samhÀllet blir mer och mer medvetet om dagens energifrÄgor sÄ har bestÀllare börjat söka sig till energieffektivare lösningar. 40 procent av Sveriges totala energianvÀndning gÄr till bostadssektorn och 85 procent av denna gÄr till husets drift- och brukstid. En ökning av byggnaders energieffektivitet har dÀrmed en stor betydelse för att uppnÄ en effektivare energianvÀndning i Sverige. Syftet med denna rapport Àr att undersöka en av dessa lösningar, nÀmligen Passivhus, och se hur denna kan appliceras pÄ ett industriellt byggt flerbostadshus i trÀ. Metoderna som anvÀndes för att samla in data till examensarbetet var: litteraturstudier av sÄvÀl böcker, rapporter, examensarbeten, licentiatavhandlingar, akademiska artiklar och Internet.
ANDERSBERG - att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns
mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har
varit Andersbergs stadsdelscentrum i GĂ€vle.
Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt
att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare
beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn
dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs
olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de
omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social
mötesplats. Man kan sÀrskilja fyra större intressegrupper i ett
stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsÀgarna.
VÀrmelagring i byggnader : Kan en god vÀrmelagringsförmÄga kompensera ett högt U-vÀrde?
Idag bor ungefÀr en tredjedel av jordens befolkning i hus som Àr byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och dÄ frÀmst i egen regi. De mÀnniskor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god vÀrmelagringsförmÄga. NÀr det idag byggs hus sÀtts stort fokus pÄ att husens U-vÀrden ska vara sÄ lÄga som möjligt medan man bortser ifrÄn konstruktionens vÀrmelagringsförmÄga. En massiv lervÀgg utan isolering fÄr ett högt U-vÀrde, vilket man idag vill undvika.
Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden
Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.
Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden
Sammanfattning
Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BĂ„de direkt och
indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men
kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har
alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I
början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar
och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och
vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.
Dubai - ett framgÄngsrecept eller dÄrskap?
Det hÀr examensarbetet Àr en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara pÄ frÄgornaHur har Dubai stad utvecklats frÄn och med oljansupptÀckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;VÄr fallstudie Àr en sammanvÀvd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser frÄn en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att fÄ grundlÀggande fakta och vi lÀstebland annat guideböcker och sÄg dokumentÀrer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi pÄvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,frÀmst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.
HAMNLĂNKEN : En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil
Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.