Sök:

Sökresultat:

767 Uppsatser om Pćbyggnad av fastighet - Sida 37 av 52

Projektering av odlingsvÀgg för inomhusbruk som bevattnas med uppsamlad nederbörd frÄn byggnadens tak

I takt med att klimathoten mot vÄr planet ökar raskt, ökar ocksÄ mÀnniskors egna engagemang för att lösa problematiken. I stÀderna finns det initiativ med mÄlsÀttningen att skapa en bÀttre framtid för jorden Àn den som idag spÄs. Problem med överbelastade dagvattensystem och lÄnga mattransporter i stÀderna Àr tvÄ klimathot som bl.a. kan avhjÀlpas med lokalt omhÀndertagande av dagvatten respektive stadsodling. DÀrför kommer följande rapport att avhandla hur det pÄ bÀsta sÀtt kan utformas en odlingsvÀgg inomhus som tar hand om nederbördsvatten frÄn byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som Àven har innehÄllit en fallstudie.

Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Energi med fokus pÄ synergi : fallstudie: Lunds Tekniska Högskolas campusomrÄde

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Simulering av torkprocess i en vÀrmepumpsdiskmaskin : Kondensering mot kalla ytor

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Bullerskydds integrering : en fallstudie i BorÄs

En av de största miljöstörningarna i Sverige Ă€r trafikbuller. Över 1,4 miljoner mĂ€nniskor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller Ă€r ett hĂ€lsoproblem, inte livshotande men pĂ„verkar bĂ„de hĂ€lsa och livskvalitĂ©. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvĂ„righeter och vid exponering under lĂ„ng tid, leda till problem med hjĂ€rt- och kĂ€rlsystem.Syftet med detta arbete Ă€r att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i sĂ„ fall kan anvĂ€ndas vid utformningen av en byggnad.Rapporten Ă€r utredande och utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lĂ€mpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?FrĂ„gestĂ€llningarna i denna rapport Ă€r besvarade med hjĂ€lp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehĂ„ller information angĂ„ende olika typer av bullerskydd.

Energiutredning Norrbottens LĂ€ns Landsting

Norrbottens LÀns Landsting (NLL) har Ärligen höga energikostnader fördelat pÄ ett stort fastighetsbestÄnd. För att undersöka om energikostnaderna kan sÀnkas bör energiutredningar utföras. Genom att utföra en energiutredning pÄ en fastighet uppdagas om möjlighet till energibesparingar finns och vilka ÄtgÀrder som kan utföras. I samrÄd med Dan Sundén fastighetsförvaltare pÄ NLL, Division Service Fastigheter, begrÀnsades denna energiutredning till att omfatta Björkskatans och Hertsöns vÄrdcentraler. Syftet med examensarbetet var att utreda vilka möjliga energibesparingsÄtgÀrder NLL kan genomföra pÄ Björkskatans och Hertsöns vÄrdcentraler.

AnlÀggningsmodellering i AutoCAD Civil 3D

SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att ge en övergripande bild om vad BIM egentligen Àr och hur arbetsmetoden ska kunna pÄverka byggprocessen positivt. Rapporten fokuserar pÄ anlÀggningsbranschen och dÄ frÀmst frÄn en projektörs perspektiv. Ett projekteringsexempel visar Àven pÄ hur en anlÀggningsmodell kan skapas med hjÀlp av en programvara som stödjer arbetsflöden i BIM.BIM kan utlÀsas Building Information Model och avser dÄ den eller de modeller som utgör en digital objektbaserad representation av en byggnad eller en anlÀggning. BIM kan Àven utlÀsas Building Information Modeling och avser dÄ ett arbetssÀtt, d.v.s. processen att skapa och anvÀnda en eller flera byggnadsinformationsmodeller i bygg- eller anlÀggningsprocessen.Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda BIM, inte bara i husbyggnad utan Àven i anlÀggningsbranschen.

Nya plan- och bygglagen : Reviderade bestÀmmelser om bygglov och bygglovsprövningen - sÀrskilt om mindre avvikelser frÄn detaljplan

BestÀmmelser om anvÀndningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL Àr dessvÀrre ett komplext och svÄrtillÀmpat regelverk. Sedan PBL:s ikrafttrÀdandet har behovet av en mer lÀttförstÄdd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som trÀder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med sÀrskilt fokus pÄ mindre avvikelser frÄn detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jÀmförelse med motsvarande bestÀmmelser i nya PBL och dÀrefter sökt faststÀlla bestÀmmelsernas framtida rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i nya PBL.BestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rÀttspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rÀttslÀget. BestÀmmelsen om mindre avvikelser frÄn detaljplan har dock varit svÄrtillÀmpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

En marknadsundersökning inom konceptboende för seniorer : En intervjustudie

MÀnniskor lever lÀngre, Àr friskare och mer aktiva idag Àn för bara 30 Är sedan. Dagens seniorer har ocksÄ helt andra preferenser och krav pÄ hur de vill leva sitt liv som pensionÀrer. Detta tillsammans med en brist pÄ tillgÀnglighetsanpassade bostÀder har skapat en stor marknad för seniorboenden. Problemet men ocksÄ möjligheterna ligger dock i att de nya generationerna seniorer inte nöjer sig med vad tidigare generationer tyckte var gott nog. Det gÀller att skapa nya koncept med mer valfrihet och eget bestÀmmande för att locka dem att lÀmna sina kvarboenden.

En analys av EPC som modell för energieffektivisering : En djupdykning i energieffektiviseringsÄtgÀrder i UmeÄ kommuns EPC-projekt för att nÀrmare förstÄ EPC som projektform vid energieffektivisering

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Declaration of energy ? Which consequences are there for the consumer, the real estate agent and the conveyance of real estate?

Uppsatsen fokuserar pÄ energideklaration i samband med överlÄtelse, och vad den innebÀr för konsumenten, fastighetsmÀklaren och förmedlingsprocessen, av smÄhus. DÀrför har tvÄ fastighetsmÀklare samt representant frÄn Boverket intervjuats, för att ge sin Äsikt om Àmnet. En representant för energiexperterna skulle Àven ge sin syn pÄ Àmnet, men försvann under tider för intervjuerna. FrÄn och med 1 januari, 2009 Àr det krav pÄ att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken sÀljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv frÄn 2002.

passivhus : en utveckling inom byggteknik

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

SmÄskalig avloppsrening med membranbioreaktor och
elektrolytisk dosering av jÀrn: en studie av Membrane Clear
BoxÂź med P-eliminering

I Sverige fanns det 2001 drygt 850.000 fastigheter, varav 500.000 permanentboenden, som saknade anslutning till kommunala VA-anlÀggningar. Enligt berÀkningar gjorda för Är 2000 stod de enskilda avloppen för 20% av utslÀppen av fosfor till den svenska naturen och 4% av de totala utslÀppen av kvÀve. Den 1:a augusti 2006 trÀdde naturvÄrdsverkets allmÀnna rÄd om smÄ avloppsanlÀggningar i kraft, vilka ska vara rÄdgivande för hur miljöbalken skall tolkas. Enligt de allmÀnna rÄden skall avloppsanlÀggningar som ligger inom hög skyddsnivÄ klara en reduktion pÄ 90% för fosfor och syreÀtande Àmnen och 50% för kvÀve. Hans Huber AG i Tyskland utvecklade under 2000 en membranbioreaktor som kan monteras i en befintlig trekammarbrunn, Membrane Clear BoxŸ (MCB).

GÄsproduktion : uppfödning av gÀsslingar fram till slakt

GÄsproduktionen i Sverige har de senaste Ären varit fallande i antal slaktade gÀss, antalet uppfödare har ocksÄ minskat i antal och i dagslÀget ÄterstÄr numera endast ett par större producenter. Det som Àr kÀnt om produktionsformen och samtidigt nedskrivet i svensk litteratur Àr inte sÄ omfattande. Vill man skaffa sig mer kunskap om produktionen fÄr man vÀnda sig till personer som Àr aktiva eller har varit verksamma inom uppfödningen för att fÄ information. Marknaden för att sÀlja gÀss Àr begrÀnsad och Àr koncentrerad till frÀmst SkÄne. Trots att det Àr en liten marknad Àr dÀr oftast brist varje Är pÄ svenskproducerad gÄs. Detta ger utrymme och möjlighet för bÄde existerande och blivande producenter att ta bra betalt för sina gÀss. Priset pÄ gÄs som producenter fick varierade 2011 mellan 80-130 kronor per kilo slaktad vikt.

Energieffektivisering i ridanlÀggningen i RÄneÄ

Om man vill minimera behovet av köpt energi Àr det bÀsta sÀttet att se till att sÄ lite vÀrme och luft som möjligt lÀcker ut ur byggnaden. En betydande del av vÀrmen i byggnader med normal standard gÄr förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill sÀga genom tak, vÀggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttÀthet i en byggnad ger bÀttre lönsamhet genom att den skapar en bÀttre inomhusmiljö och ger lÀgre energianvÀndning. Det krÀvs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvÀndning Àr den energi som köps in för normalt brukande under ett normalÄr och fastighetsenergi.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->