Intresset för att investera i skogsfastigheter växer och antalet förstagångsköpare på marknaden ökar. Beskattning av skogsfastigheter är en komplicerad lagstiftning där skogsägarkåren generellt har en relativt låg kunskapsnivå. Olika skogsägare kan ha olika skattemässiga förutsättningar vid köp av en skogsfastighet och en väl genomförd inkomst- och skatteplanering i skogsbruket kan leda till en förbättrad ekonomisk situation för den enskilde skogsägaren. Syftet med studien är att utreda hur olika ägarkategorier kan ha olika ekonomiska förutsättningar vid köp och ägande av en skogsdominerad fastighet genom att studera hur kassaflödet ser ut för olika ägarkategorier och fastighetsstorlekar. För att besvara syftet har en modell konstruerats i Excel för att beräkna kassaflödet över en tioårsperiod för förstagångsköpare respektive tillskottsköpare, samt beroende på om dessa nyttjar positiv räntefördelning eller ej.

Jag är född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skärgård. Jag har alltid vistats mycket i skärgården både kring platsen där jag växte upp men även runtom i hela skärgården då jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skärgård är där mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgår ifrån mig själv och platsen där jag kommer ifrån och som har format mig.Stockholms skärgård har dessutom förutom ett fantastiskt och i många fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mängd historia och närheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.

Den här uppsatsen behandlar värderingens grunder, främst utemiljöns värdegrund och värderingsmetoder med även värderingsterorier i fastighetsbranschen. Två grundfrågor följer uppsatsen: kan utemiljöer värderas ekonomiskt och finns det ett samband mellan utemiljö och ett ökat värde på fastigheten? I uppsatsen sammanställs olika teorier, värderingsmetoder, forskningsrapporter och svar från intervjuer som påvisar att det sker värdebedömningar av våra utemiljöer. Utemiljön har en viktig roll vid fastighetsvärderingar, trots att den idag har en underordnad betydelse. Hur viktig denna roll är, beror på omgivande faktorer och variabler.

I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehållande geometrier och information. Respektive fackområde skapar modeller innehållande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna från alla områden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsättning för att projekteringen ska effektiviseras är att modellerna håller god kvalitet. Då allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlätta arbetet med kvalitetssäkring.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur RegionFastigheters organisationsförändring har påverkat deras verksamhet. Vi analyserar om uppkomna effekter stämmer överrens med dokumenterade teorier om outsourcing samt uppställda hypoteser. En jämförelse av driftentreprenaderna på sjukhusen i Hässleholm och Ängelholm har gjorts. Slutligen jämförs resultatet med Regionfastigheters uppställda mål avseende konkurrensutsättningen. I den specifika driftentreprenaden är det extra viktigt att inte en försämring av vare sig kvaliteten eller driftsäkerheten sker då det i förlängningen berör sjukvården. Undersökningen har utgått från följande områden och frågeställningar: 1. Medarbetare: Hur upplever medarbetarna den förändrade driftorganisationen? 2. Kunder: Hur upplever kunderna den förändrade driftorganisationen? 3. Verksamheten: Vilka effekter har omorganisationen på driftverksamheten? Hypoteser utifrån frågeområdena har ställts upp för att lättare skapa fokus i forskningsprocessen.

Tidigare vid ombyggnation, försäljning och förvaltning av byggnader som var uppförda innan 80-talet utgick fastighetsägarna från enkla handritade pappersritningar. Det är en svår utmaning att hålla ritningen uppdaterad till verkliga förhållanden d.v.s. relationsritning. För ca 25 år sedan (i början på 80-talet) byttes papper och penna ut mot avancerade ritprogram (CAD) för framtagning av ritningar. Idag används CAD i stort sett för all nyprojektering och de senaste åren har utvecklingen gått mot en större användning av 3D-underlag än tidigare 2D-ritningar.

Bakgrund: Användandet av e-hälsotjänster ses som ett viktigt steg för effektivisering avvården och för att främja folkhälsan. Stillasittande är ett stort folkhälsoproblem ochkunskapen om rekommendationer för fysisk aktivitet antyds var ojämlikt fördelad iförhållande till individernas socio-ekonomiska status. Tre fjärdedelar av alla som sökerhälsorelaterad information är helt eller delvis okritiska till informationskällan. 1177Vårdguiden är en del av arbetet med nationella e-hälsan i Sverige och innehållet faktagranskas. På www.1177.se finns det indikationer på att kännedomen om webbportalentidigare varit låg hos vissa grupper i samhället.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en längre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lämplig lokal i närheten av köpcentret Kupolen finns, då den har använts för undervisning och inte har genomgått någon större förändring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanställa beställarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lämplig innemiljö, med tanke på barns inlärning och gällande praxis för att göra byggnader tillgängliga och användbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett färdigt förslag på ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men även en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget är anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lättare kunna lära sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har även utformats med tillräckliga passagebredder och minimala nivåskillnader etcetera för att kunna användas till fullo av alla besökare.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gäller fastighetmäklarlagens (2011:666) tillämpningsområde. I ett avgörande från Svea hovrätt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmäklarlagens bestämmelser är tillämpliga på kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. Frågeställningen har varit föremål för diskussion i motiven till fastighetsmäklarlagen, och efter hovrättens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhållit att det inte kan betraktas såsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkråmsaffär, ska vara tvungen att anlita både en företags- och en fastighetsmäklare eller att valet av överlåtelseform[2] ska tillmätas någon betydelse. Regeringen var av samma åsikt som Lagutskottet, men påpekade att det i praktiken ändå oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevärd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestämmelser på de fastigheter som är värda att bevara. Vad som är tillåtet att skydda med sådana bestämmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestämmelser. Både att de saknar stöd i PBL och att de är otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestämmelserna är utformade i Västra Götalands Läns kommuner, om de har någon brist/otydlighet. Materialet som har granskats är de detaljplaner som varit under pågående arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandläggare i samtliga kommuner i Västra Götalands Län har en enkät skickats ut, där de fick svara på hur det är att jobba med bevarandevärd bebyggelse vid bygglovsprövning.

VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering.

During the last decade several cooperatives have struggled against many problems. Especiallyin North America several cooperatives have been forced to reconstruct, merge or have beenpurchased by other firms. There are many reasons behind these problems, but one observationmade on these cooperatives implies that they have one thing in common. The cooperatives areall very large and have a complex business structure.Lantmännen is one of the largest cooperatives in the Nordic Countries with its main office inSweden. In Nilsson et al.

Ett bostadsköp är oftast den största investering som görs i ett hushåll. Det är en komplicerad och mycket informationskrävande process. För att minska riskerna för felaktiga beslut och långsiktiga konsekvenser krävs att köparen införskaffar information inom många olika områden, såsom ekonomi, juridik och byggteknik. Är köparen dessutom förstagångsköpare har denne ingen erfarenhet från ett tidigare köp, vilket ökar risken för felaktiga beslut.Syftet med denna uppsats är att undersöka informationsbehovet för förstagångsköpare av småhus samt undersöka vilken typ av information de anser är viktigast.I uppsatsen har vi använt oss av en kvantitativ datainsamling med flera kvalitativa inslag. För att utreda problemet valdes en webbenkätundersökning med öppna och slutna frågor.

Bakgrunden till studien är att ett flertal artiklar framställts i media om anställdas arbetsförhållanden i vård och omsorg av äldre samt att satsningar måste genomföras för att förändra äldreomsorgen. Luleå Kommun har en strävan att förändra äldreomsorgen, och det senaste uppförda äldreboendet Midskogen B i Luleå Kommun har redan lett till goda resultat. Syftet med studien är att undersöka ett av Luleå Kommuns äldreboenden och hur äldreomsorgen har förändrats. Midskogen B är det aktuella boendet där studien har genomförts. Följande frågeställningar blev aktuella: Vad inbegrips i undersköterskornas arbete på Midskogen B? Hur har arbetet förändrats i relation till de anställdas tidigare erfarenheter? Vilka förbättringar kan göras i framtiden? Den metod som använts för att besvara studiens syfte är kvalitativ, sju stycken undersköterskor på äldreboendet Midskogen B har intervjuats.

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete så har Älvsbyns räddningstjänst fått en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som är mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Riskerna delades in i tre områden: Risker för liv och hälsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den näst största risken för liv och hälsa är trafikolyckorna och det är också den mest frekventa larmtypen för räddningstjänsten, bortsett från automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste åren ökat och snittet de senaste fem åren ligger på 23 olyckor per år.Fallolyckor är inget som räddningstjänsten ofta åker på, fastän det är den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhället mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen är brand i byggnad, där bränder i allmänna byggnader står för större delen av skadekostnaden. Kostnaden är ett beräknat snitt och kan skilja stort år från år.