Idag ?nns det en stor mängd program för att underlätta vid design av ett gra?skt användargränssnitt. Många av dessa gör det enkelt att snabbt skapa en prototyp för att exempelvis illustrera en idé kring hur ett gränssnitt kan se ut. Vad som däremot ofta saknas är ett e?ektivt och intuitivt verktyg för att skapa funktionalitet i prototypen och göra gränssnittet levande utan att behöva kunskaper i programmering.Den här rapporten studerar hur ett verktyg för att skapa funktionalitet i prototyper, och som inte kräver några kunskaper i programmering, skulle kunna fungera.

Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterära läsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssätt fick en ökad lust till läsning. Vårt utvecklingsarbete genomfördes på en grundskola i år 5-9. Arbetet gick ut på att eleverna skulle få presentera sina lästa böcker för varandra på andra sätt än genom att skriva en recension. Utifrån elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

Förtätning är ett ämne som det talas mycket om i dagens samhälle. Det utövas i många städer och anses på många håll vara en långsiktigt hållbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt är det ett begrepp som inte riktigt är definierat. Min uppfattning är att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn på vad förtätning egentligen innebär. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtätning som är vanligt förekommande hos allmänheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

Syftet med studien är att undersöka hur socionomer, utifrån den kunskap de fårmed sig från socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien är tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien är att en gemensam värdegrund formas underutbildningen och sätter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som väntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsättningaroch påverkar därför identitetsskapandet på olika sätt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

Med utgångspunkt i en analysmetod framtagen av The American Association of the Advancement of Science (AAAS) utfördes en läromedelsanalys på två separata utgåvor av ett läromedel författade av Birgitta Thulin och Sten Elm (Religion 1, utgiven 2010 och Religion 1 & 2, specialisering, utgiven 2013). Undersökningen gjordes för att söka svar på följande frågor: 1) Vad står det i ämnesplanen för grundkursen religionskunskap? 2) Vad står i motsvarande läromedel? 3) Hur skiljer sig de två undersökta utgåvorna? 4) Hur väl överensstämmer styrdokument och böcker med varandra?Analysen av materialet upptäckte att det finns en betydande diskrepans mellan innehållet i båda de undersökta böckerna, i jämförelse med styrdokumentets centrala innehåll. .

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utvärdera micro-Devalmetoden för att eventuellt fastställa ett kravvärde. I rapporten behandlas även hur LT-index och kornlängd förhåller sig till varandra samt om differentierade krav på Los Angeles-tal kan ställas beroende på olika axellaster. Examensarbetet har i huvudsak grundat sig på en litteraturstudie samt sammanställning av inkomna analysprotokoll via Banverket. Analysresultaten presenteras i form tabeller och diagram. Rapporten har mynnat ut i en slutsats där författarna anser att ett krav på kategori MDERB 7 är lämpligt.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på högamatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? då man tänker sig en annan skrivennot och kan läsa av den.

Syftet med studien är att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har använt oss av tre frågeställningar i vår studie. Vad innehåller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det något lärande i samtalen? För att nå ett resultat har vi använt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och vi är medvetna om att det är undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vår egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehåller utvärdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det är viktigt för unga människor att synas i sociala medier. Jag har studerat på vilket sätt de kommunicerar och hur stor vikt de lägger vid textskapande på nätet i interaktion med andra. Mina frågeställningar är; Hur beskriver unga människor att de tänker kring huruvida det är viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar på mina frågeställningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolånga uppdragen var utformade så att de antingen skulle hålla sig helt borta från att vara synliga på sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas på sociala medier, på så många sätt som möjligt.

Uppsatsen syftar i första hand till att utreda, analysera och diskutera huruvida den svenska beskattningen vid gränsöverskridande överföringar av immateriella tillgångar mellan aktiebolag med någon typ av intressegemenskap är förenlig med EU-rätten. Uppsatsen syftar även till att utreda vad som är gällande rätt när det gäller hur beskattning sker vid gränsöverskridande överföringar respektive överföringar inom Sveriges gränser samt vilka olika regler som då gäller och hur de förhåller sig till varandra. Till sist skall uppsatsen även syfta till att försöka ge en så helhetsomfattande bild som möjligt av de lagar och regler som blir relevanta vid överföring av immateriella tillgångar..

Syftet med arbetet var att synliggöra Montessorilärares syn på samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma Montessorilärare. Frågeställningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lärarna har för förväntningar på föräldrarna till elever som går i Montessoriskola. Urvalet bestod av Montessorilärare som var tillgängliga, behöriga och verksamma.

Hjorthagen är en stadsdel som idag inrymmer 2000 invånare men i och med att området expanderar så planeras här 5000 nya bostäder, skolor, arbetsplatser och en ny idrottsanläggning. En idrottsanläggning besitter stor potential till att vara en samlingsplats för ett helt samhälle. En plats att mötas för barn och ungdomar, för deras föräldrar och mor/far- föräldrar. Aktiviteterna och deltagarna kan variera men med den gemensamma nämnaren fysisk aktivitet och samvaro. Utgångspunkten för idrottscentret i Hjorthagen är platsens förutsättningar, de två platåerna, stråken, existerande fotbollsplaner och den slående utsikten ner mot Ferdinad Bogers gasklockor.

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar är något som många företag har problem med. Många företag anser att de investeringar inom IT som genomförts är misslyckade och har enbart genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att generera nytta av IT-investeringar är att deras IT-strategi och affärsstrategi inte stämmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier är i nivå med varandra och arbetar för att nå samma mål. Det krävs enligt forskarna att företaget arbetar för att få en god strategic alignment, eller strategisk samstämmighet, mellan IT- och affärsstrategier för att de IT-investeringar som görs genererar i nytta för företaget.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll..