Sökresultat:
6159 Uppsatser om Pć varandra följande - Sida 52 av 411
Oscillationer i centrala nervsystemet - HjÀrnaktivitet vid Parkinsons sjukdom
Syftet med projektet Àr att, genom simulering,reproducera oscillationer i avfyrningsfrekvensen omkring 80 Hz för neuroner i hjÀrnan hos parkinsonssjuka rÄttor som behandlatsmed Levodopa.[1] Med hjÀlp av ett programpaket, Brian, speciellt framtaget för att simulera neuronnÀtverk simulerasinhiberande och exciterande leakyintegrate-and-fire-neuroner med synapsdynamik som beskrivs av fördröjning, stigtidoch falltid. Flera av rapportens resultat visar oscillationer i avfyrningsfrekvens vid 80 Hz för olika parameterkombinationer. Korrelation mellan neuroner och avfyrningsfrekvens för neuronnÀtverket visar attnÀtverkets avfyrning Àr periodisk och sparse. Slutsatsen Àr att olika faktorer som pÄverkar nÀtverkets oscillation Àr beroende av varandra, vilket gör det svÄrt att analyserasystemet..
Betesbeteende hos tre hÀstraser
Ăvervikt Ă€r ett stort problem hos vĂ„ra hĂ€star och ponnyraser. Det fett som sĂ€tter sig lokalt över nacke, bakom bog och bak vid svansroten Ă€r sĂ„ kallade aktiva fettdepĂ„er. Dessa Ă€r ett av symtomen pĂ„ Equine metabolic syndrome vilket Ă€r det samma som insulinresistens. Insulinresistens i sin tur tros vara en av de viktigaste orsakerna till fĂ„ng. Skillnader i insulinresistens har pĂ„visats mellan olika raser.
Motivationsklimat i fotbollens elitförberedande verksamhet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.
Missbrukens diskurs : En diskursanalys kring narkotikamissbruk
I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda pÄ hur de konstrueras i medietexter, vilka som fÄr komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhÄllande till varandra. Teorin som anvÀnts Àr Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori anvÀnts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende pÄ vilken ideologisk utgÄngspunkt skribenten kunde antas ha baserat pÄ sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hÀnsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..
Pedagogiskt drama integrerat i skolan- en möjlighet till kunskap
Sammanfattning
Syfte och frÄgestÀllningar
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass dĂ€r eleverna arbetade med temat Ă
rstiderna, ett omrÄde som ingÄr i Àmnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade pÄ avsnittet som handlar om Ärstidernas skillnader. FrÄgestÀllningarna som jag kopplar till syftet Àr:
Hur kan pedagogiskt drama pÄverka elevernas kunskaper om Ärstider?
Vad hÀnder med klassen nÀr pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om Ärstider?
Metod och teori
Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ deltagande observation och intervju.
VÀder pÄ TV: en jÀmförelse av vÀderpresentationerna pÄ SVT och TV4
VÀdret Àr ett viktigt fenomen som spelar en betydande roll i vÄra liv. I Sverige Àr det ett populÀrt Àmne att prata om dÄ nya bekantskaper inleds. Det Àr ocksÄ nÄgonting som pÄverkar oss i vÄr dagliga rutin och hur vi planerar vÄr tid. Vi har möjlighet att ta del av vÀderprognoserna frÄn en rad olika medier som bland annat TV, radio, tidningar, Internet, text-TV och sÄ vidare. Ett av de medier vi vÀnder oss mest till Àr TV.
Engagemang, prestation och kön i lÀrospel : PÄverkar de varandra?
Att öka engagemang och inlÀrning Àr syftet med att integrera en pedagogisk agent i mÄnga spel. Detta fungerar vÀldigt bra, studier har visat att agenterna pÄverkar anvÀndares engagemang i lÀrsystemet och det pÄverkar Àven prestationen i lÀrsystemet och minnet för det anvÀndaren lÀrt sig. LÀrsystem med pedagogiska agenter pÄverkar Àven instÀllningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sÀgs pÄverka anvÀndare olika, maskulina agenter sÀgs leda till bÀttre prestation Àn de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero pÄ de stereotyper vi mÀnniskor tillskriver bÄde mÀnniskor och fiktiva karaktÀrer för att veta hur nÄgon beter sig och hur man sjÀlv ska bete sig i relation till denne.
Gymnasieskola 2007 - Endast en vision?
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..
LÀrarens syn pÄ samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte med denna undersökning var att fÄ reda pÄ vilken instÀllning lÀrare har till samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr vad som Àr nackdelarna och fördelarna med samundervisning, enligt lÀrarna. Vilka pedagogiska och didaktiskt stÀllningstaganden lÀrarna gör och hur de planerar lektioner med samundervisning pÄ bÀsta sÀttet. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer. Jag intervjuade 5 lÀrare i Haninge kommmun, som alla undervisar I skolor med Ärskurs 6-9.
Ăr jag ute och cyklar? : En kvalitativ studie kring hur lĂ€rare tolkar kunskapskravens nyckelbegrepp i arbetet med bedömning av elever med utvecklingsstörning
Eleverna i grundsÀrskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vÄrdnadshavare begÀr det ska betyg sÀttas. LÀrarna ska pÄ ett likvÀrdigt sÀtt bedöma elevens kunskaper och förmÄgor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehÄller nÄgra nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven frÄn varandra pÄ de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förstÄelsen av nyckelbegreppen mÄste framarbetas pÄ respektive skola. Den hÀr fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur nÄgra lÀrare uppfattar nyckelbegreppen och hur lÀrarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete Àr medverka, delvis fungerande och vÀlfungerande.
RÀtt vÄrd till rÀtt person vid rÀtt plats & rÀtt tidpunkt- En kvalitativ studie om upplevelser kring kriminalvÄrdens olika utslussningsformer.
SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av bÄde frivÄrdsinspektörer och klienter samt att ta reda pÄ om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.FrÄgestÀllningar:Hur upplevs dessa olika former av frivÄrdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till Äteranpassning i samhÀllet?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie Àr kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvÄrdens olika utslussningsformer. Utslussning innebÀr en förenkling av övergÄngar mellan fÀngelse och frigivning och ges ibland en bred definition dÀr alla ÄtgÀrder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som Àr anpassat till samhÀllet utan kriminalitet ingÄr. UtslussningsÄtgÀrderna finns idag i fyra olika former, vilka Àr frigÄng, vÄrdvistelse, vistelse i halvvÀgshus samt utökad frigÄng. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra sÄ att de intagna kan fÄ individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vÀnner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förÀndring var en annan faktor som framgick.
Sellout.nu
Sellout Àr ett community dÀr medlemmarna har en presentationssida, en gÀstbok,
ett bildgalleri och en dagbok. Det finns Àven ett forum, dÀr medlemmarna kan
diskutera med varandra om allt mellan himmel och jord. Det som skiljer vÄrt
community frÄn andra Àr att medlemmarna Àven kan lÀgga upp bilder och
beskrivningar pÄ saker de vill sÀlja, tipsa om och söka efter musikevenemang,
och de kan ocksÄ fÄ sina demolÄtar spelade i vÄr webbradio.
DesignmÀssigt har vi försökt förmedla en kÀnsla som ska fÄ anvÀndarna att
uppleva att sidan Àr levande..
Gaste - en plats för informella lÀroprocesser
Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..
Outsourcing sett som en organisationsförÀndring med utgÄngspunkt frÄn Mintzbergs konfigurationer med fokusering pÄ ledarskap och medarbetare
DÄ allt fler företag vÀljer att outsourca finner vi det intressant att utifrÄn Mintzbergs fem konfigurationer se outsourcing som en organisationsförÀndring och belysa de problem som kan uppkomma. Vi harvalt att fokusera pÄ, hur förÀndringen pÄverkar ledarskapet samt medarbetaren. genom en jÀmförelse av relevanta teorier har vi funnit att företagets struktur, kultur och ledarskap Àr i stark beroendestÀllning gentemot varandra vilket gör det nödvÀndigt att dessa faktorer samspelar och beaktas vid en organisationsförÀndring likt outsourcing..
Storyline i franskundervisning: ett försök pÄ gymnasiet
I föreliggande arbete redovisas ett försök med arbetssÀttet Storyline i franskundervisning pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur elevernas utrymme och förmÄga att uttrycka sig muntligt utvecklas nÀr man anvÀnder ovannÀmnda arbetssÀtt. Under fem veckor fick 19 gymnasieelever arbeta i grupper och tillverka varsin person som de sedan skrev olika texter kring och presenterade för varandra. Den inledande undersökningen visar att eleverna anser att de talar för lite franska pÄ lektionerna. I utvÀrderingen efter försöksperioden Àr eleverna övervÀgande positiva till arbetssÀttet, men de anser inte att Storyline Àr bra för att trÀna den muntliga förmÄgan.