Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbättra sina levnadsvillkor, genom att använda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt på mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade på Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrån åren mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta närmare på vilka sorters frågor de intresserade sig för, samt titta på hur de använde sig av sitt nätverk. Genom att kartlägga kvinnornas frågeställningar har jag fått en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nå. Deras frågor har jag analyserat temavis under denna tioårsperiod.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Denna fallstudie sätter fokus på hur pedagoger i skolans värld och kulturensvärld upplever samarbetet dem emellan. Den empiriska undersökningenbestår av intervjuer genomförda med pedagoger från de båda grupperna. Vadgäller skolan har vi riktat in oss på pedagoger som arbetar med de äldstabarnen i förskolan, och upp till mellanstadiet. Museipedagogerna arbetar iverksamheter med inriktning mot lokalhistoria och konst.Vid intervjuerna framkom att samarbetet ser väldigt olika ut och att det ofta ärupp till pedagogerna själva i vilken grad de samarbetar och drar nytta avvarandra.Museipedagogiken har gått från att till största delen handla om förmedlandeav kunskap till att alltmer fokusera individernas deltagande. Ett deltagandedär upplevelsen och det aktiva handlandet sätts i fokus.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Befolkningen i Sverige blir alltmer mångkulturell. Detta bidrar till att hälso- och sjukvårdspersonal möter fler patienter med en annan kulturell bakgrund. Kommunikationen är ett viktigt hjälpmedel för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet och det kan därför leda till allvarliga konsekvenser när sjuksköterska och patient inte förstår varandra. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation med patienter med olika kulturella bakgrunder i hälso- och sjukvården. 12 kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

 Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. i på vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lämpliga konsulter på rätt arbetsplats är andra framgångsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjärna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling.   Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. ipå vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturensamt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheteroch bollar idéer med varandra.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollärare. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollärares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhåller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?          Inledningsvis kartläggs historiska element kring förskollärare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, såsom utbildning, styrmedel och lärarlegitimation.Studien innefattar två olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollärare på två olika förskolor där materialet motsvarat det studien grundar sig på. För att få fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lättare.

Genom att intervjua tre lärare som arbetar på särskolan har jag försökt få svar på några frågor angående hur dessa lärare ser på särskoleelevernas kapacitet att läsa skönlitteratur, möjligheter att lära av varandra och att utmana eleverna..