Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad det innebÀr att vara specialpedagog i ett multiprofessionellt elevhÀlsoteam. Mer specifikt undersöks hur specialpedagogen uppfattar förvÀntningar och krav frÄn omgivningen och hur specialpedagogen ser pÄ sin kompetens och roll i elevhÀlsan. Teori: Studien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt perspektiv med utgÄngspunkten att elevhÀlsan Àr ett multiprofessionellt team dÀr olika kompetenser samverkar med varandra. Specialpedagogens kompetens ingÄr i teamet och dennes roll analyseras utifrÄn special-pedagogiska perspektiv. ElevhÀlsan Àr en sprÄklig verksamhet dÀr problem definieras och ÄtgÀrdas med hjÀlp av talet.

Syftet med uppsatsen Àr att först beskriva för lÀsaren vad ett enkelt bolag Àr i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga pÄ en persons rÀtt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jÀmföra de olika lösningarna i de tvÄ rÀttssystemen för att peka pÄ skillnader och problem..

Eftersom vi befinner oss i en global finansiell kris, har det blivit mer och mer vanligt att företag varslar ett stort antal mÀnniskor. Vi anser det intressant att skriva om Àmnet eftersom det i högsta grad Àr aktuellt. Logistikföretaget vi undersökte gör en stor omorganisation dÀr stora delar av verksamheten lÀggs ner och flyttas frÄn staden och cirka 70 % av enhetens anstÀllda Àr varslade. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ nedskÀrningens betydelse för ett fÄtal anstÀllda, efter att varsel Àr lagda samt ta reda pÄ hur ledaren kan motivera sina anstÀllda vid nedskÀrning. Uppsatsen som följer Àr en empirisk kvalitativ studie, utfört pÄ ett logistikföretag i Götaland.

Bakgrunden till examensarbetet Àr att det existerar ett behov inom Sandvik Materials Technology att komma tillrÀtta med problemen avseende dÄlig leveransprecision och antalet reklamationer genom ett förbÀttringsprogram som kan angripa alla bekymren inom företaget. Företaget har i dagslÀget inlett ett internt förbÀttringsprogram kallat Lyftet Ledtid, med övergripande syfte att sÀnka ledtiderna i processerna för att minska kapitalbindningen samt uppnÄ bÀttre kvalitet. Andra företag har implementerat förbÀttringsprogrammet Sex Sigma och en undersökning av dess lÀmplighet för Sandvik Materials Technology bör ske. Arbetet syftar till att undersöka förbÀttringsprogrammet Sex Sigmas utrymme inom det interna förbÀttringsprogrammet Lyftet Ledtid. Det bör Àven ange hur en eventuell implementering kan ske.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet Àr sammankopplade och pÄverkar varandra Ät bÄda hÄll. Identitet pÄverkar konsumtion och konsumtion pÄverkar identitet och det kan vara svÄrt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frÄgar sig hur konsumtionsmönster och kÀnslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstÄs i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande pÄverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och kÀnslor vid konsumtion pÄverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in frÄn sex kvinnor med olika Äldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att Älder inte pÄverkar kvinnornas likheter och olikheter.

I uppsatsen analyseras de tvÄ karaktÀrerna Harry Haller och Hermine, frÄn Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjÀlp av Judith Butlers queerteori. KaraktÀrernas förhÄllande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sÀtts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktÀrerna, analyseras det ocksÄ i sig sjÀlvt med utgÄngspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion..

Uppsatsen behandlar nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadieelevers övergÄng frÄngrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer och med en enkÀt, intervjuerna riktades till elever och enkÀten besvarades av dessas lÀrare. De studien undersökta ungdomarna trivs pÄ sin skola pÄ grund av den nÀrhet de upplever till varandra och till sina lÀrare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, Àr en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

BakgrundDenna undersökning Àr en del i utvÀrderingen av en utbildningssatsning, HOVIK ? hot ochvÄld i KriminalvÄrden, som KriminalvÄrden genomfört under 2007. MÄlet var att skapa enbÀttre arbetsmiljö genom att förebygga hot- och vÄldssituationer och dÀrigenom minskasjukskrivningstalen. Utbildningen innehöll sjÀlvskydd (nedlÀggningsteknik) och?Vardagssamtal?, vilket bestÄr av de tre olika samtalsstilarna lyssna, instruera och vÀgleda.Dessa samtalsstilar Àr ett verktyg för kriminalvÄrdarna att anvÀnda i de samtal de dagligen harmed klienterna.SyfteVi vill i denna uppsats studera effekterna av en utbildningssatsning, HOVIK, som genomförtsinom KriminalvÄrden.

Det finns i Norden en sprÄklig gemenskap pÄ sÄ sÀtt att skandinaver antaskunna kommunicera med varandra pÄ sina respektive modersmÄl och detfinns en unik politisk vilja att grannsprÄksförstÄelsen upprÀtthÄlls. Exempelvisfinns det i de danska, norska och svenska lÀroplanerna för modersmÄlundervisningenreglerat att eleverna ska lÀra sig om sina skandinaviskagrannlÀnders sprÄk. Trots detta finns det rapporter som visar att skandinaverinte förstÄr varandra sÄ bra och framförallt svenskar Àr dÄliga pÄ att förstÄdanska och till viss del Àven norska. Vad detta skulle bero pÄ finns detmÄnga teorier om.I denna undersökning tittar jag pÄ hur grannsprÄksförstÄelsen ser ut hossvenska gymnasieelever idag och om det finns faktorer som kan ha haftinverkan pÄ hur mycket danska och norska eleverna förstÄr. Följande faktorerhar anvÀnts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark ochNorge, tidigare undervisning om danska och norska, attityder till undervisningi eller om danska och norska i skolan, attityder till Danmark och Norge,attityder till danska och norska sprÄket samt elevernas egna uppskattadeförmÄga att förstÄ dessa sprÄk.32 gymnasieelever har svarat pÄ en enkÀt med frÄgor som rör de variablersom tas upp i ovanstÄende stycke samt hur de sjÀlva tycker att undervisningenom danska och norska ska gÄ till.

Bakgrund: Ett projekt innebÀr att en unik gruppkonstellation sÀtts samman för att under en begrÀnsad tid lösa en specifik uppgift. PÄ grund av den tidspress och osÀkerhet som ofta prÀglar arbetet Àr det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnÄ mÄlen och bli klara i tid. FrÄgan Àr hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som nÄgot som tar lÄng tid att bygga upp och som krÀver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en lÄngsam förtroendeprocess och mÄnga av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare.

Ett par Är in pÄ 2000-talet prÀglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus pÄ IT. Mycket pengar gÄr Ät till resor vÀrlden över nÀr man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. NÀr lÄgkonjunkturen kommer fÄr man tÀnka om, och man drar ner pÄ bÄde personal och resor. Hur fungerar det nÀr man mÄste fortsÀtta sitt arbete men inte fÄr resa som man gjort förut? GÄr det att fortsÀtta i vanlig ordning? Vad hÀnder nÀr man nu inte kan trÀffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstÄdda och att interagera med andra mÀnniskor.

Kommunikation Àr nÄgot som skapas nÀr en eller flera mÀnniskor interagerar med varandra och dÀr information av nÄgot slag utbyts. Kommunikation inom företag kallas för intern kommunikation och Àr viktigt för att uppnÄ syftet med verksamheten. Det Àr ocksÄ viktigt för att medarbetare inom organisationen ska kÀnna sig delaktiga och engagerade i företaget, vilket ocksÄ bidrar till att den dagliga verksamheten blir mer effektiv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den interna kommunikationen hos ett företag uppfattas samt vilka effekter den interna kommunikationen kan ha pÄ medarbetarnas delaktighet och engagemang inom företaget. En kvalitativ metod har anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och en fallstudie har genomförts för att erhÄlla rik information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att ta reda pÄ intervjupersonernas upplevda vardag.

Studien syftade till att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan och yrkesverksamma pÄ barn- och ungdomshabiliteringen ser pÄ samverkan dem emellan. ForskningsfrÄgorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsÀttningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslÀrare i grundsÀrskolan, inriktning trÀningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger pÄ barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys med tolkning utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av trÀffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lÀrande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna trÀffas pÄ olika sÀtt med utgÄngspunkt frÄn den enskilde elevens insatser frÄn barn- och ungdomshabiliteringen.

Vitryggig hackspett Àr Sveriges mest hotade hackspettsart. Som en del i bevarandearbetet bedrivs avel, uppfödning och utsÀttning av arten. Avel av vitryggig hackspett sker pÄ Nordens Ark men reproduktionsframgÄngen har varit varierad. Syftet med denna studie var att undersöka om nÄgra beteendeskillnader mellan könen förelÄg vilka skulle tyda pÄ att honorna Àr mer stressade i fÄngenskap Àn hanarna, vilket tidigare studier visat tendenser pÄ. Vidare var Àven syftet att jÀmföra beteenden mellan fÄglarna i tvÄ olika inhysningssÀtt för att se om individerna i den ena eller andra hÄllningen visar tecken pÄ en högre nivÄ av stress.

Examensarbete har utförts pÄ Atlas Copco Tools and Assembly system. Syftet var att utveckla ettkonstruktionshjÀlpmedel för att underlÀtta valet av elmotor och vÀxellÄda vid nyutveckling avautomatiserade skruvdragarsystem. Ofta görs valet av vÀxellÄda och elmotor individuellt vilketkan resultera i ett icke optimalt system. Genom att istÀllet göra valen tillsammans kan ett bÀttreresultat uppnÄs.Syftet med examensarbetet var att ta fram ett Matlab- script som ger en bild över hur valet avvÀxellÄda och motor pÄverkar varandra. Scriptet ska föreslÄ lÀmpliga dimensioner pÄ motor ochvÀxellÄda med hÀnsyn till hela systemet och dess uppgift.