Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och om det i derasklientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillämpbara inom studie- ochyrkesvägledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och vilkaskillnader det finns i de båda yrkesgruppernas arbetssätt samt att se om vissa delar irådgivarnas arbetsformer kan vara tillämpbara eller bara vara kompletterande till studie- ochyrkesvägledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, medpersonliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade på ett liknande sättdär dialogen med klienten var det primära arbetssättet. En skillnad var att rådgivarna oftastarbetade med sökande som är motiverade till förändring samt att de arbetade processinriktatoch hade mer tid för varje klient.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.

I ambulanssjukvården kan närstående vara en stor resurs för sjuksköterskan när det handlar om att skapa en individuell omvårdnad för patienten. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Undersökningsgruppen bestod av sex sjuksköterskor som arbetade i ambulans i en kommun i Norra Sverige där det bodde cirka 5300 innevånare och där ambulansverksamhetens upptagningsområde var på cirka 17700 kvadratkilometer. Studien har en kvalitativ ansats och data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. Tematisk innehållsanalys tillämpades för att analysera innehållet i texten.

De båda ämnena språkpsykologi och språkvetenskap behandlas gemensamt i den här uppsatsen.Den gren som valts ut för att undersöka de språkpsykologiska och språkvetenskapliga ämnena är språkfel som går att se i vardagliga texter. Språkfel i skrivna texter kan vara allt från särskrivningar, meningsbyggnadsfel till felstavningar och slarvfel. Det är dessutom inte alltid, lätt men ibland för lätt, att se språkfel i olika texter. Hursomhelst är det ett vanligt fenomen i såväl tidningar, översättningar, uppsatser som skönlitterära verk. Vissa fel är lättare att se för vissa personer än andra.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner.

De båda ämnena språkpsykologi och språkvetenskap behandlas gemensamt i den här uppsatsen.Den gren som valts ut för att undersöka de språkpsykologiska och språkvetenskapliga ämnena är språkfel som går att se i vardagliga texter. Språkfel i skrivna texter kan vara allt från särskrivningar, meningsbyggnadsfel till felstavningar och slarvfel. Det är dessutom inte alltid, lätt men ibland för lätt, att se språkfel i olika texter. Hursomhelst är det ett vanligt fenomen i såväl tidningar, översättningar, uppsatser som skönlitterära verk. Vissa fel är lättare att se för vissa personer än andra.

Fetma och övervikt blir allt vanligare i hela världen. Det har blivit vår tids stora folksjukdom och sambandet med en lång rad andra sjukdomar är tydligt. Samhällets skönhetsideal påverkar kvinnor vars kroppar inte överensstämmer med de gällande normerna. Dessa kvinnor lever med en ständig kamp, dels mot sin egen övervikt, men även mot samhällets för- domar avseende överviktiga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med övervikt.

Bakgrund: Migrän betraktades som en folksjukdom och en miljon svenskar var drabbade av migrän men många var ovetande om sin sjukdom. Migrän kännetecknades av perioder med återkommande huvudvärk, synrubbningar, illamående med kräkningar och allmänpåverkan. Under ett anfall blev personen inkapabel att utföra något. Syfte: Syftet med studien var att beskriva migränens konsekvenser för en persons livsvärld. Metod: Undersökningen var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och utfördes med hjälp av sju vetenskapliga artiklar.

Reklam är idag en naturlig del av vår vardag. Investeringarna i reklam växer för varje år som går och år 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett ständigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svårare för annonsörerna att nå fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, närmare bestämt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krävs då för att göra effektiv reklam och vad innebär egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtävling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen så hävdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.

Vår studie syftade till att beskriva och förstå lärares bakomliggande ställningstaganden till läxans funktion. Hur använde de läxorna? Varför användes de på det sättet? Vilken grund hade lärarna för sina ställningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgångspunkt i ett rangordningsformulär utdelat till tio lärare. Utifrån en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lärare arbetande i grundskolans tidigare år. Vi fann meningsskiljaktigheter kring läxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den används.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom från en lust att lära mig något som jag tidigare upplevt vara ett främmande språk: bildspråket graffiti. Jag hade även en vilja att undersöka en estetisk läroprocess på nära håll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att själv vara den lärande och den gestaltande var ett val som gav mig en närhet till min undersökning, vilket både har stärkt min analys och skapat en svårighet till distans. Den estetiska läroprocessen där skissernas roll fått ta stor plats, har bestått av både individuellt och socialt lärande, något som jag i en analys av lärandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lärandet borde ha fått mer plats, för det är främst bristen på det som skapat låsningar under projektets gång.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak.Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening.Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få.

Uppsatsens syfte är att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anställd i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vänsterrörelser där man arbetar utifrån en långtgående kritik av olika systemorättvisor. Frågeställningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstånd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motståndet blir, hur socialarbetare förhåller sig till den eventuella konflikt som detta motstånd leder till och hur det påverkar identitet/självbild att vara i motståndsposition. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett maktperspektiv på motstånd med hjälp av teorier om identitet kopplat till motståndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhället. Resultatet är att personer som är aktiva inom en utomparlamentarisk vänsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvägningar kring vilka motståndshandlingar de utför, och hur mycket de berättar på sitt arbete om sin politiska aktivism..

Personal i hälso- och sjukvård är ålagda att arbeta för att vården skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vårdkvalitet och omvårdnadskvalitet. Därför är det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvårdnad av god kvalitet. Genom att använda livsvärldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvårdnadskvalitet fångas. För att beskriva omvårdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner till närstående i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor. Informanterna bestod av åtta arbetsterapeuter inom primärvården. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Att vara informationskälla?, ?Att möjliggöra aktivitet?, ?Att vara vägvisare? samt ?Att vara tillgängligt stöd?.