Ruptur av det främre korsbandet (ACL) uppkommer ofta i samband med idrott. Personer som drabbats av ACL-skada kan under en lång tid uppleva instabilitetskänsla och begränsas i vardagliga aktiviteter och fritid. Behandlingen kan vara konservativ eller operativ, men oavsett behandlingsmetod krävs en stor insats av den enskilde för att komma tillbaka till tidigare aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att studera evidensen för olika träningsmetoder vid rehabilitering av främre korsbandsskada. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades.

Inom neonatalvården möter vi många barn som behandlas i NCPAP. Vård i NCPAP är en etablerad och i många avseende livsnödvändig behandling för neonatala barn, men innebär också risker för komplikationer som kan orsaka ett vårdlidande hos barnet. Dåantalet barn som överlever trots att de fötts mycket för tidigt ökar, ökar också antalet barn som behandlas lång tid i NCPAP. Syftet med studien är att kartlägga nässkador till följd av NCPAP-vård som kan orsaka vårdlidande hos neonatala barn. Metoden är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie.

Fotbollen är en av de mest skadedrabbade sporterna i Sverige. ACL-skada är den allvarligaste knäskadan med en lång rehabiliteringstid. Det har tidigare rått oenighet om förebyggande träning haft någon effekt på om en skada kan förhindras. Senare års forskning har visat att förebyggande träning har god effekt för att förhindra dessa skador. Undersöka kunskapen om förebyggande träning för att undvika främre korsbandsskador, samt undersöka kunskapen om skaderisken för främre korsbandsskador bland tränare för 14-15 åriga flickor inom Norrbottens, Göteborgs och Skånes fotbollförbund.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 år) deltog i studien. Testerna genomfördes vid två tillfällen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tilläggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att använda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvärde på 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfälle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfälle 2 av totalt 33 poäng.

Antioxidanter är kemiska ämnen som är kapabla till att förhindra oxidation av andra molekyler. Dessa ämnen återfinns i djur- och växtriket och tycks ha en skyddande effekt på cellvävnad genom att motverka skadliga oxidativa reaktioner. Antioxidanter används bland annat industriellt som tillsater i livsmedel och andra produkter i syfte att förhindra oxidativ degradering och bibehålla näringsvärdet i livsmedel. I vindruvor återfinns höga koncentrationer av naturliga antioxidanter, främst i form av fenoliska ämnen. På grund av att vinindustrin bidrar till stora mänger avfall, främst i form av druvrester, är det önskevärt att hitta en effektiv metod för att återvinna fenoliska antioxidanter från avfallet.I detta arbete användes lösningsmedel-extraktion för att extrahera fenoliska ämnen från pressrester av röda vindruvor av varianten Tempranillo.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för människor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts. .

Tidigare ansågs inte regler om det allmännas skadeståndsansvar vara så viktiga. Det var först genom skadeståndslagens tillkomst som det allmänna ålades ansvar för felaktig myndighetsutövning. I takt med samhällsutvecklingen har kravet ökat på en större skydd för den enskilde gentemot myndigheterna.Tidigare var möjligheterna mycket begränsade att erhålla skadestånd för skada som orsakats av en myndighets felaktiga information. Genom en lagändring som trädde i kraft 1999 gjordes en utvidgning av det allmännas skadeståndsansvar. Intentionen med utvidgningen var att bortse från kravet på att informationen lämnats ?vid? myndighetsutövning.

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lärare och föräldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvärvad hjärnskada.Ansatsen utgår från en metodtriangulering med intervjufrågor och enkätfrågor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkäter har skickats till föräldrar respektive lärare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador. Enkätfrågor till sju lärare och postenkäter med missivbrev har sänts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.Hälften av lärarna och föräldrarna som besvarat enkäten anser att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot ett barn med en förvärvad hjärnskada. De övriga lärarna och föräldrarna som besvarat enkäterna har varit något mer positivt inställda.Likaså finns det en viss samstämmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjärnskadade barns rehabilitering.

I detta arbete förklaras knäledens uppbyggnad och funktion, vad som sker vid muskelatrofi samt hur man kan åtgärda ett skadat korsband med olika sorters operationsmetoder och rehabilitering. Det tas även upp problem som kan uppstå för djurägaren under denna tid och exempel på hur man kan förhindra dessa. En intervju ägde rum i syfte att ge en inblick i hur hela förloppet, ifrån skada till rehabiliteringens slut, kan se ut ur en djurägares perspektiv. En djursjukskötare med goda kunskaper om rehabilitering intervjuades också och gav exempel på hur muskelatrofi kunde rehabiliteras efter en korsbandsoperation..

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som analysmetod.