Evidensvärderade träningsmetoder vid främre korsbandsskada
En litterturstudie
Ruptur av det främre korsbandet (ACL) uppkommer ofta i samband med idrott. Personer som drabbats av ACL-skada kan under en lång tid uppleva instabilitetskänsla och begränsas i vardagliga aktiviteter och fritid. Behandlingen kan vara konservativ eller operativ, men oavsett behandlingsmetod krävs en stor insats av den enskilde för att komma tillbaka till tidigare aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att studera evidensen för olika träningsmetoder vid rehabilitering av främre korsbandsskada. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och skattades enligt PEDro-scale och översattes sedan till SBUs kvalitetsbetyg. Artiklarna delades in i grupper utifrån träningsmetod och sammanställdes sedan till evidensstyrka enligt SBUs gradering. Resultat: Träningsmetoderna delades in i åtta olika grupper: proprioceptiv träning, träning i öppen eller sluten kinematisk kedja, tränings med ortos, träning med restriktion, tidig eller fördröjd start för styrketräning, accelererad träning, hembaserad eller övervakad träning och specifika träningsprogram. Det fanns ett begränsat vetenskapligt underlag för proprioceptiv träning i jämförelse med styrketräning vid främre korsbandsskada. Ett begränsat vetenskapligt underlag fanns även för träning med mjuk ortos och träning utan ortos vid främre korsbandsskada i jämförelse med fast ortos. För övriga träningsmetoder fanns otillräckligt respektive motsägande vetenskapligt underlag. Konklusion: Underlaget för träningsmetoder vid främre korsbandsskada är otillräckligt och fler högkvalitativa studier behövs.