Sökresultat:
951 Uppsatser om Ovanćker - Sida 62 av 64
Plats för möten, upplevelse och aktivitet : mötesplatser i det gröna offentliga rummet
Stadens offentliga rum i form av parker och grönstrÄk Àr platser som har betydelse bÄde för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det Àr platser dÀr mÀnniskor kan fÄ olika intressen tillfredsstÀllda och miljöer dÀr mÄnga olika former av relationer kan Àga rum. Det Àr hÀr mÀnniskor
kan trÀffa likasinnade för en specifik aktivitet, trÀffa nya mÀnniskor för alltifrÄn tillfÀlliga till djupare relationer samt kÀnna gemenskap med andra i omrÄdet. Dessa miljöer Àr alltsÄ viktiga mötesplatser pÄ mÄnga olika
sÀtt för mÄnga olika mÀnniskor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen mÄste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och
funktionsinriktade planering har gjort.
Inflyttningen till stÀderna stÀller idag större krav pÄ de offentliga miljöernas mötesplatser.
Hur stÄr det till med tron? : En kvalitativ underso?kning om gudsbilder hos ansta?llda i Svenska kyrkan.
Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.
En studie om evakuering frÄn tÄg : Identifiering av problem- och förbÀttringsomrÄden
Studien Àr genomförd inom ramen för ett forskningsprojekt med titeln ?Evakuering frÄn tÄg ? MTO-perspektiv, erfarenhetsÄterföring och riskidentifiering?, som genomförts pÄ uppdrag av Banverket. Inom projektet har en datainsamling genomförts hos olika svenska jÀrnvÀgsföretag frÄn september 2005 till juli 2008. Dessa data har sammanstÀllts och analyserats, och redovisas i denna rapport.Syftet har varit att identifiera och analysera problem- och förbÀttringsomrÄden genom att samla in data frÄn ett stort antal genomförda evakueringar och frÄn olika datakÀllor. Materialet syftar dÀrmed till att ge underlag för jÀrnvÀgsföretag och trafikledning för att förbÀttra hanteringen av evakueringar, sÄvÀl nÀr det gÀller sÀkerhet, som personalens arbetssituation och omhÀndertagande av resenÀrer.FrÄgestÀllningarna har berört kommunikation, information, resenÀrers behov av hjÀlp, utrustning och hjÀlpmedel, rutiner, personalens utbildning och trÀning samt hur ombordpersonalen och resenÀrerna har upplevt evakueringssituationen.Den huvudsakliga datainsamlingen har bestÄtt av enkÀtdata frÄn ombordpersonal och resenÀrer.
GÄr det att skapa ett gynnsamt företagsklimat, med offentliga politiska instrument?
Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.
Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor : en fÀltundersökning
I denna fÀltstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till
mjölkkor förhÄller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt,
sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gÄrdar. PÄ dessa
gÄrdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens
och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur
foderfraktionerna pÄverkar vÄra sju hypoteser.
VÄra sju hypoteser var:
1. Partikelstorlek pÄverkar gödselkonsistensen. Större andel smÄ partiklar ger lösare
gödsel.
2.
Miljöbelastning vid förtida utbyte av enstegstÀtad putsfasad : Orsakad av fuktskador
NÀr en konstruktion blir fuktskadad pÄverkas de ingÄende materialen pÄ olika sÀtt och i vissa fall uppstÄr sÄ kallad mikrobiell tillvÀxt som kan pÄverka mÀnniskans hÀlsa. Det finns studier om hur mÀnniskor reagerar pÄ sÄdan mikrobiell tillvÀxt, hur materialen pÄverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns Àr hur miljön pÄverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion.UtifrÄn ovan nÀmnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts. Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsÀkerhetsprojektera rÀtt utifrÄn ett miljöperspektiv, och att fÄ faktiska siffror pÄ hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion.Rapporten Àr avgrÀnsad till en putsad enstegstÀtad regelvÀgg som Àr uppbyggd enligt följande: utvÀndig puts, putsbÀrare av EPS, vindskyddsskiva, trÀreglar med mellanliggande vÀrmeisolering, luft- och ÄngspÀrr och invÀndig skiva. MiljöpÄverkan har berÀknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. KoldioxidutslÀppen för de ingÄende materialen har i största möjliga mÄn beaktats och berÀknats utifrÄn rÄvaruutvinning, transport av rÄmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen.
SkadestÄnd och pactum turpe : FörtjÀnar kriminella rÀttsordningens skydd?
Det Àr faststÀllt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sÄdan skall ersÀttas avvÄllaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadestÄndslagen1 (SkL). Men vad gÀller om pengarnasom stulits frÄn en person, har intjÀnats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande Ätnjuta en rÀtt att erhÄlla skadestÄnd som ersÀttning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen pÄ en ansenligsumma pengar som han inbringat frÄn ett narkotikabrott. Han krÀvde dÄ tjuven pÄ skadestÄndför sin förlust, varvid tjuven invÀnde att nÄgon skadestÄndsskyldighet ej förelÄg pÄ grund avatt pengarna som stulits direkt hÀrrörde frÄn ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frÄgan imÄlet rörde sÄledes huruvida den omstÀndighet att pengarna hÀrrörde frÄn ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmÀnna rÀttsgrundsatser inom svensk avtalsrÀtt framgÄr att en talan kan avvisas pÄ grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Ărebro
Aspholmen Ă€r ett av Ărebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Ărebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Ărebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
Psykisk ohÀlsa - ett brukarperspektiv pÄ nÀrstÄendes delaktighet inom vÄrd, behandling och övriga insatser
Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.
Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats : Faktorer som pÄverkar trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter
I Sverige anvÀnds nollvisionen som strategi för att forma ett sÀkert vÀgtransportsystem. Nollvisionen innebÀr att mÀnniskor inte ska dödas eller skadas i vÀgtrafiken dÄ det anses oacceptabelt att vÀgtrafiken krÀver mÀnniskoliv. För att förhindra olyckor vidtas ÄtgÀrder, men hÀnsyn mÄste tas till att mÀnniskor gör misstag varför ocksÄ nollvisionen accepterar olyckor men inte sÄdana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön dÄ de i regel Àr mindre utrymmeskrÀvande Àn traditionella trafikplatser sÄsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation pÄverkar trafiksÀkerheten Àr pÄtaglig. De förekommer vanligen i tÀtortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna fÄ stora konsekvenser.
KĂ€nsla av sammanhang - hur mĂ„r ungdomarna? : En undersökning av KĂ€nsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Ăstersund
Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.
Beskattning av bostÀder : Hur pÄverkar de nya beskattningsreglerna den skattskyldige sett utifrÄn skatterÀttsliga principer och utifrÄn de krav som skall stÀllas pÄ en god skattelagstiftning?
Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Ărebro
Aspholmen Ă€r ett av Ărebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Ărebro
city. NÀr stadsdelen började utvecklas som ett industriomrÄde under 1950- och
60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Ărebro vuxit har dock
omrÄdets placering förÀndrats frÄn att ha varit perifer till att ha blivit
central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större
omfattning flyttat ut frÄn stadsdelen till lÀgen utanför staden. Allt fler
företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
?Vi dras allihop över en kam, samhÀllet tvingar en att vara i försvarslÀge?? : nio kurdiska förÀldrar berÀttar om sina uppfattningar om könsroller
Syftet med denna uppsats Àr att belysa nio kurdiska förÀldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. FörÀldraskapet Àr ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förÀndrats hos förÀldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive mÀn gÀllande könsroller? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att synliggöra förÀldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning Àr utförd och skriven utifrÄn kvalitativ forskningsmetod och Àr baserad pÄ intervjuer eftersom detta perspektiv Àr mest lÀmpligt för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.Den utgÄr frÄn att det finns flera verkligheter som inte Àr objektiva, utan att det Àr individens egna subjektiva upplevelser som fÄr avgöra vad som Àr verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger pÄ intervjuundersökningen.Det svenska samhÀllet tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nÀmligen mÀnniskor med utomnordiskt ursprung, dÀr bland har den kurdiska folkgruppen fÄtt uppmÀrksamhet de senaste Ären.
NÀrklimat vid avvÀnjning av smÄgrisar :
SUMMARY
Several studies have shown that weaning pigs are in great need of heat. The reason for this is
mainly because the pigs are given very little feed just after weaning. Some of the pig producers
of today have tried to get along with these problems by building some kind of hut for the
pigs. Some of these pig houses have been included in this study.The study has shown shortcoming
functions for the pig cottage. The expected heat increase has not occurred.