I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling.

This master thesis is an attempt to study the joint-use solutions between the public library and the public preschool in the local district Kristineberg in the community of Borås. The two main questions are; what kind of joint-use library is the activity at Kristineberg? What kind of advantages and disadvantages do the actors experience from the joint-use activity at Kristineberg? The analysis is based upon the interviews with eight informants with different connections to the joint-use library and public preschool. I also use documental analysis and literature studies. Relevant theories, such as Andersson´s and Skot-Hansen´s analysis of the role of the public library and Bundys, Imhoff´s and Dornseif´s theories about joint-use libraries are presented and later used in the analysis.

AbstractThe purpose of my study is to examine the experiences and opportunities to support teachers in preschool to help children in vulnerable environments, a good self-esteem. Hindberg (1999) writes that of all children today are growing up in Sweden, so ten percent live in families where there is abuse. According Pousette (2011) as the National Public Health Institute has a new appreciation for families where there is hazardous and this means that drinking or abused so much that it can become an addiction. They appreciate the investigation that twenty percent of all children in Sweden are growing up in these conditions.The results show that teachers' work is about building a sense of security in the children, both the teacher and the environment. It also shows that teachers believe that it is important to work with the self-esteem of all children, but especially children living in abusive families.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och på vilket sätt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och får möjlighet att använda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och den teoretiska bakgrunden utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna på förskolor är vanligtvis spontana och initieras av både vuxna och barn. Förskollärarna är positivt inställda till musik men det förekommer en osäkerhet om den egna kompetensen inom ämnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lära sig något annat, och inte som ett mål i sig. Förskollärarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgång till material av olika slag, som exempelvis instrument.

AbstractThe purpose of my study is to examine the experiences and opportunities to support teachers in preschool to help children in vulnerable environments, a good self-esteem. Hindberg (1999) writes that of all children today are growing up in Sweden, so ten percent live in families where there is abuse. According Pousette (2011) as the National Public Health Institute has a new appreciation for families where there is hazardous and this means that drinking or abused so much that it can become an addiction. They appreciate the investigation that twenty percent of all children in Sweden are growing up in these conditions.The results show that teachers' work is about building a sense of security in the children, both the teacher and the environment. It also shows that teachers believe that it is important to work with the self-esteem of all children, but especially children living in abusive families.

When being in preschool, I have come across children who I have had difficulties to really meet, and I have felt that the communication between me and the child has been deficient. Since I believe that the meeting of child and pedagogue is essential to learning and development, I find this an important subject of further study.The purpose of my study is to investigate if, and how, teachers regard a possible connection between language capability and behaviour. Furthermore I investigate how they work with language acquisition and communication, and what argument the pedagogues have for this work.To answer these questions I have interviewed two pedagogues who have great knowledge and experience of this subject, and also have special interest in children?s language and communication.In my literary review I give an account of how language acquisition is described in literature, and then compare it with how language impairment reveals. I also describe earlier research on how to work with language development, and what the national curriculum for preschools (Lpfö 98) say on this topic.The result shows that my informants divide in their view of how to connect language capability to behaviour.

The purpose of this study is to improve our understanding of how immigrant children become included in some preschools. With immigrant children we meant those children who immigrated to Sweden. In order to achieve our purpose we have chosen to find out some educators' perceptions about inclusion and which strategies they use to include immigrant children.To realize the study purpose, we have chosen to use qualitative interviews as a method. We conducted interviews with sex educators who worked in two preschools. The empirical materials we got from the interviews formed the basis for our analysis.The analysis of our collected data was based on our theories and conceptions.

Studien syfte var att undersöka och beskriva skilda uppfattningar av konflikter mellanbarn och dess hantering i förskolan hos förskollärare. Studien är en kvalitativ studiemed en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer av ett antal förskollärare.De frågeställningar som låg till grund för studien var: Hur ser förskollärare påkonflikter mellan barn i förskolan? På vilket sätt hanteras återkommande konflikter? Påvilket sätt kan förskolläraren få stöd i sitt sätt att hantera konflikter?Det framgår av resultatet att förskollärare i studien har erfarenheter av konfliktereftersom de möter dem dagligen på förskolan. Dessa erfarenheter ligger till grund förhur de agerar i sin yrkesroll. De ser gärna att barnen själva hanterar konflikter ochagerar när de anser att behovet finns.

Syftet med det självständiga arbetet var att undersöka hur äventyrspedagogik tillämpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jämföra dessa pedagogiker kan man få syn på likheter och skillnader som motiverar tillämpningens betydelse för barns lärandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö på en av förskolorna, där två förskollärare hade teoretiska kunskaper inom äventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förälder deltog som observatörer i äventyret. Utöver dessa deltog två studenter från förskollärarutbildningen, Stockholms universitet som också är författarna till denna undersökning.

The aim of this study is to examine how social workers and pree-school teachers resonate about their experiences of cooperation with each other, in relation to maltreated children and the duty to report. Several studies show that there is a difference between how many children that is suspected of maltreatment and how many that are reported to social service. In Sweden, pre-school staff are obliged to notify the suspicion of child abuse according to 14: 1 SoL, but previous research indicates that the obligation to declare is not used to the extent that it should. One reason for the low notification rate is  the interaction between preschool and the social services shortcomings.Therefore, we believe it is relevant to examine how the cooperation really looks like between the organizations, when the child is being abused or at risk of suffering. The results of the study are based on qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers and four administrators.

Sports facilities are a highly unexplored field, and as of the autumn 2008 no research is being conducted about sports fields at Swedish architecture universities. Very few people recognize the sports field as an area for the architecture profession, and to gain more information about sports fields I have discussed the subject with people with connections to architecture and/or sport. The sports field represents a type of sports facility, a permanent football and/or bandy field surrounded by running tracks with appropriate measurements. Like the city?s physical environment, the sports field is a public place, where outdoor activities take place.

The national curriculum states that the school actively should promote that women and men have equal rights and opportunities and that there is a responsibility to counteract traditional gender patterns. However do research observations show that teachers often treat girls and boys differently. Studies show that the teachers are influenced by their conceptions and their expectations of gender behavior. The aim of this study is to examine how teachers in preschool and primary school discuss gender awareness and how they state that they work with gender awareness according to the curriculum goals of counteracting the traditional gender patterns.The study is inspired by the phenomenographic research approach and the empirical material has been collected by qualitative interviews with eight teachers in preschool and primary school. The empirical material has together with earlier research and theories been analyzed and discussed in order to reach a conclusion.

Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap och insikt om hur förskollärare tänker om föräldrasamverkan. Hur värderar de samarbetet, vilken betydelse har den och hur utformas den. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever och värderar förskollärare samarbetet med föräldrar på förskolan? Finns det faktorer som kan underlätta/ försvåra samarbetet med föräldrar? Vilka samarbetsformer kan föräldrasamverkan ta sig uttryck i?För att besvara mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på olika förskolor i två medelstora kommuner.Mitt resultat visar att föräldrasamverkan är viktig och värderas som något man inte kan vara utan. Det är främst barnet som vinner på ett fungerande föräldrasamarbete, då det bidrar till barnets trygghet och utveckling.

The pedagogista is a new professional role in Swedish preschools. Some people question the role, which originates from Italy, since it is believed to carry out a pedagogical leadership that belongs to the head of the preschool according to the curriculum and the Education Act. Consequently, there is cause for examining what pedagogical leadership means in an organization with a pedagogista. However, re- search has shown the success of distributed leadership within schools. Hence, it ?s interesting to find out whether the pedagogical leadership of the pedagogista could be understood as distributed leadership and what that would implicate.The purpose of this thesis is to explain and understand the pedagogical leadership of the pedagogista.

Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.