Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Inom hälso- och sjukvården är patientsäkerhet ett högaktuellt ämne. Läkemedelshantering är en av sjuksköterskans huvuduppgifter där det varje år sker misstag som kan leda till vårdskada för patienten. För ökad patientsäkerhet är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika faktorer som påverkar säkerheten vid läkemedelshantering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar patientsäkerheten i samband med läkemedelshantering. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån tre huvudkategorier: organisationsfaktorer, informations- och kommunikationsfaktorer samt stödsystem. Faktorer som minskade patientsäkerheten var: låg bemanningsnivå, hög arbetsbelastning, övertidsarbete, dysfunktionella beredningsrum, otydliga arbetsrutiner, otillgänglig information, otillräcklig kommunikation och otydliga läkemedelsordinationer.

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mån dessa anpassats för någon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lämpar sig för texter med en väl avgränsad domän och vars språk gärna går att begränsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmärksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som myndigheter bör hålla sig till skiljer sig från andra svenska skrivregler och hur svårt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att få en överblick av hur de var uppbyggda.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärare förmedlar normer och regler till barngruppen vid den planerade samlingen i förskolan. Studien har tagit utgångspunkt ifrån Lena Rubinstein Reichs (1993) avhandling om samlingen i förskolan. Utifrån videoobservationer av samlingssituationer och intervjuer i form av stimulated recall visar det sig att samlingen har förändrats i jämförelse med Rubinstein Reichs avhandling. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av olika tillvägagångssätt när det kommer till struktur och innehåll. En av förskolorna har samlingar där barnen själva väljer om de vill delta eller ej.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

I ett samhälle med ökad globalisering blir regler angående den internationella privat- och processrätten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka går att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel är lagvalsfrihet. Det finns dock bestämmelser i konventionen som inskränker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler är ett exempel på detta och är även uppsatsens huvudämne.

Sammandrag Syftet med vår uppsats är att undersöka hur elever upplever regler i sin skolmiljö, där skolkultur och ungdomskultur möts varje dag. Underlaget har vi hämtat genom enkäter och intervjuer på fyra olika gymnasieskolor. Vi har valt att använda två olika metoder för att få ett bredare datorunderlag. Enkäter har gjort att vi fått ut svar som är kvantitativa medan intervjuerna har gett svar som är kvalitativa och har ett djup som man inte går att få ut av enkäter. Elever och lärares åsikter har gjorts synliga angående regler om media användandet, kläder och språk i skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser på måltidens funktion i förskolan, vilka regler som råder och om barnen har något inflytande under måltiderna. Vårt intresse för detta ämne väcktes då vi läst en artikel i Lärarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under måltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde därför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger på en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna väljer att lägga stort fokus på regler som enbart är gjorda av vuxna, vilket även tidigare forskning påvisat.

Syftet är att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvåldets orsaker. Frågorna är: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvåldet? Hur rimliga är uppfattningarna? En kvinna på Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvåldet under några månader hösten 2005 i Luleå. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvång tas upp.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna på skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhåller de sig till belöning och påföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors åsikter? Undersökningen genomfördes på elever i årskurs 7-9 med hjälp av en strukturerad enkät som fylldes i under skoltid. På alla frågorna som ställdes till fick eleverna välja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte så viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor..

Rapporten som följer är en analys av en metod som genererar regler från neurala nätverk. Metoden heter VI-Analysis (Validity Interval Analysis) och är framtagen av Sebastian B. Thrun [Thrun]. VI-Analysis arbetar på det sättet att det neurala nätverket ses som en svart låda där endast de inputvärden och outputvärden som finns i nätverket används som underlag när regler ska genereras. Dessa inputvärden och outputvärden kommer sedan att få tillåtna intervall av VI-Analysis.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Denna uppsats är en fallstudie av Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa är att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpåverkan. SÖRAB:s miljöredovisning innehåller ingen finansiell information vilket gör det svårt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Även KPMG har intervjuats för att ge en allmän bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lätt att få klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.