Lärarutbildningskommittén fick våren 1997 i uppdrag av regeringen att lägga fram ett förslag om en förnyad lärarutbildning. Betänkandet, att lära och leda en lärarutbildning för samverkan och utveckling, var klart våren 1999 och förslaget lämnades ut på remiss till olika instanser bland annat till de olika förbunden (Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Kommunförbundet). Hösten 2001 startade den förnyade lärarutbildningen på landets högskolor. Vår undersökning är att undersöka vad som låg bakom när regeringen beslutade sig för att förändra lärarutbildningen och vad den förnyade lärarutbildningen kommer att innebära för yrkesgruppen fritidspedagoger. Vi har genom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och granskning av remissvaren från de olika förbunden (se ovan) sökt svar på våra frågeställningar.

Syftet med denna uppsats är beskriva, analysera och diskutera samverkan på Arenastaden i Växjö. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och bygger på en teoretisk tolkningsmodell som innefattar fyra kategorier: Samarbete, mål och syfte, kommunikation och risker. Modellen är skapad av studieförfattarna med stöd i den tidigare forskningen. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa och induktiva semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna är Växjö kommun och arenaägande idrottsföreningar på Arenastaden.Resultatet kan summeras med att det idag finns en samverkan som av respondenterna ses som positiv, men med stor utvecklingspotential.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna använder, påverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer påverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över två avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkätundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar på en tendens att de respondenter som använder sig av ett fåtal copingstrategier har en lägre skattad stressnivå, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte påverkar antalet använda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet använda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar även att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande på arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivån och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som påverkade den skattade stressnivån.Nyckelord:.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier studera hur erfarenheter omsätts till förbättringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet så att rätt kvalitet kan uppnås.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjälp av textanalys och intervjuer jämförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbättring för att uppnå rätt kvalitet på förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsättningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rätt kvalitet men det finns brister i förutsättningarna för att systematiskt använda erfarenheter för att utvärdera, anpassa och förbättra kvaliteten på insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta är att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter från insats och förbandsverksamheten. Detta innebär också att behovet av anpassning och förbättringar inte kan identifieras baserat på ett brett underlag av erfarenheter från verksamheten underifrån. Kopplingen mellan förbättring av kvalitet och planering är otydlig vilket innebär att förändringar av förbandsspecifikationer och målsättningar inte är helt säkerställt när behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

I Skolverkets skrift Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 står det att läsa att skolorna bör sträva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling på ett framåtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krävs i strävan att nå målen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett från riksdag till kommun och till den enskilda skolan. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och Utbildningsnämnden, huvudmän (rektorer) samt verksamma lärare inom en utvald kommun. Vi är intresserade av hur överlämningen av IUP sker mellan årskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.

Denna studie är en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur de anställda inom Halmstads kommun använder sig av visionen ? Halmstad 2020 och värdegrunderna den vilar på i sitt arbete. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om kommunikation, värdebaserat och expressivt ledarskap, ledarskap i politiskt styrda organisationen samt Human Resources. Totalt har vi genomfört två informantintervjuer, samt tio intervjuer inom två olika förvaltningar i kommunen. Vi har även tagit del av olika dokument som har legat till grund för vår studie.

Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för ansvarstagande i relation till nätmobbning på högstadiet. Jag har studerat förväntningar på hur ansvaret för nätmobbning hanteras enligt den statliga nivån, det vill säga: skollagen, diskrimineringslagen, värdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot kränkande behandling?. Hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den lokala nivån, det vill säga: tre skolors ?Plan mot kränkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den individuella nivån, det vill säga: vad har elever och lärare för erfarenheter och åsikter om ansvar för nätmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkätundersökningar med lärare och elever, analyserat de ovan nämnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som är ansvar och vad som är mobbning.

Denna uppsats på C-nivå, som en del av Försvarshögskolans Chefsprogram, har som syfte att bidratill en ökad förståelse för styrningsproblematiken och den problematiska relationen mellanstatsmakten och Försvarsmakten.Den huvudsakliga metoden i denna uppsats empiridel är en form av kvalitativ textanalys av regeringensPlaneringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag och det dokument som kommunicerarmed denna vilken är Försvarsmaktens budgetunderlag för att undersöka om det finnsmissförståelse mellan av statsmakten ställd uppgift och av Försvarsmakten uppfattad uppgift.Dessa dokument är också det huvudsakliga källmaterialet. Andra dokument som används är t exregleringsbrev och propositioner.Uppsatsens övergripande frågeställning är huruvida regeringens styrning är otydlig eller svårtolkadeller om Försvarsmakten inte förstår vad regeringen vill? Den mera konkreta frågan är; Finnsdet missförståelse mellan av regeringen ställd och av Försvarsmakten uppfattad uppgift?Avslutningsvis presenteras möjliga tolkningar av hur vi kan förstå den problematiska styrningen.Planeringsanvisningarnas krav på Försvarsmaktens förmågor är analyserade mot Försvarsmaktenssvar i budgetunderlagen för åren 2005, 2006, 2007 och 2008..

Syftet med studien är att söka förståelse för hur rekryteringsföretag och kundföretag kommunicerar för att rätt kandidat skall bli anställd. Frågeställningarna som vi avsåg besvara var hur kommunikationen sker mellan rekryteringsföretag och kundföretag, hur respektive part säkerhetsställer att de har förstått varandra samt vilka störningar som kan finnas i kommunikationen mellan parterna. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av två rekryteringsföretag samt fyra kundföretag i Halland. De rekryteringsföretag som valts arbetar enbart med rekrytering.

Under senare år har miljömedvetenheten ökat bland politiker och i näringslivet. I dagens samhälle är hållbar utveckling ett allt viktigare begrepp. Det är för många företag viktigt att visa sitt miljöarbete, exempelvis för att skapa legitimitet hos intressenter och i samhället. Företagets miljöarbete kan skrivas ner i en miljöredovisning som sedan förmedlas till intressenterna. Lagen som reglerar miljöredovisning är otydlig och berör dessutom inte alla företag.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

Denna uppsats bygger på fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer från OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förståelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance använts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt även intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskällor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges även sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.