Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett områdesperspektiv där Hjällbo får stå som exempel. Frågeställningarna rör vad segregation är, vad den beror på, vad den kan få för konsekvenser och om den alltid är negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara våra frågeställningar. Till stor del är uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsområdet både i Sverige och internationellt.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Titel Hur fakultetsstärkande är plattformar? Ett arbete om vad förändringsprocesser som plattforms- projektinnebär för kommunikation och identitetstillhörighet på Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet är att undersöka om, och i sådant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anställda på Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom två plattformar. Fördelade på:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna är ett sätt att luckra upp gamla strukturer.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor i Västerbottens län. Vi ville ta reda på vad de lägger fokus och tid på i sitt arbete samt om de har några sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvägledare. Detta då tidigare forskning pekat på att vägledare är missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus från det egentliga uppdraget. I arbetet har vi även fokuserat på studie- och yrkesvägledningens utveckling och utformning från 70-talet fram till idag med fokus på samhället, vägledaren och arbetets innehåll.De frågeställningar som vi behandlar i detta arbete är vägledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Vi har även valt att skriva om de mål- och styrdokument som finns för verksamheten.

Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av läsaresuppfattningar om journalister på Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar på hur socialamedier har påverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur läsare uppfattar journalister på socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka läsares uppfattningar och föreställningar omjournalister aktivitet på sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med människor som följer journalister påTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanläsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet på Twitter.

Kommuner är organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven på effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar på förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mål och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnås krävs någon form av styrmedel eller styrmodeller. Användning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock påvisat svårigheter då en kommunal organisation består av politiker och tjänstemän vilka i grunden har skilda föreställningar om vad som är viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur politiker och tjänstemäns skilda föreställningar, om vad som är viktigt med verksamheten, påverkar användandet av det balanserade styrkortet i Luleå kommun.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt av upplevda aktivitetsbehov samt arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse inom palliativ vård.Metod: Datainsamlingen genomfördes via systematisk litteratursökning i databaser vid Luleå tekniska universitet där även manuella sökningar genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar, vilka var kvalitativa och kvantitativa, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån likheter och skillnader i relation till syftet.Resultat: Resultatet visade på vilka aktivitetsbehov palliativa klienter har men även vilka behov som inte blir tillgodosedda. Vidare beskrivs vilka arbetsterapeutiska interventioner som genomförs och dess betydelse för klienter, anhöriga och vårdare. Här visade även resultatet påvikten av att inkludera anhöriga och vårdare till den palliativa klienten i bedömning och genomförandet av interventioner. Det framkom att olika interventioner hade olika betydelser för klienterna.

Enligt Utbildningsdepartementets läroplan från 1994 (Lpo-94) har skolan ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för sin utbildning. Undervisningen ska därför anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Detta kan innebära att några eller någon av våra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lärare får därmed ytterligare en person att relatera till i vår yrkesutövning. Vi fann därmed ett personligt intresse i att öka våra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förväntas samarbeta med oss lärare.

Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av läsaresuppfattningar om journalister på Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar på hur socialamedier har påverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur läsare uppfattar journalister på socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka läsares uppfattningar och föreställningar omjournalister aktivitet på sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med människor som följer journalister påTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanläsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet på Twitter.

Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att analysera och diskutera hur idrottslärare samt en person som är ansvarig för grundsärskolefrågor på Skolverket, resonerar kring betygsättning och skriftliga omdömen i idrottsämnet på grundsärskolan. Detta ska besvaras genom följade frågeställningar: Hur upplever idrottslärare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hälsa i grundsärskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsärskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsämnet på grundskolan och grundsärskolan? Vad utmärker idrottsämnet avseende bedömning och inkludering i jämförelse med andra ämnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begränsar bedömningen av eleverna på grundsärskolan i idrottsämnet?MetodKvalitativa intervjuer valdes för att få en mer djupgående inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hälsa på grundsärskolan..ResultatLärarna ger motsägelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen är bäst för eleven på grundsärskolan. Personen på Skolverket förespråkar dock att betyg vore bäst för både eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform är lika, det är i bedömningen som skillnaden finns. Kravet på E-nivån i grundsärskolan är relativt lågt anser lärarna och personen på Skolverket.

Socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien är att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det är som gör att socialsekreterare stannar på sin arbetsplats. Detta då den senaste forskningen såväl internationellt och nationellt har fokuserat på faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar på sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbättringsarbete.

Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av läsaresuppfattningar om journalister på Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar på hur socialamedier har påverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur läsare uppfattar journalister på socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka läsares uppfattningar och föreställningar omjournalister aktivitet på sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med människor som följer journalister påTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanläsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet på Twitter.

Syfte: Syftet är att försöka urskilja samband mellan hushålls socioekonomiska faktorer och efterfrågan på specifika bostadsattribut. Vår frågeställning är: Finns det samband mellan vilka specifika attribut som efterfrågas hos bostadsrätter och hushålls socioekonomiska faktorer? Vår förhoppning är att åtminstone få en indikation på vad olika typer av hushåll efterfrågar.Metod: Denna studie baseras på en databas bestående av bostadsrättsförsäljningar som skett i Gävle under år 2008 samt socioekonomisk information om de hushåll som förvärvat dessa bostadsrätter. För att estimera hushålls efterfrågan på ett specifikt bostadsrättsattribut har en tvåstegsmetod använts. I ett första steg avslöjas de underförstådda marginalpriserna av bostadsrätters egenskaper med hjälp av den hedoniska metoden.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.