Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte från ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater.

This paper will portray the differences and similarities that exist between students whoattended the Swedish School of Library and Information Science in Borås.The study is based upon quantitative information gathered from a survey which wasdistributed to first-year students in Borås in the auturnn term 1994. A total of 77 studentsresponded to the survey.We also do a comparative study of the students at all the library programs in Sweden.This is partially based on the findings by a thesis prior to this one by the authorsSvalstedt and Österdahl.We found that the students in Borås differ mainly in their personal histories and backgrounds.When it comes to their attitudes towards the profession and educationalmatters they are similar. Further we found the same to be true in our comparison of thelibrary programs in total..

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan få en person att bestämma sig för konstnärsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnär som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat på de narratologiska metoder som konstnären/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt självbiografiska verk En liten konstnär (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, på väg mot en teori (1992)..

FC Rosengård driver Framtidsprojektet som en del i sitt integrationsskapande arbete. Projektet följer två klasser från Rosengårdsskolan från sjunde klass till första året på gymnasiet, där meningen med projektet är att vara förberedande inför gymnasieval, förberedande inför yrkesval, att ge en inblick i föreningslivet och att ge deltagarna en meningsfull fritidssysselsättning. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur de delaktiga inom projektet upplever Framtidsprojektet och vilken utveckling av deltagarna som anses ske. Resultaten visar att respondenterna inte upplever Framtidsprojektet som ett integrationsprojekt utan som ett skolprojekt som skulle kunna drivas på vilken skola som helst. Det finns dock anledningar till att detta stöd behövs mer på Rosengårdskolan än andra skolor. Många elever beskrivs inte ha förstått skol ? eller betygsystem och många anses sakna vuxenstöd utanför skolan gällande sin skolgång.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstå vilka kunskaper som krävs, kan leda till en känsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning på området väckte mitt intresse av att närmare undersöka hur några ungdomar på det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förståelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? Hjälper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rätt" arbete? Eleven på HP ska enligt riktlinjerna få grundläggande kunskaper för arbete inom yrkesområdet och insikt i de villkor som gäller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som ställs på en kommande arbetsplats.

This thesis will portray the different types of students at the programs of library studiesin Lund and Umeå.The study is based upon quantitative information gathered from a survey, which wasdistributed to first-year students in Lund and Umeå. The survey was followed by qualitativeinterviews with four students, and with the director of studies from each school.The study shows that the programs, as we11 as the students, are very similar, althoughthere are some minor differences. It seemed that the students at Umeå were moreinterested in culture than those at Lund.A certain connection between the aim at information and the ownership of a computercould be detected. The sex of the students played a major part in their choice of education.The attractors and facilitators, used by Lortie in his study, could also be appliedto the students at the program of library studies in our thesis..

Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades.

Att vara skådespelare är ett yrke som kräver stort engagemang, både fysiskt och psykiskt. Skådespelaryrket sker i en kreativ process som bygger på samarbete och gemenskap. Teaterföreställningar är magiska ögonblick som inte går att reproducera. Forskning kring skådespelares yrkesverksamhet är begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skådespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger.

Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ?en i gänget?.

Vi ansvarar för och utbildar våra elever under tre års tid därefter släpper vi ut dem i yrkeslivet eller till fortsatta högre studier och önskar dem lycka till. Kontakten bryts. Arbetet är gjort utifrån en kvalitativ studie och med hjälp av en enkätundersökning med förtryckta svarsalternativ samt plats för egna kommentarer. Enkäten skickades till samtliga elever i två klasser som avslutade studierna på Hotell- och Restaurangprogrammet olika år och på skilda platser i landet. Vårt syfte med arbetet är att vi som lärare ska få kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver ändra på vår undervisning i framtiden. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att elevens syn på Hotell- och Restaurangprogrammet samt sin nuvarande situation inte skiljde sig nämnvärt beroende på vilken del av landet eleven bor..

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens arbetssituation har förändrats under dennes yrkesverksamma år. Vi ville även ta reda på vilka faktorer som påverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört.Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få veta hur pedagogen ser på sin arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fåtal enkla och tydliga frågor. På så vis fick vi personliga och utförliga svar från våra informanter. Vår teoretiska grund baseras på forskning inom stress och samhällsförändring.Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin arbetssituation.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ?kärnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval.

Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval.