Sökresultat:
3626 Uppsatser om Ostrukturerad intervju - Sida 45 av 242
Synliggör din dolda kompetens! : Några kommuners syn på flyktingars kompetens bedömning
Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål.
Den terapeutiska relationen : en fenomenologisk studie
Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod.
Att erövra språket ? En studie om läsinlärning genom Kiwimetoden
BAKGRUND: Vi har beskrivit vad Kiwimetoden innebär och var den har sina rötter.Vi har skrivit allmänt om språkutveckling samt tidigare forskningkring läsinlärning. Undersökningens teoretiska ram består avVygotskijs sociokulturella perspektiv och Deweys demokratiskaperspektiv.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka en specifikundervisningsmetod för språkinlärning. Vi har valt att avgränsaspråkinlärningen till att gälla läsinlärning. Den undersökningsmetod vivalt att undersöka kallas Kiwimetoden.METOD: Studien är en kvalitativ fallstudie med inspiration från denetnografiska metoden. Som datainsamlingsverktyg har vi använt ossav intervju och observationer.
Stabiliteten över tid i begreppen tidsperspektiv ochsubjektiv tidsestimation
Denna studie ämnade följa upp deltagare från en tidigare studie efter ett årstid med syfte att undersöka stabiliteten i begreppen tidsperspektiv ochsubjektiv tidsestimation. Speciellt fokus låg på den grupp av deltagare somvarken hade depression, ångest eller hade gått i terapi under året. Deinstrument som användes var S-ZTPI, TAW, BDI-II, BAIT samt ettformulär om livsomvälvande händelse och terapi. En semistruktureradintervju om en deltagares egna upplevelser av sitt tidsperspektiv ochsubjektiva tidsestimation genomfördes även i validerande syfte. Förtidsperspektiv fanns samtliga subskalor ha förhållit sig stabilt under året.Även subjektiv tidsestimation uppvisade stabilitet.
Ett klassrum för nästan alla : Segregering av elever med svenska som andraspråk
Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that?s affecting the pupils in a negative way.
Mångfald i kommunala skolkök : Hur kan vi förstå den och vad kan vi lära oss av den?
Den här uppsatsen tar upp hur man kan förstå mångfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag använde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg användes hermeneutik. Teorin jag använda var socialt lärande av Albert Banduras (Crain, 2005) och även situerat lärande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.
Elevinflytande i skolan
Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolårfem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytandesamt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad dehade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigtmed elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum somlärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals.
Förskolepedagogers arbete mot mobbning inom förskolan
Enligt läroplanen framgår tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt kränkande behandling. Det är pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det åsidosätts har barnet som utsätts för kränkningen, rätt till skadestånd. Idag existerar metoder att förebygga samt åtgärda mobbning effekterna är dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.
Nätneutralitet och yttrandefrihet : Hur trafikstyrning påverkar yttrande- och informationsfriheten på internet
Syfte: Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna. Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.
Begreppet "barn i behov av särskilt stöd" i förskolan : Normal eller avvikande
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hurresonerar förskollärare/chefer kring begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behovav särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? uppfattas som brett och svårt attdefiniera då begrepp som ?normalt? och ?avvikande? är begrepp som inte är tydligtavgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så..
Är det nödvändigt att förbjuda slöjor i ett demokratiskt samhälle? : Diskussion om hur slöjförbud har rättfärdigats av Europadomstolen
Syfte: Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna. Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.
Faktorer som kan påverka handläggningstiden för ensamkommande flyktingbarn
Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenska
elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar med
läsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hur
styrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp av
tidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använt
oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation.
Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idag
inte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa.
Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är en
blandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även att
lärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse.
Läsförståelse ur den enskilde individens perspektiv
Syftet med studien är att undersöka hur resultaten i läsförståelse från DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jämföra detta med den enskilde individens perspektiv på sin läsförståelse.
Med en kvalitativ metod har jag gjort en jämförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid på resultaten av DLS-tester i år 4, 6 och 8. Därefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp på fyra elever.
Elevernas resultat från DLS- testen tyder i de flesta fall inte på en positiv utveckling av elevernas läsförståelse från år 4-8.
Att bli sedd som människa
Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.
Orsaker till att elever på gymnasiet gör omval
Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna är till att
elever på ett gymnasium i Halmstads kommun väljer att göra ett program omval till
Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever samt en
intervju med en studie- och yrkesvägledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna
saknade intresse för det program de kom in på eller var osäkra. Även skoltrötthet och
bristfällig information angavs som skäl.Tydligen är det också så att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan är
uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det är först när man börjat på gymnasieskolan
som man förstår innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska ämnena
är upplagda.