Sökresultat:
351 Uppsatser om Ortopediska ingrepp - Sida 9 av 24
Stickrädsla : Omvårdnadsåtgärder för att motverka uppkomsten av stickrädsla hos barn
Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas.Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier.Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas..
Saphenusnervblockad ? En del av den multimodala smärtlindringen efter en främre korsbandsrekonstruktion med hamstringmetod
SAMMANFATTNINGPostoperativ smärta uppstår genom vävnadsskador i samband med operation. Numerisk Rankningsskala (NRS) är ett smärtskattningsinstrument. Postoperativ smärta behandlas oftast med analgetika, ibland ges även någon form av opioid, till exempel Fentanyl. En annan smärtlindringsmetod som används är nervblockader där lokalbedövningsmedel bedövar nerver. Smärtlindringen ska utgå ifrån patientens unika livsvärld.
Oavsiktlig perioperativ hypotermi
Oavsiktlig perioperativ hypotermi är vanligt förekommande och beror på anestesimedlens hämmande verkan på temperaturregleringen kombinerat med en exponering i kall miljö. Upp till 90 % av patienterna upplever hypotermi perioperativt. Skilda fysiologiska effekter på kroppen kan uppstå varierande från vasokonstriktion och en känsla av att frysa, till hjärtstillestånd och död.
Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid oavsiktlig hypotermi, som uppstår i samband med att patienter genomgår ett operativt ingrepp i anestesi och/eller analgesi. Studien gjordes som en litteraturstudie, där 25 artiklar analyserades. Resultatet visade att varmluftstäcken var det mest effektiva för att förebygga, men även lindra och behandla oavsiktlig hypotermi.
Om undersökningsplikten vid fastighetsköp
Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken betydelse undersökningsplikten och upplysningsplikten har vid fastighetsköp, samt undersöka hur långtgående undersökningsplikten är. Det är köparen som ansvarar för att en noggrann undersökning av fastigheten sker. De fel som köparen vid en undersökning hade kunnat upptäcka kan inte göras gällande som fel i fastigheten efter köpet. Säljaren ansvarar för dolda fel, alltså fel som inte var upptäckbara vid undersökningen. Undersökningsplikten innefattar även utrymmen som är svåråtkomliga, dock behöver ej ingrepp i fastigheten göras för att undersökningen ska anses fullständig.
Kyrkogården under 1700-talet : Ett förslag till rekonstruktion av Hjortsberga kyrkogård
Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer.
Stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder inom hälso- och sjukvården : en litteraturstudie ur ett patientperspektiv
Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats.
Hur värderar brukarna sina skoinlägg?
För att få en uppfattning om hur användarna upplever sina skoinlägg gjordes en enkätstudie som skickades till dem som kom på nybesök till Gå- och Löpkliniken i Örnsköldsvik under 2005. Enkäten skickades hem till patienterna under hösten 2006, det vill säga ungefär ett år efter första besöket. 129 enkäter skickades ut och det kom 91 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 70%. Det visade sig att alla fått skoinlägg utom sju personer som istället försetts med ortopediska skor, sandaler eller tofflor. Ytterligare arton hade fått både sådana skor och skoinlägg.
Hög intensitet av preoperativ stress och oro - en fara vid kirurgiska ingrepp
Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik.
Utvärdering av effektiviseringsarbete vid ortopediavdelning 230, Mölndals sjukhus
Bakgrund Sveriges ökande befolkning i kombination med minskande resurser till sjukvården leder till allt fler överbeläggningar. Detta inverkar negativt på arbetsmiljö och patientsäkerhet vid vårdinrättningarna. Samtidigt är effektivitets- och kvalitetsarbete lagstadgat för Sveriges vårdinrättningar sedan 2005.Problemdiskussion På Sahlgrenska sjukhuset jobbar man med förbättringsarbete enligt den egenutvecklade FOKUS-modellen. För att kunna veta om imple-menterade förbättringsåtgärder har gett önskat resultat behöver man genomföra utvärderingar och ta fram nyckeltal som mäter effekterna av åtgärderna. Dessa nyckeltal ska samtidigt kunna relateras till Sahl-grenskas balanserade styrkort.
Social adekvans
I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också.Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen.
Drogtester i arbetslivet
I uppsatsen har rättsläget vad gäller tillåtligheten av drogtester i arbetslivet utretts. Metoden som användes i rättsutredningen var den traditionell juridisk metod vilket innebar en genomgång av samtliga rättskällor. Det framkom att olika regler kunde vara tillämpliga beroende av om det var en offentlig- eller privat anställning. På den offentliga arbetsmarknaden reglerades frågan främst i regeringsformen med undantag i bland annat lagen om offentlig anställning. Ingen lagstiftning som direkt reglerade frågan på det privata området fanns ännu, dock offentliggjordes under utredningens gång ett lagförslag som föreslogs reglera frågan.
PTCA-ballongvidgning i kranskärlen. En litteraturstudie om patientens upplevelser och sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder
Förträngda kranskärl orsakar ischemisk hjärtsjukdom (IHD). Kateterburna in-grepp i kranskärlen har fått en alltmer framträdande plats vid behandling av patienter med IHD. Perkutan transluminal coronar angioplastik, PTCA är den vanligaste kateterburna metoden och är för patienten ett stort ingrepp, både fysiskt och psykiskt. Syftet med examensarbetet var att genom en litteraturstu-die undersöka patientens upplevelser före, under och efter PTCA samt vilka omvårdnadsåtgärder som bör utföras före och efter PTCA. Syftet innefattade även att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan kvinnor och män gällande upplevelser och omvårdnadsåtgärder.
Vuxna patienters preoperativa oro i samband med dagkirurgiska ingrepp : En systematisk litteraturstudie
SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.
Skillnader mellan två förslutningsmetoder, Angioseal och manuell kompression efter angiografiundersökning: En litteraturstudie
Efter angiografiska ingrepp ska kärlet förslutas och det kan göras på olika sätt. Det finns olika förslutningsmetoder såsom att komprimera manuellt eller lägga in en Angioseal. Syftet med studien var att studera skillnader mellan två vaskulära förslutningsmetoder, Angioseal och manuell kompression. Denna studie innehåller 11 vetenskapliga artiklar som vi hittat genom sökningar i vetenskapliga databaser. Vårt resultat visade att det inte fanns några stora skillnader när det gällde komplikationer mellan Angioseal och manuell kompression.
Smärtbedömningens och dokumentationens påverkan på smärtbehandling
Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.