Sökresultat:
139 Uppsatser om Ortopedisk omvårdnad - Sida 6 av 10
Mötet med psykisk ohälsa : Sjuksköterskans roll i arbetet mot stigmatisering
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.
Sjukgymnasters, kiropraktorers och naprapaters inställning till en gemensam grundutbildning
Bakgrund: Regeringen gav år 2009 högskoleverket i uppdrag att utforma ett förslag om hur kiropraktor- och naprapatutbildningarna kan utformas som högskoleutbildningar. Förslaget som presenterades innebar att kiropraktor- och naprapatutbildningarna skulle bedrivas som vidareutbildningar efter en grundutbildning till sjukgymnast. Förslaget är omdiskuterat och har väckt många åsikter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kiropraktorers, naprapaters och sjukgymnasters inställning till en gemensam grundutbildning som sjukgymnast med efterföljande vidareutbildning i kiropraktik, naprapati och ortopedisk manuell terapi. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med en deskriptiv metod.
Sjuksköterskors egenskattade arbetstillfresställelse och kompetens inom kommunal hemsjukvård
Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens.
Röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens i det kliniska arbetet vid magnetkameraundersökning : -enkätstudie
Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.
SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSER AV ATT V?RDA PATIENTER MED BLODBURNA INFEKTIONER I EN SJUKHUSMILJ? En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande
prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en
viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p?
patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser
av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.
Internetstrategi i ett relationsperspektiv : Relationsmarknadsföring på internet, strategiska funderingar kring ett nystartat företags internetnärvaro
Vi har tillsammans med företaget Becare gjort denna uppsats, med avsikten att utforma en lämplig strategi för deras internetnärvaro. Becare är ett nyetablerat företag som avser att införliva Internet i sin affärsmodell, bl a som relationsmarknadsförings-verktyg. Becare har också i grunden ett uttatlat allmänt relationsorineterat synsätt på marknadsföreingen. Vi menar att en genomtänkt Internetstrategi utgör grunden för att skapa förutsättningar för goda relationer och mervärde med aktuella intressenter.Becare har utvecklat och säljer produkter som med sina egenskaper är unika och är avsedda för ortopedisk värme- och kylterapi för smärtlindring och rehabilitering av muskelskador eller andra smärtsamma besvär i kroppen Enligt Becare finns det en väldigt stor marknadspotential hos segmentet reumatiker, som i stor utsträckning torde ha stor användning av flera utav Becares produkter på grund utav deras fysiologiska egenskaper och på grund av att det är cirka en miljon svenskar som har någon form av reumatisk sjukdom eller reumatiska symtom.Vi har intervjuat fem reumatiker, fem personer som arbetar inom reumatikerförbundet och två reumatologer. De har besvarat frågor som berör information, kommunikation, Internet, reumatismhjälpmedel m fl faktorer som berör reumatikerns livssituation och kommunikationsbehov.Den viktigaste slutsatsen i arbetet är att Internet, avseende aktuell bransch, i dagsläget utgör en relativt oexploaterad arena för att bygga relationer med just reumatiker.
Sjuksk?terskors upplevelser av att utf?ra tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd
Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla
m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer
anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just
tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det
fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.
Egenva?rd hos kroniskt njursjuka patienter: En analys utifra?n Orems teori om egenva?rdsbalans
Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att
kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk
njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar
individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys
som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet.
Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför
dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk
njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin
egenvård.
Egenva?rd hos kroniskt njursjuka patienter : En analys utifra?n Orems teori om egenva?rdsbalans
Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.
Skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna eller inte godkänna frontalbilder på knäplastik
Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.
Omvårdnad är inte ett kvinnoarbete: det är ett arbete för sjuksköterskor : ? Manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll
Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.
FAKTORER AV BETYDELSE VID POSTOPERATIV SMÄRTLINDRING HOS HÖFTOPERERADE PATIENTER : En litteraturöversikt
Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen.
ICKE-FARMAKOLOGISKA OMV?RDNADS?TG?RDER VID BETEENDEM?SSIGA SYMPTOM HOS PERSONER MED DEMENSSJUKDOM
Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De
drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD).
Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n.
L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar
ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta
hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder.
Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de
beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom.
Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och
PsycINFO.
MELLAN SM?RTA OCH ORD Sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom
Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar
?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir
odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka
sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med
demenssjukdom.
ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta
Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller
existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom
v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r
ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.