BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de Orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Svenska Röda Korset bidrog till uppbyggnaden av sjukvården i Norrbotten mellan åren 1922- 27. Undersökningen har omfattat de områden, inom vilka Röda Korset bedrev sin verksamhet, den kontinuitet med vilken arbetsinsatserna genomfördes samt de tänkbara förklaringar som kan ligga till grund för Röda Korsarbetarnas engagemang. Vidare har samarbetet mellan Röda Korset, Norrbottens läns landsting och de berörda kommunerna granskats. Studien har ägt rum genom en kvalitativ analys av de årsberättelser som Norrbottensdistriktet av Svenska Röda Korset gav ut efter varje verksamhetsår. Vid undersökningen framträdde särskilt den verksamhet som Röda Korset bedrev i form av sjukhärbärgen på mindre Orter samt de initiativ som togs till förbättrade sjuktranspOrter, av vilka ambulansflyget blev det mest kända.

This bachelor thesis in Landscape Architecture is about the planning and design of public spaces in small towns in Sweden. My opinion is that the small towns often are overlooked and my determination is to see if that is right. The purpose with this thesis in Landscape Architecture, with focus on a durable society is to find the central public places in small towns and evaluate their function. This thesis has a focus on good design of central public spaces, designed for the inhabitants of the small towns. A small town, which is the focus of this thesis, is defined to have 200-2000 inhabitants. The small towns, which often are built around industries or the railway, have since the nineteen seventies a problem with people leaving them for the cities in the urbanization. Currently there is also the opposite trend with people moving out from the cities, but to live on the country side, not in the small towns.

Problemformulering: Vid ett generationsskifte ökar betydelsen av att kunna förstå skillnaderna mellan generationer, detta för att organisationens produktivitet inte ska bli allt för påverkad.Märker bankerna av ett generationsskifte? Hur upplevs åttiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare?Syfte: Att se om ett generationsskifte är märkbart för bankerna och i så fall hur de påverkas av det. Syftet är även att undersöka och beskriva vad bankerna har för uppfattning om åttiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare.Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ ansats i form av telefonintervjuer. Artiklar och litteratur ligger till grund för vår teori.Teori: Efterfrågan på banktjänstemän genomgår en långsiktig förändring, på grund av ändrade kompetenskrav samt effektivisering av yrket. De kommande tio åren kommer efterfrågan på banktjänstemän att öka på grund av mycket stora pensionsavgångar av fyrtiotalister (Arbetsförmedlingen 2011).Aryafar & Ezzedeen (2011) hävdar att ett av tidernas största och mest betydelsefulla generationsskifte nu pågår.

Bakgrund och problem: För att kunna uppfylla syftet med revisionen är det nödvändigt attrevisorn är oberoende. Den reglering som finns gällande oberoendet har diskuterats under en långtid och på senare år har flera förändringar skett, framförallt internationellt sett. Även i Sverige ärförändringar på gång och i maj 2006 antog riksdagen ett förslag från regeringen som träder ikraftden 1 januari 2007. Den nya lagen innebär att en revisionsbyrå inte längre får ge yrkesmässigtbiträde vid bokföringen till ett större företag om samma byrå även tillhandahåller revisionen tillföretaget. Detta kan medföra att revisionsbyråerna kan tvingas göra sig av med konsultations ellerrevisionsuppdrag.Syfte: Att undersöka vilken påverkan de skärpta jävsreglerna har på revisorsbyråerna samtklargöra hur de nya reglerna kommer att påverka oberoendet.

Fjärrvärme är idag den vanligaste formen av fastighetsuppvärmning i Sverige. Förutom värmeanläggningar som byggts just för ändamålet att leverera fjärrvärme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör på marknaden i de Orter där industrin finns. BillerudKorsnäs massa- och pappersbruk på Gruvön i Grums kommun levererar fjärrvärme till kommunen och till det intilliggande sågverket. Syftet med projektet är att genom kartläggning av Gruvöns sekundärvärmesystem på barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjärrvärmeleverans som följd.  Målet är att upprätta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjälp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjärrvärmeleverans. Metoden i arbetet har utgått från att kartlägga energiflöden till två vattencisterner på barrsulfatlinjens sekundärvärmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundärvärmesystemet har inhämtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. Sekundärvärmesystemet på barrsulfatlinjen består av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal värmeväxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet är att temperaturen i ljumvatten-cistern är högre än den borde.

Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjärnhimlar men kan också förvandla levande gaturum till blinda fläckar. Om de offentliga rummen inte ljussätts innebär det en begränsning i stadsmänniskans frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra människor. Många Orter och städer saknar idag ljusplaner för större områden vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. Istället för en övergripande ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga stadsbilder där bländning och mörker flätas om vartannat. Ljus är alltså lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör städer egentligen ljussättas för att möjliggöra vistelse tider på året då det är mörkt ute och hur kan man gå till väga för att nå dit? I denna uppsats prövas tillvägagångssätt för att svara på frågan: hur kan delar av Lomma centrum ljussättas för att möjliggöra vistelse även under dygnets mörkare timmar? Med en insamlad faktabakgrund om ljussättning samt studier av två referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussättning av Lomma.

I denna studie undersöks vilka faktorer som påverkar idrottslärares val av undervisning i momentet friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslärares habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsättningar och begränsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha läst Naturvårdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens påverkan på kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framväxten av ett mer hållbart samhälle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen.

Denna rapport är en projektering av ett webbaserat utbildningsmaterial för meänkieli. Under projekttiden har det också producerats en långt utvecklad prototyp i form av en webbplats. Denna finns tillgänglig på http://www.meankieli.com Meänkieli är ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Idag talas eller förstås språket av omkring 150 000 personer i Sverige men var tidigare mer utbrett. Det blev nästan utrotat på grund av Sveriges tidigare hårda språkpolitik.

Debatten kring vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i rovdjurslän och människor i län utan rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är dels att ge förståelse till problematiken med underhåll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring användningen av avdragsgilla underhållsfonder i praktiken, för att främja och strukturera underhållsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.  Metod: Till denna undersökning har jag använt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer, och detta har även varit undersökningens primärdata. Undersökningens sekundärdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process. Resultat & slutsats: Jag har kommit fram till att underhållsfonder, underhållsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhållet.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två Orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.

I vårt arbete har vi bl.a. tittat på hur den grundläggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvägledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvägledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika länge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i läroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika Orterna i vilken nämnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.

BakgrundCallcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika Orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den. SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation). MetodFör att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter. Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 Orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation. Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket.