Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön samt identifiera stressfaktorer bland undersköteskor och vårdbiträden i olika kommunala hemtjänstverksamheter.Metoder: Till denna undersökning användes en metodkombination utav kvantitativa samt kvalitativa undersökningar. En enkätsundersökning skickades till 149 medarbetare i berörd kommun och 91 medarbetare besvarade frågorna. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS. Slutligen genomfördes nio intervjuer med ändamålet att förstå samt försöka identifiera orsaken till stressfaktorer som visade sig i enkätsundersökningen.Resultat: En hög svarsfrekvens av stressrelaterad ohälsa bland hemtjänstpersonal påvisas utifrån mina undersökningar. Analysen har visat att den psykosociala arbetsmiljön på de olika hemtjänstverksamheterna består av höga krav och låga kontrollmöjligheter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Introduktion: Den psykiska ohälsan med stressrelaterade problem bland svenska skolungdomar har stadigt ökat de senaste åren. Flickorna är överrepresenterade. Skolan ses som den primära orsaken till stress där betygssystem, läxor och skolmiljö bidrar. Forskning där ungdomar själva berättar sin upplevelse av stress är bristfällig och behöver uppmärksammas.Syfte: Syftet är att undersöka skolungdomars upplevelser av stress.Metod: Sex 15-åriga skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att därefter analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att känna symtom på stress? där ungdomarna beskriver hur stress känns i kroppen.

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrändhet bland anställda inom den kommunala hemtjänsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrändhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmåga), dels att undersöka vilka copingstrategier som är associerade med dessa utbrändhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anställda kunde karaktä-riseras som utbrända. Ett frågeformulär distribuerades till 100 anställda inom den kommunala hemtjänsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mättes med Brief COPE och utbrändhet mättes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstår när sjuksköterskor vet det rätta att göra, men institutionella begränsningar gör det nästintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, när den uppkommer och vad den gör med en människa och professionell yrkesutövare är viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men även att förebygga den då den kan vara kopplad till risk för ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frågeställningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser får den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen är inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehållsanalys. Två förutbestämda kategorier har använts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i två förutbestämda kategorierna 1.

Stress bland sjuksköterskor kan påverka deras arbetsprestation på ett negativt sätt. Detta får påföljder för omvårdnaden som blir sämre vilket i sin tur även påverkar patientsäkerheten negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva strategier för att minska stress och förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor. Studien utfördes genom en integrerad litteraturöversikt vilket gjorde det möjligt att använda olika metodologiska ansatser. Resultatet framkom genom fyra kategorier: Arbetsglädje och positivinställning, kompetens, samarbete och egenvård.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter och sjukgymnaster utifrån egna upplevelser och erfarenheter ser på orsaker till att kvinnor drabbas av anorexia- och bulimia nervosa (AN och BN). Intervjuer gjordes och data analyserades med innehållsanalys. Analysen ledde fram till två huvudkategorier: Inre och yttre faktorer. Resultaten visade att orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN är komplexa, men det som framkom av informanterna var att den som drabbas måste ha en sårbarhet för att kunna utveckla någon av dessa diagnoser. Otydliga familjeförhållanden och samhällets syn är enligt informanterna två av de största orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar:- Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv?- Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande?- Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress?MetodStudien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer är mer stressade än killar. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur gymnasieelever upplever stress, både i och utanför skolans värld, samt hur stress uppmärksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frågeställningar som ställs är vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete påverkas samt hur eleverna upplever att de får stöd från skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkät om deras hälsa och deras upplevelser om stress.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkät om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkät om arbetstillfredsställelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsställelse med chefen och chefens yrkesroll (delmått i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkades av deras anställningstid och utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress än kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredställda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anställningstid och utbildningsnivå har betydelse för arbetstillfredsställelsen med chefen. .

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen..

Uppsatsen är en CD- uppsats i Sociologi som faller inom socialpsykologins ramar. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning ungdomar upplever stress i deras nuvarande livssituation samt vilka tankar de har om stress i kommande vuxenliv. Uppsatsen utgår ifrån tre övergripande nivåer: strukturell, kulturell och individuell nivå. Dessa nivåer presenterar och analyserar var för sig faktorer som objektivt eller subjektivt kan framkalla stress. Uppsatsen undersöker ungdomars upplevelse av stress och syftar till att skapa och förmedla en förståelse av detsamma.