Användningen av strömmande media ökar explosionsartat och är nära knu- tet till utbyggnaden av bredband. Intresset för direktuppspelande video bland kommuner, stat och landsting har ökat på senare år. I dag sänder bl.a. Region Skåne, Uddevalla-, Sigtuna- och Bollnäs kommun direktupp- spelande video från sina kommunfullmäktige.Den här rapporten handlar om Umeå kommuns förutsättningar att sända direktuppspelande video från sin webbplats. Min uppgift blev att undersöka vilka krav kan ställas på en myndighet som sänder video både när det gäller teknik och tillgänglighet.En fördjupning om multicasting görs, då det är en teknik för att drastiskt minska behovet av bandbredd för direktsänd video.

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med värdegrundsfrågor utifrån en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmässigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgående förstod sagans innehåll och budskap, medan en elev behövde längre tid på sig att se sambandet och förstå sagans budskap, det vill säga den värdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever såg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Slumptalsgeneratorer är bland de viktigaste byggblocken inom dagens säkerhetssystem och infrastruktur. Det finns dock en uppsjö av varierande implementeringsmodeller i såväl mjukvara som hårdvara. Att konstruera en slumptalsgenerator som har tillträckligt bra egenskaper för att användas i säkerhetssystem är inte någon trivial uppgift. I denna rapport diskuteras de två huvud metoderna att generera slumptal, dels i mjukvara (PRNG), dels i hårdvara (TRNG). Olika synvinklar och angreppssätt att generera och testa slumptal diskuteras och utvärderas.

Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tänka på när de skall framföra ett dödsbud. Två andra frågor vi ska söka svar på är hur en människa som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka få fram ett förberedelsekort ?inför dödsbud?, eftersom det inte finns några gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fått någon djupare utbildning i ämnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det är viktigt att polisen lämnar ett värdigt dödsbud till anhöriga.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning.

De flesta långtgående undersökningar som är gjorda, vad det gäller motsättningar mellan polis och invandrarungdomar har gjorts i USA och England på sextio- och sjuttiotalet. Man kan tydligt se att polisen behandlar människor olika. Emellertid kan man dra vissa paralleller och lärdomar och således placera dem i ett svenskt sammanhang. Man kan även se i undersökningar som är gjorda i Sverige på nittiotalet att invandrare har känt kränkningar när de haft något att göra med polisen. Bl a visar olika undersökningar vilket problem det kan vara om man inte känner till svensk lagstiftning.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen när det gäller att granska och kritisera en del politiker mer än andra, Samt att ta upp de frågor som de tycker är viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frågor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete är att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger på i lokalsamhället, samt veta vad aktörerna har för syn på det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhället, samt vilka är det som har makten över att sätta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna är bra och baserat på att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara.

Försvarsmaktens uppgift att stödja svensk försvarsindustri i deras exportansträngningar avkrigsmateriel styrs av Riksdag och regering på ett mindre detaljerat sätt än vad man kanske kanförvänta sig. Detta faktum gör det intressant att undersöka hur den politiska styrningen tolkasav dem som skall omsätta styrningen till praktiskt handlande och om de ser några problem medstyrningen. Centrala aktörer i denna uppsats är Regeringskansliet, Försvarsmakten, FörsvaretsMaterielverk och svensk försvarsindustri.Uppsatsen utgår från formuleringen stödja svensk försvarsindustri genom exportfrämjandeverksamhet inom ramen för gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som är hämtad urFörsvarsmakten instruktion.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Public Policy. Undersökningen har ettinduktivt angreppssätt och metoden som används är den kvalitativa.Resultatet visar att tolkningen av statsmakternas styrning skiljer sig på ett sådant sätt mellanaktörerna att slutsatsen är att skillnaderna i tolkningen beror på valt styrningssätt ? ramstyrning..

Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken.

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats.