Sökresultat:
279 Uppsatser om Organiska miljögifter - Sida 3 av 19
Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?
Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv?
tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen
grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r
att samla in data.
B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans
Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika
utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l
f?r ekologisk h?llbarhet.
Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.
Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.
Bedömning och behandling av CCA-förorenad jord: kemisk stabilisering inför deponering och miljömÀssig bedömning av ÄteranvÀndbarhet enligt tre Europeiska system
I de svenska nationella miljömÄlen fastslÄs att samtliga förorenade omrÄden som utgör ett miljöproblem skall vara sanerade innan 2050. Detta medför att det kommer att finnas stora mÀngder förorenade massor som skall hanteras. I den europeiska avfallshierarkin fastslÄs att ÄteranvÀndning om möjligt skall prioriteras före deponering. Om avfallet ÀndÄ gÄr till deponi skall det enligt förordningen om deponering av avfall genomgÄ nÄgon form av behandling för att minska dess farlighet.I arbetet har försök pÄ tre olika CCA-förorenade jordar med varierande sammansÀttning och föroreningsgrad genomförts. Försöken Àr genomförda pÄ en lerig organisk jord, en sandig organisk jord och en sandig jord.
ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta
Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller
existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom
v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r
ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.
FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie
Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.
"Svalt barnen och fÀderna, sÄ svalt mödrarna Ànnu mer" : En jÀmförelse mellan Moa Martinsons Pigmamma och Mor gifter sig ur ett kombinerat genusvetenskapligt och marxistiskt perspektiv
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..
?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?
Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.
Undersökning av flyktiga organiska Àmnens pÄverkan pÄ allokeringen av biomassa vid samodling av majs (Zea mays) och bönor (Phaseolus vulgaris)
I dagens samhÀlle anvÀnds alltmer jordbruksmark till byggnation eller görs icke odlingsbar pÄ andra sÀtt, exempelvis genom försaltning. För att Àven i framtiden kunna försörja den alltjÀmt ökande befolkningen blir det dÀrför allt viktigare att kunna leverera ökade skördar frÄn jordbruksmarken. Samodlade grödor har i försök visats ge en ökad avkastning per areal, och kan dÀrför komma att erbjuda ett alternativ till dagens monokulturer. Samodling kan ge ökad avkastning genom att de olika grödorna utnyttjar tillgÀngliga resurser pÄ olika sÀtt och Àven genom ett samspel mellan vÀxterna. Hur det hÀr samspelet mellan grödor som samodlas ser ut mÄste man ta reda pÄ mer om för att förstÄ hur samodlingen kan optimeras.
I den hÀr studien undersöktes hur plantor som samodlas kan pÄverka varandra genom olika signaler.
Metoder för att motverka bevÀxning pÄ fartygsskrov
BevÀxning pÄ fartygsskrov Àr ett stort problem för sjöfarten. BevÀxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad brÀnsleförbrukning och dÀrmed ökade utslÀpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie dÀr vi har studerat en stor mÀngd kÀllor varav de flesta varit tillgÀngliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur bevÀxningen gÄr till samt hur bottenfÀrger fungerar för att motverka bevÀxningen, framförallt med fokus pÄ miljöpÄverkan.BevÀxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater lÀngs skrovet.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
Modellering av organiskt material i avloppsvatten vid mekanisk tillverkning av pappersmassa : Regressionsanalys baserad pÄ COD- och TOC-analyser vid olika grader av blekning och raffinering
I avloppsreningen pÄ Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet slÀpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket Àr ett sÄ kallat integrerat pappersbruk vilket innebÀr att man tillverkar bÄde pappersmassan och pappret pÄ plats. Det Àr frÀmst vid framstÀllningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som sÄ smÄningom nÄr brukets avloppsreningsverk. PÄ bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket krÀver olika stora insatser i form av blekkemikalier sÄ som vÀteperoxid och hydrosulfit (Àven kÀnt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det Àr sedan tidigare kÀnt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.
Ledarskap i medicinteknikbranschen
Medicinteknikbranschen Àr en högteknologisk och innovativ bransch som karaktÀriseras av snabba förÀndringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det Àr Àven den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en förÀnderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lÀmplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer Àr den sÄ kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats Àr att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att fÄ en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har anvÀnts, men fokus har legat pÄ kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstÀmmer i stora drag med varandra och det har inte gÄtt att utlÀsa en distinkt skillnad mellan hur mÀnnen och kvinnorna leder.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt
som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar
flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r
mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige
utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan
motverkas.
Masterplan för svetsavdelning : Förstudie
Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.
JordlÀkande vÀxter : vÀxters kapacitet att med fytoremediering rena förorenad mark - med exempel och förslag för Ockelbo jÀrnvÀgsstation
Det ha?r arbetet ger en orientering i va?xters olika fo?rma?gor att rehabilitera miljo?skador och belyser mo?jligheten att anva?nda va?xternas essentiella och varierande fo?rma?gor i miljo?arbetet. De a?mnen som har skadlig inverkan pa? miljo?n kallas fo?r miljo?gifter. Ba?de globalt och i Sverige har omloppet av ma?nga miljo?gifter o?kat markant de senaste a?rhundradet.